Christer Mattsson – författare

En resa till hjärtlandet baseras på en vetenskaplig studie av hur rasism och nazism reproduceras på specifika platser i Sverige. Boken kretsar kring den fiktiva orten "Bredabruk". I centrum för studien framträder skolan som institution och dess roll i att motverka men ibland också oavsiktligt bidra till reproduktion av såväl vardagsrasism som mer explicita nynazistiska uttryck. Här möter vi ungdomar och vuxna som har bestämda uppfattningar om vad som gör Bredabruk till en bra plats att växa upp på, och samtidigt en plats där intolerans, konspirationsteorier och högerextremism under de senaste hundra åren förts över från generation till generation.  

Det finns ett rasistiskt bakgrundsbrus som kan upplevas öronbedövande för den som nyligen kom till Bredabruk, men som knappt noteras av dem som stannar på platsen eller är uppvuxna där. Bakgrundsbruset dämpas genom att problemen förläggs bortom individens eget ansvar. Samtidigt möter vi personer på Bredabruksskolan som har förmågan och engagemanget att ingripa: kuratorn som hela tiden finns i korridoren, fångar upp stämningar och lär eleverna att lösa konflikter; läraren som morgon efter morgon, år efter år, kommer till skolan först av alla och med nybryggt kaffe möter de ungdomar som behöver en fristad där de kan tala om vardagens problem utan att skuldbeläggas.  

Svensk skola har sedan andra världskriget givits i uppdrag att motverka rasism och verka för ett demokratiskt samhälle. Vad betyder det idag, när nynationalistiska rörelser växer sig starka i hela västvärlden? Vad betyder det på en plats där nazismen aldrig försvunnit? Boken undersöker dessa frågeställningar och vår förhoppning är att du som läst den kan ställa bättre och mer precisa frågor om samtidens utmaningar.        

Christer Mattsson är föreståndare för Segerstedtinstitutet vid Göteborgs universitet och docent i pedagogik. Han är utbildad lärare och har i många år arbetat med elever i rasistiska och extrema miljöer. Hans forskning är inriktad på förebyggande insatser mot extremism, rasism och antisemitism. Jesper Andreasson är disputerad i sociologi och verkar som professor i idrottsvetenskap vid Linne universitetet. Hans forskning rör sig inom områden som doping, migration, kropp och familjeliv, och han undersöker ofta frågor om makt, utsatthet och kritiska perspektiv på kön och genus. Thomas Johansson är professor i pedagogik med inriktning mot barn- och ungdomsvetenskap, verksam vid Göteborgs universitet, och har författat en rad artiklar och böcker på teman som ungdoms- och familjeforskning, urbanforskning och socialpsykologi. Han har skrivit om faderskap, gymkultur, prostatacancer och maskulinitet, våld i skolan och nynazisters exitprocesser.

10 lektioner om tolerans visar hur man med utgångspunkt från verkliga berättelser om människor ur det förflutna kan hantera och lösa konflikter i skolan. Christer Mattsson menar att tolerans är förmågan att ha tillräckligt med fantasi för att se världen ur någon annans perspektiv, inte nödvändigtvis att hålla med. De tio lektionerna i boken utvecklar just elevernas förmåga att byta perspektiv och vilja, kunna och våga undersöka hur andra tänker.

Vägar in i och ut ur nynazistiska rörelser

Vad är det som får människor att söka sig till extrema miljöer och organisationer, trots att de inser att många kommer att hata dem för det? Och vad är det som får människor att lämna sådana miljöer?

Den hatfulle andre är en unik undersökning som bygger på intervjuer med personer som varit, och i vissa fall fortfarande är, engagerade i högerextrema rörelser. Varför gick de med? Varför hoppade de av?

Boken vänder sig både till den som arbetar med att få människor att lämna extrema miljöer och till den som intresserar sig för hur de rasistiska idéer och konspirationsteorier som tidigare frodades i subkulturella miljöer nu är välrepresenterade i samhället som helhet.

Den hatfulle andre beskriver hur kort steget kan vara från den demokratiska gemenskapen till dess motsats och hur det egentligen går till att bli dess fiende den hatade och hatfulle andre. 

Detta är en modig bok. Att 17 avhoppare från rasisitiska eller nationalsocialistiska rörelser låter sig intervjuas och bli bokens informanter har krävt mod. Att gräva i uppkomsten av dessa rörelser och föra upp dem i ljuset är också modigt. Nu när vi fått en djupare kunskap krävs politiskt mod att vidta åtgärder för att förhindra uppkomst och spridning av dessa motbjudande och farliga läror. Och när vi läser om hur barndomens fattigdom, missbruk och våld har format identiteten som skinnskalle och nazist hos så många då är det djupt sorgligt och uppfordrande.

Margot Wallström

Mattsson och Johanssons bok ger djupa och initierade kunskaper om  såväl varför vissa kommer att ansluta sig till vit makt världen  som varför vissa kommer att välja att helt eller delvis lämna den. Den är en viktig pusselbit för att nå en djupare förståelse av radikaliserings och avradikaliseringsprocesser.

Heléne Lööw, historiker 

Genom ett antal personers berättelser om vägen in i och vägen ut ur nazismen är "Den hatfulle andre" en lättillgänglig och samtidigt djupsinnig socialpsykologisk studie fylld med viktig kunskap. Kunskap för att förstå och bemöta de som hamnat i nazism och hat och är redo för förändring.

Robert Örell, expert och senior rådgivare kring våldsbejakande extremism. Verksamhetschef Exit USA. Tidigare verksamhetschef Exit Sverige (2009-2019).

Christer  Mattsson är föreståndare för Segerstedtinstitutet vid Göteborgs universitet. Han har ett långvarigt engagemang i arbetet med unga människor på väg in i eller inne i extrema rörelser och kriminalitet, både som lärare och chef inom socialtjänsten. Hans forskning är inriktad mot pedagogik och socialpsykologi rörande radikaliseringsprocesser. 

Thomas Johansson är professor i barn- och ungdomsvetenskap och verksam vid Segerstedtinstitutet. Hans forskning berör ett brett fält av sociologiska och socialpsykologiska perspektiv på faderskap, extremsporter, ungdomskultur och rekrytering till högerextremism. 

Tillsammans publicerade de 2019 boken Life Trajectories Into and Out of Contemporary Neo-Nazism: Becoming and Unbecoming the Hateful Other.