Per Hallman (1869–1941) var arkitekt, stadsplanerare och Stockholms första stadsplanedirektör. Verksam i en nationalromantisk tid tillhörde han de ivrigaste representanterna för en konstnärlig stadsbyggnadskonst, inspirerad av bland andra den österrikiske arkitekten och stadsplaneraren Camillo Sitte. Målsättningen var att tillgodose människors behov av funktion, ljus, luft och skönhet.

Stockholm efter sekelskiftet 1900 var en storstad med växtvärk. Knappast i något annat land bodde arbetarfamiljerna så trångt som här. Mot den bakgrunden kom både statens och stadens engagemang för bättre bostäder att växa vid tiden för första världskriget och strax därefter. I Hallmans vision och stadsplaner fanns det plats för alla. Storgårdskvarteren för arbetarfamiljer vid Blecktornsparken och Rödabergsområdet, de eleganta enfamiljshusen och flerfamiljshusen i Lärkstan, den småskaliga integrationen i trädgårdsstäderna Gamla Enskede, Tullinge, Äppelviken och Sköndal samt en mängd platser runt om i Sverige. De  kännetecknas av att husen är väl inpassade i terrängen, av mjukt formade gatunät, låga byggnader och grönskande innergårdar.

I egenskap av stadsplanerare och stadsplanedirektör författade Per Hallman ett sextiotal stadsplaneförslag för Stockholms utveckling och för landet i övrigt ett sjuttiotal förslag till stads- och byggnadsplaner. Hans romantiska visioner, vackra stadsrum och mänskliga livsmiljöer känns idag mer attraktiva än någonsin.

Detta är det första samlade verket i sitt slag. Per Hallmans arv lyfts fram i texter, illustrationer, äldre och nytagna foton, stadsplaner, ritningar och faksimiler.

Samfundet S:t Eriks årsbok 2019

Medverkande skribenter:

Aleksander Wolodarski, arkitekt och stadsplanerare

Anders Bergström, lektor Arkitekturens teori och historia, KTH

Ann-Charlotte Backlund, stadsantikvarie och chef för Stadsmuseet, Stockholm

Claes Caldenby, professor i Arkitekturens teori och historia, Chalmers

Eva Gabrielsson, arkitekt

Johan Knutsson, professor i möbelkultur, LIU

Johan Mårtelius, professor i arkitekturhistoria,  KTH

Kjell Forshed, arkitekt 

Laila Reppen, arkitekt och författare

Lars Nyberg, landskapsarkitekt

Maria Flinck, trädgårdshistoriker

Mats Deland, docent i historia, Mittuniversitet, Sundsvall

Monica Andersson, lektor vid Statsvetenskapliga institutionen, SU

Stina Hagelqvist, lektor vid Konsthistoriska institutionen, SU

Susanne Ingo, arkitekt

Ulrich Lange, professor vid Institutionen för Kulturvård, GU

Per Hallman (1869–1941) var arkitekt, stadsplanerare och Stockholms första stadsplanedirektör. Verksam i en nationalromantisk tid tillhörde han de ivrigaste representanterna för en konstnärlig stadsbyggnadskonst, inspirerad av bland andra den österrikiske arkitekten och stadsplaneraren Camillo Sitte. Målsättningen var att tillgodose människors behov av funktion, ljus, luft och skönhet.

Stockholm efter sekelskiftet 1900 var en storstad med växtvärk. Knappast i något annat land bodde arbetarfamiljerna så trångt som här. Mot den bakgrunden kom både statens och stadens engagemang för bättre bostäder att växa vid tiden för första världskriget och strax därefter. I Hallmans vision och stadsplaner fanns det plats för alla. Storgårdskvarteren för arbetarfamiljer vid Blecktornsparken och Rödabergsområdet, de eleganta enfamiljshusen och flerfamiljshusen i Lärkstan, den småskaliga integrationen i trädgårdsstäderna Gamla Enskede, Tullinge, Äppelviken och Sköndal samt en mängd platser runt om i Sverige. De  kännetecknas av att husen är väl inpassade i terrängen, av mjukt formade gatunät, låga byggnader och grönskande innergårdar.

I egenskap av stadsplanerare och stadsplanedirektör författade Per Hallman ett sextiotal stadsplaneförslag för Stockholms utveckling och för landet i övrigt ett sjuttiotal förslag till stads- och byggnadsplaner. Hans romantiska visioner, vackra stadsrum och mänskliga livsmiljöer känns idag mer attraktiva än någonsin.

Detta är det första samlade verket i sitt slag. Per Hallmans arv lyfts fram i texter, illustrationer, äldre och nytagna foton, stadsplaner, ritningar och faksimiler.

Samfundet S:t Eriks årsbok 2019

Medverkande skribenter:

Aleksander Wolodarski, arkitekt och stadsplanerare

Anders Bergström, lektor Arkitekturens teori och historia, KTH

Ann-Charlotte Backlund, stadsantikvarie och chef för Stadsmuseet, Stockholm

Claes Caldenby, professor i Arkitekturens teori och historia, Chalmers

Eva Gabrielsson, arkitekt

Johan Knutsson, professor i möbelkultur, LIU

Johan Mårtelius, professor i arkitekturhistoria,  KTH

Kjell Forshed, arkitekt 

Laila Reppen, arkitekt och författare

Lars Nyberg, landskapsarkitekt

Maria Flinck, trädgårdshistoriker

Mats Deland, docent i historia, Mittuniversitet, Sundsvall

Monica Andersson, lektor vid Statsvetenskapliga institutionen, SU

Stina Hagelqvist, lektor vid Konsthistoriska institutionen, SU

Susanne Ingo, arkitekt

Ulrich Lange, professor vid Institutionen för Kulturvård, GU

Per Hallman (1869–1941) var arkitekt, stadsplanerare och Stockholms första stadsplanedirektör. Verksam i en nationalromantisk tid tillhörde han de ivrigaste representanterna för en konstnärlig stadsbyggnadskonst, inspirerad av bland andra den österrikiske arkitekten och stadsplaneraren Camillo Sitte. Målsättningen var att tillgodose människors behov av funktion, ljus, luft och skönhet.

Stockholm efter sekelskiftet 1900 var en storstad med växtvärk. Knappast i något annat land bodde arbetarfamiljerna så trångt som här. Mot den bakgrunden kom både statens och stadens engagemang för bättre bostäder att växa vid tiden för första världskriget och strax därefter. I Hallmans vision och stadsplaner fanns det plats för alla. Storgårdskvarteren för arbetarfamiljer vid Blecktornsparken och Rödabergsområdet, de eleganta enfamiljshusen och flerfamiljshusen i Lärkstan, den småskaliga integrationen i trädgårdsstäderna Gamla Enskede, Tullinge, Äppelviken och Sköndal samt en mängd platser runt om i Sverige. De  kännetecknas av att husen är väl inpassade i terrängen, av mjukt formade gatunät, låga byggnader och grönskande innergårdar.

I egenskap av stadsplanerare och stadsplanedirektör författade Per Hallman ett sextiotal stadsplaneförslag för Stockholms utveckling och för landet i övrigt ett sjuttiotal förslag till stads- och byggnadsplaner. Hans romantiska visioner, vackra stadsrum och mänskliga livsmiljöer känns idag mer attraktiva än någonsin.

Detta är det första samlade verket i sitt slag. Per Hallmans arv lyfts fram i texter, illustrationer, äldre och nytagna foton, stadsplaner, ritningar och faksimiler.

Samfundet S:t Eriks årsbok 2019

Medverkande skribenter:

Aleksander Wolodarski, arkitekt och stadsplanerare

Anders Bergström, lektor Arkitekturens teori och historia, KTH

Ann-Charlotte Backlund, stadsantikvarie och chef för Stadsmuseet, Stockholm

Claes Caldenby, professor i Arkitekturens teori och historia, Chalmers

Eva Gabrielsson, arkitekt

Johan Knutsson, professor i möbelkultur, LIU

Johan Mårtelius, professor i arkitekturhistoria,  KTH

Kjell Forshed, arkitekt 

Laila Reppen, arkitekt och författare

Lars Nyberg, landskapsarkitekt

Maria Flinck, trädgårdshistoriker

Mats Deland, docent i historia, Mittuniversitet, Sundsvall

Monica Andersson, lektor vid Statsvetenskapliga institutionen, SU

Stina Hagelqvist, lektor vid Konsthistoriska institutionen, SU

Susanne Ingo, arkitekt

Ulrich Lange, professor vid Institutionen för Kulturvård, GU