Linnea Axelsson – författare

Skogen är så gammal

att jag bara kan ana

när den tog sin början

Härifrån där jag ligger

i dess ständiga

början och slut

I går skars den ner

I går föddes de

som ska se

allt förändras

Tre bleknande, samiska gudinnor, en familj, en sjungande havssnäcka, är några av de gestalter som samlas i Linnea Axelssons nya diktsamling. Sjaunja är både ett väldigt naturområde dominerat av myrmark och ett samiskt efternamn. Här framträder människan som en infödd bland de cykliska växterna. En människa av begär, självdestruktivitet och kärlek, av minne och historia.

Tilldelad det skönlitterära Augustpriset 2018

En mor och hennes yngste son vilar med några andra kvinnor, gamla och barn i en kåta. Framför dem längs flyttleden driver hennes make och deras äldre son renhjorden. De är på väg mot en ö i nordligaste Norge och sommarens betesmarker. Ingen anar att gränsen till Norge inom ett par år kommer att vara stängd för dem, att de ska tvingas lämna sitt hem, och att kommande generationer ska möta helt andra svårigheter.

Ædnan är gammal nordsamiska och betyder landet, marken och jorden. Eposet ÆDNAN berättar om två samiska familjer, vars öden speglar samernas moderna historia från 1900-talets början till vår tid. Skärva för skärva växer ett känslomässigt landskap fram, samtidigt som familjernas liv flätas samman med Sveriges koloniala politik.

Men kolten står

beredd

–

För varje ny årsring

ska den kämpa

för varje knäckt

släktled

ska den vittna

och minnas

A Guardian Top 5 Best Translated Fiction Book of the YearFinalist for the National Book Award for Translated Literature

The award-winning, deeply moving novel-in-verse about the struggle and persistence of two Indigenous Sámi families over a century

As borders are imposed in northernmost Scandinavia, a reindeer-herding family is ripped apart. A century later, a young Sámi woman leads a bold call for reparations. This majestic verse novel chronicles the fates of two Indigenous families over a hundred years, rescuing from oblivion their stories of loss and resistance.

As one generation succeeds another, their voices interweave and form a spellbinding hymn to lands and traditions lost and reclaimed. Written in sparse, glittering verse that flows like a current,?Ædnan is a profound and moving epic of Sámi life.

______________________

Winner of the August Prize for Fiction

'Full of sonorous power yet shot through with an undeniable intimacy... Extraordinary' Washington Post'Lyrical and ambitious' Guardian'Crystalline... The music of this book is old, and it is new, and it is old' Tommy Orange

The winner of Sweden's most prestigious literary award makes her American debut with an epic, multigenerational novel-in-verse about two Sámi families and their quest to stay together across a century of migration, violence, and colonial trauma.

In Northern Sámi, the word Ædnan means the land, the earth, and my mother. These are all crucial forces within the lives of the Indigenous families that animate this groundbreaking book: an astonishing verse novel that chronicles a hundred years of change: a book that will one day stand alongside Halldór Laxness's Independent People and Sigrid Undset's Kristin Lavransdatter as an essential Scandinavian epic.

The tale begins in the 1910s, as Ristin and her family migrate their herd of reindeer to summer grounds. Along the way, forced to separate due to the newly formed border between Sweden and Norway, Ristin loses one of her sons in the aftermath of an accident, a grief that will ripple across the rest of the book. In the wake of this tragedy, Ristin struggles to manage what's left of her family and her community.

In the 1970s, Lise, as part of a new generation of Sámi grappling with questions of identity and inheritance, reflects on her traumatic childhood, when she was forced to leave her parents and was placed in a Nomad School to be stripped of the language of her ancestors. Finally, in the 2010s we meet Lise's daughter, Sandra, an embodiment of Indigenous resilience, an activist fighting for reparations in a highly publicized land rights trial, in a time when the Sámi language is all but lost.

Weaving together the voices of half a dozen characters, from elders to young people unsure of their heritage, Axelsson has created a moving family saga around the consequences of colonial settlement. Ædnan is a powerful reminder of how durable language can be, even when it is borrowed, especially when it has to hold what no longer remains. "I was the weight / in the stone you brought / back from the coast // to place on / my grave," one character says to another from beyond the grave. "And I flew above / the boat calling / to you all: // There will be rain / there will be rain."

När jag vaknade i rummet i dunklet och tystnaden satt pojken på sängkanten. Ögonen var större och sorgsnare, märkta av vad de sett, och han var både bestruken av någonting åldrat och skrämmande och annorlunda än jag mindes honom, och precis samma nittonåriga pojke som då han försvann.

Hon bor utanför Paris med mannen och deras flicka. En morgon, i ett hotellrum som hennes vän bokat, sitter pojken som dog när han var nitton år där. Vännen har bett om en ofattbar tjänst. Under vandringen hem har hon pojken med sig, liksom allt som hon lämnat i Sverige.

Magnificat är en både konkret och mytiskt färgad berättelse om förälskelse och sorg. Om att söka ett hem i en värld som förblir främmande.

Eadni nuorat bártniinis vuoinjnjasta lávus

iežá nissoniiguin, vuorrasiiguin ja mánáiguin.

Ovdalis johtingeainnu nalde lea su

boadnji boarrásit bártniineaskka vuojeheame

ealu. Sii leat jođus sullui davimusas

Norggas ja geasi guohtuneatnamiidda.

Ii aktage leat ávašteamege ahte Norgga

rádji moatti jagi geahčen lea giddejuvvon

sidjiide, ahte sii bággehallet guođđit

ruovttuset ja ahte boahttevaš buolvvat

galget deaivvadit ollát iežá hástalusaiguin.

Ædnan lea boares davvisámegiella ja lea

seamma go eanan. ÆDNAN-epos muitala

guovtti sámi veagas, geaid eallinvuorbi

govvida sápmelaččaid ođđaáiggi historjjá

1900-logu álggu rájes min áigái. Binnážiid

binnážiid mielde albmana dovdduide

čadnon duovdda, seammás go veagaid

eallin laktása Ruoŧa koloniála politihkkii.