295 kr
Skickas
311 kr
Skickas
Stockholm är fullt av konstupplevelser. På gator och torg, i offentliga byggnader och trapphus, på gårdar och i trafikmiljöer – överallt möter vi konstnärliga uttryck. Det kan handla om målningar och skulpturer, installationer och minnesmärken, men också om interaktiva upplevelser, lekredskap, ja till och med hela inredningar. Under 1900-talet förändrades synen på den offentliga konsten, från utsmyckning med idoliserande porträtt till gestaltning av människors livsmiljö. År 1937 blev den en naturlig del av alla stockholmares vardag när den så kallade enprocentsregeln infördes – en procent av byggkostnaden skulle avsättas för konstnärlig gestaltning.
Den offentliga konsten är uppskattad. Den är en självklar del av vårt gemensamma kulturarv. Men den väcker också frågor. Hur ska den konstnärliga gestaltningen se ut? Var ska konstverken placeras? Hur ska de förvaltas? Vem ska bekosta renoveringar? Och bör alla konstverk sparas för framtiden? I Vardagskonst som kulturarv belyses den offentliga byggnadsanknutna konstens historia och framväxt i Stockholm. Mot en fond av tidigare seklers konst- och samhällssyn, och med fokus på 1900-talet fram till idag, väcker skribenterna frågor om bevarandet av våra konstrelaterade kulturmiljöer.
Samfundet S:t Eriks årsbok 2023.
Medverkande skribenter: Marie Andersson, Fredric Bedoire, Lena From, Johan Folkesson, Madelene Gunnarsson, Stefan Hagdahl, Karin Hermerén, Susanne Ingo, Cilla Jahn, Sebastian Johans, Ann Magnusson, Cathrine Mellander Backman, Henrik Orrje och Laila Reppen.
286 kr
Tillfälligt slut
Per Hallman (1869–1941) var arkitekt, stadsplanerare och Stockholms första stadsplanedirektör. Verksam i en nationalromantisk tid tillhörde han de ivrigaste representanterna för en konstnärlig stadsbyggnadskonst, inspirerad av bland andra den österrikiske arkitekten och stadsplaneraren Camillo Sitte. Målsättningen var att tillgodose människors behov av funktion, ljus, luft och skönhet.
Stockholm efter sekelskiftet 1900 var en storstad med växtvärk. Knappast i något annat land bodde arbetarfamiljerna så trångt som här. Mot den bakgrunden kom både statens och stadens engagemang för bättre bostäder att växa vid tiden för första världskriget och strax därefter. I Hallmans vision och stadsplaner fanns det plats för alla. Storgårdskvarteren för arbetarfamiljer vid Blecktornsparken och Rödabergsområdet, de eleganta enfamiljshusen och flerfamiljshusen i Lärkstan, den småskaliga integrationen i trädgårdsstäderna Gamla Enskede, Tullinge, Äppelviken och Sköndal samt en mängd platser runt om i Sverige. De kännetecknas av att husen är väl inpassade i terrängen, av mjukt formade gatunät, låga byggnader och grönskande innergårdar.
I egenskap av stadsplanerare och stadsplanedirektör författade Per Hallman ett sextiotal stadsplaneförslag för Stockholms utveckling och för landet i övrigt ett sjuttiotal förslag till stads- och byggnadsplaner. Hans romantiska visioner, vackra stadsrum och mänskliga livsmiljöer känns idag mer attraktiva än någonsin.
Detta är det första samlade verket i sitt slag. Per Hallmans arv lyfts fram i texter, illustrationer, äldre och nytagna foton, stadsplaner, ritningar och faksimiler.
Samfundet S:t Eriks årsbok 2019
Medverkande skribenter:
Aleksander Wolodarski, arkitekt och stadsplanerare
Anders Bergström, lektor Arkitekturens teori och historia, KTH
Ann-Charlotte Backlund, stadsantikvarie och chef för Stadsmuseet, Stockholm
Claes Caldenby, professor i Arkitekturens teori och historia, Chalmers
Eva Gabrielsson, arkitekt
Johan Knutsson, professor i möbelkultur, LIU
Johan Mårtelius, professor i arkitekturhistoria, KTH
Kjell Forshed, arkitekt
Laila Reppen, arkitekt och författare
Lars Nyberg, landskapsarkitekt
Maria Flinck, trädgårdshistoriker
Mats Deland, docent i historia, Mittuniversitet, Sundsvall
Monica Andersson, lektor vid Statsvetenskapliga institutionen, SU
Stina Hagelqvist, lektor vid Konsthistoriska institutionen, SU
Susanne Ingo, arkitekt
Ulrich Lange, professor vid Institutionen för Kulturvård, GU
