Petra Magnusson – författare
Visar alla böcker från författaren . Handla med fri frakt och snabb leverans.
4 produkter
4 produkter
Häftad, Svenska, 2020
431 kr
Skickas
Denna antologi kan ses som en fortsättning och en fördjupning på boken Språklig sårbarhet i förskola och skola – barnet, språket och pedagogiken (Bruce m.fl.). Fortsättning för att den fokuserar på senare skolår, gymnasieskolan samt studier på universitet och högskola. Fördjupning för att den ger en teoretisk grund för hur begreppet sårbarhet kan förstås och användas i allt lärande och i all undervisning. Det innebär ett kontextuellt och relationellt sätt att möta språkliga och pedagogiska utmaningar.Bokens tolv kapitel behandlar de tre delarna: den lärande individen, de språkliga utmaningarna och de pedagogiska möjligheterna. Dessa måste synkroniseras för att fungera tillsammans, vilket illustreras med ett kugghjul. Samtliga kapitelförfattare har förhållit sig till begreppet sårbarhet i spänningsfältet mellan utmaningar och möjligheter samtidigt som de bidrar med sina specifika och unika kunskapsbidrag.Bokens huvudbudskap är att lärare måste sätta ord på och börja prata om både sin egen, språkets och hela skolans sårbarhet för att i kollegial samverkan komma vidare. Därmed blir sårbarheten startpunkten till hållbarhet i lärande och undervisning.Boken vänder sig till lärare i grundskolan, gymnasiet och på universitetet samt till specialpedagoger, speciallärare och logopeder – verksamma såväl som studerande – samt till alla inom elevhälsa och med ledaransvar.
Häftad, Svenska, 2023
369 kr
Skickas
Elevernas digitala kompetens i skolans olika ämnen betonas starkt i läroplanerna. Digitaliseringens betydelse för lärande är en nyckelfråga för lärare, skolledare och samhället i stort. Men vad innebär digitaliseringen i skolan? Hur kan den bli en del av elevernas literacyutveckling? Och vad kan de ökade möjligheterna att uttrycka sig multimodalt betyda för elevernas lärande och lärarens undervisning?Författarna resonerar om digitaliseringen av skolan och tar upp såväl potentiellt positiva som negativa aspekter. De sätter teorier om digitaliseringens inverkan på mänsklig kommunikation i relation till läsande, skrivande och samtalande samt diskuterar hur olika modaliteter – bilder, ljud, text – kan samverka i klassrumsarbete och undervisning. Genom konkreta exempel från ämnena svenska och historia ges en tydlig bild av vad digitaliseringen kan innebära för lärarens planering, genomförande av undervisningen och efterarbete.Denna andra upplaga är anpassad till skolans styrdokument 2022 och uppdaterad med forskning och utveckling inom området.Digitalisering, literacy och multimodalitet vänder sig till lärare och lärarstudenter med intresse för digitaliseringens möjligheter och utmaningar.
Häftad, Svenska, 2023
513 kr
Skickas
Pedagogiskt arbete har under 2000-talet vuxit fram som ett ämne och forskningsområde. Det är lärares ”eget” forskarutbildningsämne inom vilket forskarutbildade lärare själva kan bidra till kunskapsutveckling med relevans för läraryrket. Det är den här bokens huvudsyfte att bidra till ämnets formering och utveckling - med utgångspunkt i de yngre årens pedagogiska praktiker, det vill säga förskola, förskoleklass och fritidshem.Innehållet är indelat i fyra teman. Det första rör ämnets identifiering och huvudfrågor. Inom det andra temat tar författarna upp etiska och metodologiska perspektiv samt dilemman inom den praktiknära forskningen. Det tredje temat rör pedagogiskt arbete utifrån samhälleliga utmaningar förr och nu, bland annat barns rätt till en likvärdig utbildning. Inom det fjärde temat står praktisk pedagogisk handling i fokus, exempelvis konkreta undervisningssituationer och systematiskt kvalitetsarbete. Författarna är en grupp forskare, doktorander och lärarutbildare, som tillsammans ger en bred bild av ämnet och forskningsområdet pedagogiskt arbete i de yngre årens pedagogiska praktiker. I boken väcks frågor i relation till den utbildningspraktik som studeras och som bör beaktas av såväl verksamma lärare, lärarutbildare som forskare.Boken vänder sig främst till lärarstudenter, lärarutbildare, doktorander, forskare och verksamma lärare med inriktning yngre barn.
Häftad, Svenska, 2017
229 kr
Skickas inom 5-8 vardagar
Malmö studies in educational sciences nr 74. This thesis concerns the changing predispositions and conditions for contemporary meaning-making in school education. From a socio-cultural perspective, multimodal theory formation is used to find suitable tools and concepts for developing teaching and learning. The overall aims are to investigate and conceptualize meaning-making in school in the frame ofmultimodal theory. Firstly, the research questions are concerned with how teachers work with written; paper-based, expository texts, and secondly, with students' meaning-making, working with meaning-offerings from different modes and media. This is followed by questions surrounding the predispositions for a multimodal view in the Swedish curriculum outline. Finally, the consequences for the role of fiction in education, using multimodal theory formation as a framework are addressed. The thesis presents two empirical studies which investigate meaning-making in upper secondary education, followed by critical discussions of the cmTiculum outline and the role of fiction. The empirical data was collected using methods inspired by ethnography in classes taking social sciences and media courses. The analyses were inspired by multimodal research, and the main analytical tools consist of a discourse framework and model inspired by Roz IvaniC, the Leaming Design Sequence developed by Staffon Selander, the wheel of multimodality and the pedagogy of multiliteracies, both developed by the New London Group and Bill Cope and :Mary Kalantzis. The first study focuses on the teachers' perspective in trying to develop students' meaning-making through written, paper-based expository texts. Analyses within the discourse framework and design layer model are used to describe the teachers' practical theory. The wheel ofmultimodality is used to differentiate the meaning-offerings used in class, and the pedagogy of multiliteracies is used to describe and analyze the discussions in groups and with the teacher. Results highlight three major possibilities for working with written, paper-based expository texts: a vvider view on meaning-making, meaning-offerings encompassing several modes and media, and the teacher's modeling ofthe reading through discussion. The second study describes and analyzes meaning-making and design in learning \vith meaning-offerings from different modes and media from the students' perspective. The analytical tools are the wheel of multimodality, the Learning Design Sequence and the further-developed pedagogy of multiliteracies. Results show a similarity in meaning-making regardless of mode and media, staiiing with the visual mode and with the students focusing their efforts on comprehending the meaning-offering. This can be explained by lack of clarity and lack of guidance which are seen as obstacles for learning. The discussions surrounding the curriculum outline and the role of fiction show that, in using a multimodal theory formation frame, the curriculum does not explicitly support a multimodal view on meaning-making and that fiction can not be seen as unique due to neither mode nor media. The results suggest that multimodal theory formation gives access to tools that are useful in developing students' meaning-making according to the predispositions and conditions oftoday, in which reading development is viewed as part of developing meaning-making as a who lei and that meaning-making in school should be based on a non-hierarchical and inclusive view on modes and media to create a readiness and a flexibility to meet demands of a rapidly-changing society. As a consequence, the curriculum outline needs to be reworded and the role of fiction in education needs to be problematized.