Invasioner och ockupationer

"”I samma flod” är lika ruskig som klargörande läsning. Sofi Oksanen lyssnar – och tittar aldrig bort. Hon är utan tvekan en av vår tids viktigaste röster." Jan Eklund, Dagens Nyheter

"I en tid där Ukrainas kamp hamnat i medieskugga och det internationella stödet vacklar är den omistlig." Amanda Svensson, Sydsvenskan

"Ni märker att jag inte kan sluta citera – det är för att allt i denna bok måste läsas." Agnes Lidbeck, GP

I april 2023 medverkade Sofi Oksanen på Svenska Akademiens konferens ”Tanke och sanning under press” med ett uppmärksammat anförande om kriget i Ukraina. I essän I samma flod utvecklar hon resonemanget i bokform. Under Putin har försvagandet av kvinnors rättigheter varit en målmedveten strategi. Verktygen är desinformation och propaganda, sexuellt våld i krig och en auktoritär lagstiftning. Sofi Oksanen tecknar en ögonöppnande bild av hur misogynin blivit ett alltmer effektivt vapen i diktatorernas och imperialisternas tjänst.

Rysslands president Vladimir Putins generaler planerade en paradmarsch till Kiev i februari 2022. Men det ukrainska folket ville annorlunda. Varje kvarter, skogsremsa och korsning försvarades in i det sista mot Rysslands överlägsna invasionsstyrka. Putin tvingades backa. Det borde inte ha varit möjligt.

I Slaget om Ukraina berättar journalisten Marcus Lindqvist om hur de avgörande striderna ser ut från insidan, då vanliga ukrainska män och kvinnor kämpar mot en armé som bland annat består av dömda straffångar och kontraktssoldater från de fattiga ryska republikerna i fjärran östern. Vi får läsa om krigets första timmar då Kievs öde stod i vågskålen, om den så kallade köttkvarnen i Bachmut och om Ukrainas försök att befria de ockuperade områdena. Med kunskap och lätt hand berättar Marcus Lindqvist om de viktigaste sammandrabbningarna i vår tids största krig.

"”I samma flod” är lika ruskig som klargörande läsning. Sofi Oksanen lyssnar – och tittar aldrig bort. Hon är utan tvekan en av vår tids viktigaste röster." Jan Eklund, Dagens Nyheter

"I en tid där Ukrainas kamp hamnat i medieskugga och det internationella stödet vacklar är den omistlig." Amanda Svensson, Sydsvenskan

"Ni märker att jag inte kan sluta citera – det är för att allt i denna bok måste läsas." Agnes Lidbeck, GP

I april 2023 medverkade Sofi Oksanen på Svenska Akademiens konferens ”Tanke och sanning under press” med ett uppmärksammat anförande om kriget i Ukraina. I essän I samma flod utvecklar hon resonemanget i bokform. Under Putin har försvagandet av kvinnors rättigheter varit en målmedveten strategi. Verktygen är desinformation och propaganda, sexuellt våld i krig och en auktoritär lagstiftning. Sofi Oksanen tecknar en ögonöppnande bild av hur misogynin blivit ett alltmer effektivt vapen i diktatorernas och imperialisternas tjänst.

Ulrika Knutson uppmanar till läsning av Andrej Kurkovs folkbildande bok. Kurkov har en varm, personlig ton, utpräglat sinne för humor och starka ambitioner som folkbildare.

Expressen

Dagboken förvandlas över en natt till en bok om krig, flykt, identitet, motstånd och historiskt arv.

UNT

De personliga skildringarna känns öppna och ärliga, språket är chosefritt och förmedlar både krigets smärta och den starka patriotism som författaren känner.

GP

Andrej Kurkov skyr oftast de stora orden, men står alltid på frihetens sida. Hans Dagbok från en invasion är ingen perfekt slipad bok, däremot ett spontant humanistiskt vittnesmål av hög kaliber, skriver Jan Eklund.

Dagens Nyheter

Dagbok från en invasion är en annorlunda rapportbok. Läsaren följer i realtid hur Andrej Kurkov bevittnar det otänkbara, kriget mellan landet han föddes i och landet han räknar som sitt eget. Här ställs ländernas olikheter i skarp belysning. Imperiets Ryssland, med en befolkning i ledband och de frihetliga, bångstyriga ukrainarna.

Boken tar sin början vid årsskiftet och sträcker sig fram till sommaren 2022. Nerven i materialet är påtaglig.

De bilder han tecknar ur den nya vardagen är laddade med verklighet, samtidigt som han analyserar skeendet utifrån historia, politik och kultur. Som romanförfattare har han gjort sig känd för en road blick på människorna och deras krumbuktande. Inte heller i denna textsamling ger han upp hoppet, trots sorgen och vreden över vad som händer. Gång på gång för han tillbaka läsarens blick till den enskilda människan och det som går att skratta åt.

I slutet av 1940-talet fördrev Israel närmare en miljon palestinier från sina hem. De stora städerna tömdes på sin arabiska befolkning, nyanlända judiska invandrare flyttade in i deras ställe. 500 palestinska byar försvann från kartan och ersattes av 350 nya israeliska bosättningar 

I Nakba: Katastrof inför våra ögon har Bernt Hermele samlat 65 palestiniers berättelser. Det är vittnesmål från rika och fattiga, från välbärgade kvarter och eländiga flyktingläger. Berättelserna är insamlade från ockuperade Västbanken och Östra Jerusalem, men också från Jordanien, Libanon, Sverige och Israel. 

Genom dessa historier kan vi börja förstå vidden av den mänskliga katastrof som Israel genom ockupation, kontroll, åtskillnad och gettoisering utsatt och utsätter ursprungsbefolkningen för. På Västbanken, som i boken bär sitt arabiska namn Aldaffah Algharbiah, är våldet hela tiden närvarande.

Nakba: Katastrof inför våra ögon är ett oerhört viktigt vittnesmål om konsekvenserna av kolonisation, men också en berättelse om motstånd. När husen raserats och kartorna och skolböckerna ändrats blir själva minnet i sig en motståndshandling. 

"...utsikterna är små för en bestående fred i vår tid. I stället rullar Nakban vidare. Det förvandlar Hermeles och Leins bok från en dokumentation av en viss historisk händelse till en politisk och kulturell hjälteinsats i dag." Aftonbladet, Petter Larsson

"Ett stordåd som skildrar palestiniers stora trauma" Sydsvenskan, Maria Küchen

”Vad förlorar en författare när kriget spränger bort henne ur hennes arbetsrum utan dator eller hårddisk och slungar iväg henne till främmande land, till ett enda stort ingenting mellan himmel och jord, och ställer henne på paus?

Minnet. Språket. Förrådet av berättade historier.

Det är inte så lite.”

Den 23 februari 2022 packar författaren Oksana Zabuzjko en liten väska för att resa på sin första bokturné sedan pandemin. Packningen är minimal, hon kommer ju tillbaka till Kiev redan efter helgen. Datorn får stanna hemma, hon skulle inte hinna skriva något ändå. Mindre än ett dygn senare invaderar Ryssland Ukraina. I Den längsta av resor skildrar Oksana Zabuzjko såväl detta akuta tillstånd av flykt och exil som åren efter ockupationen av Krim 2014, de trettio åren efter Sovjetunionens fall och Ukrainas långa historia. Hon kallar texten ”en monolog riktad till det kollektiva väst".

»K-G Bergström har genom sin nya bok på ett lättläst sätt sammanfattat många minde kända krigshandlingar på svensk mark och han har själv tillfört nya rön om den ryska ockupationens konsekvenser.« Lars Gyllenhaal (Totalförsvar & Historia)

»Litteraturförteckningen är omfattande. Boken är välskriven och lättläst. En utmärkt introduktion till 1809 års historia med utblickar både bakåt och framåt i tiden.« Ölandsbladet

K-G Bergström om tiden då delar av Sverige senast ockuperades.

Våren år 1809 var en dramatisk tid i Sverige. Kung Gustav IV Adolf avsattes i en statskupp och den ryska armén sa upp den vapenvila som rådde i kriget mot Sverige. Ryska trupper invaderade svenskt fastland och den 25 mars kapitulerade den svaga svenska armén i Kalix. Detta blev starten för den ryska ockupationen i Norr- och Västerbotten. För civilbefolkningen i norr blev 1809 ett nödens och dödens år. Sjukdomar, fattigdom och hunger drabbade många. Först i november lämnade de sista ryska soldaterna länet varpå ockupationen av svenskt territorium upphörde.

K-G Bergström är tidigare politisk kommentator, utrikeskorrespondent och programledare på SVT. Han är själv född i en by utanför Kalix, som låg i ockupationsområdet. I sin bok skildrar han på ett gripande sätt hur lokalbefolkningen drabbades av ryssarnas framfart men också av betungande krav från den svenska armén.

Pressröster om boken:

»K-G Bergström berättar i sin nya bok Nöd och död, om den ryska ockupationen av nordligaste Sverige utifrån perspektivet att han som historieintresserad under skolåren reagerade över att läroböckerna i historia knappast alls tog upp denna hårda tid för folket i norr. Med boken lyfter han förtjänstfullt fram denna tid av svåra umbäranden, både för soldaterna men inte minst för bondebefolkningen ... Bergström lyfter fram öden som länge varit okända för de flesta, även för historieintresserade.« Dala-Demokraten

»Ett omistligt och medryckande reportage« Thomas Engström, Svenska Dagbladet

»Rafflande reportage« Karin Olsson, Expressen 

»Boken är en essä, ett verk som med Krim och dess öde i fokus är ett sublimt J'accuse mot en skandalös regim.« Kristian Gerner, Sydsvenskan

»Klassisk och god journalistik« Jan Eklund, Dagens Nyheter 

Behöver Krim frukta Vladimir Putin? 

Rysslands annektering av Krimhalvön i mars 2014 skakade om världspolitiken. Krimkrisen är fortfarande en tickande bomb vars yttersta konsekvenser ännu inte går att överblicka. Det är också en fråga som splittrar lokalbefolkningen. 

Anna i Sevastopol har fått sin statliga lön fördubblad. Hon har kunnat köpa den vita skänk hon så länge drömt om, men i övrigt är det mesta sig likt. I hennes grannskap välkomnar man president Putin. För Eskender är det annorlunda. Han fick möta de nya makthavarna när tungt beväpnade poliser knackade på hans dörr en tidig morgon och vände upp och ner på lägenheten. Eskender är krimtatar; för honom är Ryssland arvtagare till det Sovjet som en gång förvisade hela hans folk.

Kalle Kniivilä har rest på Krim och träffat människor vars åsikter skiljer sig starkt från varandra. Annekteringen har rivit upp gamla sår och dragit nya konfliktlinjer mellan Krimborna. Är Ryssland ett hot eller en möjlighet?

Kalle Kniivilä, född 1965, är journalist på Sydsvenskan. Han är Rysslandskännare, tidigare Moskvakorrespondent och har även varit pressråd vid de svenska ambassaderna i Moskva (2018) och Kiev (2019). Bokförlaget Atlas har gett ut fem av hans böcker om Ryssland. 2014 tilldelades han Kanava-priset med Putins folk för årets bästa fackbok. 

Denna bok speglar händelser i kriget som de tedde vid tidpunkten de inträffade. Det är alltså inte en analys av krigets två första år. Formen är snarare samtalets, med inslag av dagbokens.

Från en gränsvakts erfarenheter på Ormön en morgon 2022 till tjänstemän som rekryterar soldater två år senare. Civila som försöker undvika mobilisering. Utlänningar som åkt till Ukraina för att slåss. Slagen i Bachmut och Mariupol samt befrielsen av Cherson och Charkiv. Människor från Lviv i väst till Donbas i öst berättar om livet i Ukraina under krigets två första år.

Om författarna:

Iurii Melnyk undervisar i journalistik vid Ivan Franko-universitetet i Lviv. Pär Fredborn Larsson undervisar i svenska vid samma universitet.

»K-G Bergström har genom sin nya bok på ett lättläst sätt sammanfattat många minde kända krigshandlingar på svensk mark och han har själv tillfört nya rön om den ryska ockupationens konsekvenser.« Lars Gyllenhaal (Totalförsvar & Historia)

»Litteraturförteckningen är omfattande. Boken är välskriven och lättläst. En utmärkt introduktion till 1809 års historia med utblickar både bakåt och framåt i tiden.« Ölandsbladet

K-G Bergström om tiden då delar av Sverige senast ockuperades.

Våren år 1809 var en dramatisk tid i Sverige. Kung Gustav IV Adolf avsattes i en statskupp och den ryska armén sa upp den vapenvila som rådde i kriget mot Sverige. Ryska trupper invaderade svenskt fastland och den 25 mars kapitulerade den svaga svenska armén i Kalix. Detta blev starten för den ryska ockupationen i Norr- och Västerbotten. För civilbefolkningen i norr blev 1809 ett nödens och dödens år. Sjukdomar, fattigdom och hunger drabbade många. Först i november lämnade de sista ryska soldaterna länet varpå ockupationen av svenskt territorium upphörde.

K-G Bergström är tidigare politisk kommentator, utrikeskorrespondent och programledare på SVT. Han är själv född i en by utanför Kalix, som låg i ockupationsområdet. I sin bok skildrar han på ett gripande sätt hur lokalbefolkningen drabbades av ryssarnas framfart men också av betungande krav från den svenska armén.

Pressröster om boken:

»K-G Bergström berättar i sin nya bok Nöd och död, om den ryska ockupationen av nordligaste Sverige utifrån perspektivet att han som historieintresserad under skolåren reagerade över att läroböckerna i historia knappast alls tog upp denna hårda tid för folket i norr. Med boken lyfter han förtjänstfullt fram denna tid av svåra umbäranden, både för soldaterna men inte minst för bondebefolkningen ... Bergström lyfter fram öden som länge varit okända för de flesta, även för historieintresserade.« Dala-Demokraten

Putins krig är en »specialoperation« mot moderniteten. Invasionen riktades mot Ukraina, men kriget har ett större mål: att bekämpa den moderna världen med dess klimatmedvetenhet, energiomställning och digitalisering av arbetet. Genom att handla med olja och gas, främja Trump och Brexit, sprida korruption, öka ojämlikhet och homofobi, ­subventionera höger­extrema rörelser och invadera Ukraina försöker Putin och hans regim att stoppa den pågående omvandlingen av det moderna samhället. 

Den ryske historikern Alexander Etkind analyserar drivkrafterna bakom det ryska kriget mot moderniteten och förutspår Rysslands sönderfall och avfederalisering.

Alexander Etkind, född i Lenin­grad 1955, är professor i internationella relationer vid Central European University i Wien. Han har varit gästprofessor vid New York University och Georgetown University samt forskare vid Harvard och Princeton. Hans forskningsområden omfattar bland annat intern kolonisation i Ryska imperiet, komparativa studier i kulturhistoria och rysk-amerikanska samt rysk-europeiska relationer. Han är mest känd för sin bok  Det omöjligas eros. Psykoanalysens historia i Ryssland (1993).