Bernt Hermele – författare

Det finns mängder av böcker om svenska antisemiter, fascister och rasbiologer, men ytterst få om hur det var att leva som svensk jude när nazisterna lade stora delar av Europa under sig. Många av de gamla svensk-judiska familjerna var välutbildade och framgångsrika, vissa var mycket förmögna och tillhörde samhällseliten. I generationer hade de gjort mycket för att smälta in och anpassa sig. På 1930-talet, när rastänkandet fick grepp om politiken, förändrades läget i grunden. Släkterna Bonnier, Heckscher och Sachs hamnade högst upp på nazisternas dödslistor. När Hitler ännu såg ut att vinna kriget tvingades de svenska judarna att gå från anpassning till överlevnad. Situationen försämrades snabbt och alternativen blev allt färre i skuggan av Förintelsen.  

BERNT HERMELE är journalist och författare. Han har tidigare skrivit tre uppmärksammade böcker: Guldsot - om Röda Korset-bedragaren Johan af Donner (2011), Firman, om Bonnierfamiljens mediemakt (2013) och Judejävel - om svensk sionism och israelisk ockupation (2016).  

"Ett viktigt bidrag till historieskrivningen om Sverige" Torbjörn Elensky, Svenska Dagbladet  

"en nyttig påminnelse om vår egen 1930-talshistoria." Tomas Bresky, Norrländska Socialdemokraten  

"en historieläxa alla borde göra" Julia Nilsson, Journalisten

Antologin Jiddisch i Sverige: mir zaynen do samlar 25 berättelser om ett judiskt språk och kultur som vägrar försvinna. En berättelse för varje år som jiddisch varit ett erkänt nationellt minoritetsspråk i Sverige.

Texterna rör sig mellan barndomsminnen och litterära möten, mellan bänkraderna i shul och barrikaderna, mellan Drohobych och Klippgatan. Skribenterna skiljer sig åt i ålder, bakgrund, politisk och religiös övertygelse, men delar insikten att jiddisch på olika sätt har format dem.

Detta är den första av två antologier där jiddischvärlden står i centrum. En plats dit alla är välkomna. Ett ovanligt rum i dessa tider.

Denna volym är tillägnad Salomon Schulman (1947–2024), som med sina berättelser, översättningar och kloka läkarråd lärde en hel generation att älska, käfta och sjunga – på jiddisch – i Sverige.

Författarna är: Sofia Berg-Böhm, Håkan Blomqvist, Dorotea Bromberg, Karin Brygger, Urszula Ulla Chowaniec, Ronn Elfors Lipsker, Sari Feld, Alexander Freudenthal, Marianne Goldman, Danny Gordon, Bernt Hermele, Kenneth Hyltenstam, Erik Joas, Ulrika Knutson, Hannah Laustiola Frydman, Sara Mannheimer, Stefan Mehr, Tommaso M. Milani, Simo Muir, Morton Narrowe, Adriana Savin, Aviva Scheiman, Abbe Schulman, Salomon Schulman, Jan Schwarz och Leif Zern.

Våren 2020 har det gått 75 år sedan andra världskrigets slut och de som kan vittna om Förintelsen blir allt färre. Samtidigt ökar faktaresistensen i vårt samhälle kraftigt. För tre år sedan började journalisten och författaren Bernt Hermele tillsammans med fotografen Cato Lein resa runt för att samla in berättelser från den sista generationen förintelseöverlevare. Resultatet blev den största dokumentationen i Skandinavien av överlevare av Förintelsen och har publicerats i den uppmärksammade podcasten Överlevarna. I samband med Förintelsens minnesdag den 27 januari kommer nu även boken med samma namn där Cato Leins svartvita bilder lyser klart bredvid de starka vittnesmålen och familjebilderna. Överlevarna bygger på 95 berättelser om Förintelsen och är en bok om drömmar och mardrömmar, sammanbrott och livslust.

Bernt Hermele är journalist och författare. Cato Lein är en av Sveriges främsta fotografer.

"en bok som kommer nära människor och ger nya perspektiv. (...) Trots att ingen mänsklig katastrof är mer omskriven än Förintelsen är Hermeles och Leins vackra bok drabbande läsning, som leder till ilska, sorg och engagemang."Ystads Allehanda

"...en komplex helhetsbild av ett kaotiskt skeende. (...) Förskräcklig, gripande och framför allt angelägen läsning ur alla aspekter."Svenska Dagbladet

"Med en enastående fingertoppskänsla har Bernt Hermele gjort de personliga historierna till avklarnade texter. (...) Skuldkänslan att ha överlevt, när allt ändå var för sent, har förföljt många. Men det finns också kraft och livslust, som Cato Leins varma fotografier fångar. "Expressen

"uttryck som "oerhört drabbande" och "väldigt viktig" känns nästan futtiga, lite klyschiga. Detta är berättelser från Förintelseöverlevare, som författaren Bernt Hermele och fotografen Cato Lein har träffat och porträtterat. De har gjort ett beundransvärt arbete."Svenska Dagbladet, Lisa Irenius

"Angelägen läsning. Aldrig har ett uttryck passat så bra!"Boktokig

"Den största förtjänsten med Bernt Hermeles och Cato Leins bok är att den ger oss röster och bilder som ger oss åtminstone en möjlighet att förstå. Det gör den mer värdefull än dess litterära värde."Borås Tidning

"Outhärdlig och omistlig. (..) De 95 rösterna bildar en månghövdad kör som orkestreras av Leins känsliga porträtt."Landskrona Posten

"En vacker och levande bok." Vildis bokvrå

I slutet av 1940-talet fördrev Israel närmare en miljon palestinier från sina hem. De stora städerna tömdes på sin arabiska befolkning, nyanlända judiska invandrare flyttade in i deras ställe. 500 palestinska byar försvann från kartan och ersattes av 350 nya israeliska bosättningar 

I Nakba: Katastrof inför våra ögon har Bernt Hermele samlat 65 palestiniers berättelser. Det är vittnesmål från rika och fattiga, från välbärgade kvarter och eländiga flyktingläger. Berättelserna är insamlade från ockuperade Västbanken och Östra Jerusalem, men också från Jordanien, Libanon, Sverige och Israel. 

Genom dessa historier kan vi börja förstå vidden av den mänskliga katastrof som Israel genom ockupation, kontroll, åtskillnad och gettoisering utsatt och utsätter ursprungsbefolkningen för. På Västbanken, som i boken bär sitt arabiska namn Aldaffah Algharbiah, är våldet hela tiden närvarande.

Nakba: Katastrof inför våra ögon är ett oerhört viktigt vittnesmål om konsekvenserna av kolonisation, men också en berättelse om motstånd. När husen raserats och kartorna och skolböckerna ändrats blir själva minnet i sig en motståndshandling. 

"...utsikterna är små för en bestående fred i vår tid. I stället rullar Nakban vidare. Det förvandlar Hermeles och Leins bok från en dokumentation av en viss historisk händelse till en politisk och kulturell hjälteinsats i dag." Aftonbladet, Petter Larsson

"Ett stordåd som skildrar palestiniers stora trauma" Sydsvenskan, Maria Küchen

Bonniers imperium innefattar 175 olika varumärken som omsätter över 30 miljarder kronor årligen. Enorma framgångar kantar den medieskygga ättens väg fram till dagens närmast kungliga framtoning. Men under de senaste fem åren har Bonniers hamnat i sin värsta ekonomiska kris på över 30 år. För de misslyckade affärerna och ledningens oförmåga att navigera i dagens digitala medielandskap har de anställda fått betala priset i form av massuppsägningar.

Firman är ett personligt hållet reportage som inte väjer för kontroversiella frågor. Släkten som i snart 200 år har tjänat pengar på att granska makten har svårt att acceptera att förstoringsglaset vänds mot dem själva. Nu bryts den överdrivna tystnad som omger Bonniers, inte för att privatpersonerna är särskilt intressanta, utan för att deras makt är det.Bernt Hermele har jobbat som journalist i 35 år, mestadels med reportage om näringslivet och det offentliga Sverige. Guldsot. Berättelsen om Röda Korset-bedragaren Johan af Donner är hans första bok. Johan af Donner och författaren har känt varandra sedan mitten av 90-talet.

Granskning av Sveriges mäktigaste mediesläkt Bonniers imperium innefattar 175 olika varumärken som omsätter över 30 miljarder kronor årligen. Enorma framgångar kantar den medieskygga ättens väg fram till dagens närmast kungliga framtoning. Men under de senaste fem åren har Bonniers hamnat i sin värsta ekonomiska kris på över 30 år. Firman är ett personligt hållet reportage som inte väjer för kontroversiella frågor som utomäktenskapliga barn, arvstvister eller familjekonflikter. Pocketutgåvan innehåller ett nyskrivet kapitel om den senaste utvecklingen. Bernt Hermele är journalist, författare och taxichaufför. Han har även skrivit Guldsot (2011), om Röda Korset-bedragaren Johan af Donner, och Judejävel (2016), om judisk identitet och samhörighet.

Under den judiska påsken 2002 slog en av Hamas självmordsbombare till mot ett hotell i Netanya i Israel. Ett av de många dödsoffren var författaren Bernt Hermeles mamma. Hermele växte upp i början av 1950-talet i ett judiskt invandrarhem på Södermalm i Stockholm. Inbäddad i det ortodoxt judiska skulle det dröja ända till femtonårsåldern innan han för första gången steg över tröskeln till ett icke-judiskt hem. Men för Hermele blev Gazakriget 2014 en brytpunkt. Kriget ställde honom frågande till den starka lojaliteten mot Israel inom dagens judiska minoritet. Följden blev hätsk kritik från den gemenskap han tillhört under hela sitt liv och starten på många tankar kring komplexiteten i sitt judiska arv. Judejävel är Hermeles personliga resa som inte väjer för de svåra frågorna kring identitet och samhörighet.

Det finns mängder av böcker om svenska antisemiter, fascister och rasbiologer, men ytterst få om hur det var att leva som svensk jude när nazisterna lade stora delar av Europa under sig.

Många av de gamla svensk-judiska familjerna var välutbildade och framgångsrika, vissa var mycket förmögna och tillhörde samhällseliten. I generationer hade de gjort mycket för att smälta in och anpassa sig.

På 1930-talet, när rastänkandet fick grepp om politiken, förändrades läget i grunden. Släkterna Bonnier, Heckscher och Sachs hamnade högst upp på nazisternas dödslistor.

När Hitler ännu såg ut att vinna kriget tvingades de svenska judarna att gå från anpassning till överlevnad. Situationen försämrades snabbt och alternativen blev allt färre i skuggan av Förintelsen.