Thomas Johansson – författare

Barn- och ungdomsvetenskap utgör idag ett tvärvetenskapligt område, som bygger på och integrerar kunskaper från olika discipliner. Boken Barn- och ungdomsvetenskap Grundläggande perspektiv täcker in stora delar av området genom ett antal olikartade exempel från svensk barn- och ungdomsvetenskaplig forskning.

Kapitlen är skrivna utifrån en nationell kontext och inkluderar forskning om barns, ungas och unga vuxnas lärande, utveckling, hälsa och livsvillkor, såväl i institutionella miljöer (exempelvis skola, socialtjänst, vård och omsorg) som i hemmet och på fritiden. Antologin består av 42 kapitel uppdelade på åtta delar, som tillsammans spänner brett över det barn- och ungdomsvetenskapliga området.

Syftet med boken är att visa på en rad olika dimensioner av barn- och ungdomsvetenskap och vidare att presentera ett antal olika områden där barn, unga och unga vuxna ses som aktörer i sina egna liv.

Boken riktar sig till studenter på program och kurser inom Barn- och ungdomsvetenskap, Lärarprogrammet, Förskollärarprogrammet, Socionomprogrammet och Socialpedagogiska programmet. Den vänder sig också till yrkesverksamma inom sektorer som direkt eller indirekt arbetar med barn, unga och deras livsvillkor, såsom socialarbetare inom socialtjänsten och inom frivilligorganisationer, lärare och kuratorer inom skolan, familjerådgivare, behandlingsassistenter, personal vid ungdomsmottagningar och andra professionella inom den sociala sektorn.

Sagt om boken"Spännvidden i bokens åtta delar är imponerande och vittnar om att barn- och ungdomsvetenskap är ett expansivt, tvärvetenskapligt område. En eloge till huvudredaktörerna Thomas Johansson och Emma Sorbring som lyckats fånga in så många framstående forskare och författare inom området." Philip Hwang, professor i tillämpad psykologi

"Alla som arbetar inom samhällets sociala sektorer borde läsa den här boken för att få en samtidsbeskrivning av barns och ungas liv i det moderna samhället." Ingrid Pramling Samuelsson, professor i pedagogik med inriktning mot tidiga åldrar

[...] Forskning och exempel som presenteras är aktuella och anpassade till svenska förhållanden. Det är en mycket bra och välskriven bok somvänder sig framförallt till studenter på universitet och högskolor. God fortbildning även för den som redan idag möter ungdomar i sin profession. Tydlig och bra referens- och innehållsförteckning ingår." Publiceras i BTJ-häftet nr 14, 2018. Lektör Therese Nordholm

Om författarnaThomas Johansson och Emma Sorbring är huvudredaktörer för denna antologi där 52 författare medverkar. Thomas Johansson är professor i pedagogik med inriktning mot barn- och ungdomsvetenskap vid Göteborgs universitet. Emma Sorbring är professor i barn- och ungdomsvetenskap vid Högskolan Väst.

I den här boken används socialpsykologiska teorier för att kommentera olika vardagliga exempel, och för att förklara det som annars döljer sig bakom ett självklarhetens skimmer. Vi får följa med till arbetsplatsen, till middagsbjudningen, till dagdrömmandet – till domäner i vardagslivet som vi gärna visar upp för andra och till skrymslen som vi håller hemliga, kanske till och med för oss själva.

Boken ger en fördjupad förståelse för hur människor agerar tillsammans, hur avvikande beteende kan skapas, hur makt utövas i vardagslivet och hur det är att leva i 2000-talets mediesamhälle.

I denna tredje upplaga har det tillkommit två kapitel. I ”Sexualitet, kroppsfixering och identitet” utforskas människans intima och sexuella landskap. Kapitlet behandlar en rad centrala områden som pornografi, kroppsfixering och metrosexualitet. I det andra nya kapitlet – ”På tåget utan papper” – riktas vår uppmärksamhet mot nya migrationsmönster och flyktingskap.

Med hjälp av bland andra filosofen Sara Ahmed analyseras de mekanismer som leder till att människor ”stoppas” och hamnar innanför eller utanför samhällets och nationalstatens gränser. Förutom dessa två nyskrivna kapitel har boken dessutom genomgått en omfattande revidering och uppdaterats med nytt material.

Denna socialpsykologiska grundbok vänder sig till studerande i socialpsykologi, sociologi och socialt arbete, och till andra utbildningar med fokus på individens samspel med andra i samhället, till exempel lärarutbildningen, fritidspedagogutbildningen och vårdutbildningar.

Om författarnaThomas Johansson är professor i pedagogik, med inriktning mot barn- och ungdomsvetenskap, på Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande vid Göteborgs universitet.

Philip Lalander är professor i socialt arbete på Institutionen för socialt arbete vid Malmö högskola.

Sagt om boken"Detta är läroboken jag själv hade velat läsa som student. Liksom i den tidigare upplagan presenteras socialpsykologins viktigaste teoretiker, från 1900-talets början fram till idag. Socialpsykologiska begrepp som tas upp och förklaras i boken är bland annat socialisation, sociala konstruktioner, identitet, normalitet, avvikelse och makt. Båda författarna är hängivna socialpsykologer och det märks i deras sätt att presentera ämnet." BTJ häfte 13123168, lektör Annette Sjöberg.

Utveckling. Lärande. Socialisation. Kärnbegrepp inom pedagogiken och så väl använda att de är närmast trådslitna. Men i den här boken knyts de ihop på nya sätt.

Författaren presenterar ett stort antal teorier om lärande, individ och samhälle, och visar hur man genom att låta dessa teorier korsbefrukta varandra kan kasta nytt ljus över de ständigt aktuella frågorna:

Bokens syfte är alltså inte bara att redovisa och återge olika teorier och perspektiv, utan att sätta tankar i rörelse, visa på nya sätt att arbeta teoretiskt och gjuta energi och liv i dagens diskussioner om ungas lärande och samhällsblivande.

Om författarenThomas Johansson är professor i pedagogik med inriktning mot barn- och ungdomsvetenskap. Han är verksam vid Göteborgs universitet, Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande. Han har tidigare skrivit ett stort antal böcker och artiklar, främst inom områdena ungdomsforskning, mansforskning samt kultur- och socialpsykologi.

Överlevandes berättelser från Förintelsen har blivit en viktig del av det svenska kulturarvet. Dessa berättelser har det skrivits och forskats om. Det finns emellertid en grupp som aldrig varit föremål för vetenskapliga studier: den grupp av barn och barnbarn till Förintelseöverlevande som fick sin bakgrund dold.

Vi vet lite om hur dessa människor förstår orsaken till att föräldrarna valde att dölja sina judiska identiteter, hur det påverkade deras egen identitetsbildning och inte minst hur denna erfarenhet förts vidare till tredje generationen. I denna bok framgår hur far- och morföräldrar dolt sin historia som överlevande och sin judiska identitet, och hur barn och barnbarn fått kännedom om detta först senare i livet.

De brutna berättelserna och släkthistorierna och framför allt de ofta svaga banden till en judisk gemenskap, har haft tydliga effekter på identitetsarbetet bland andra- och tredje generationens överlevande. Inte sällan upplever de svårigheter att träda in i en identitet som är otydlig för dem. Den bortträngda historien och identiteten är inte alltid något som man ser som en förlust, men i vissa fall försöker senare generationer att rekonstruera och återerövra den judiska tillhörigheten.

Antisemitismen går som en röd tråd genom bokens berättelser. Den utgör dels en förklaring till det som hände den första generationen och varför de ville dölja det judiska, dels finns den närvarande i nuet som ett hinder för att tillägna sig en judisk identitet. Som en rädsla för vad som kan hända i framtiden.  

Christer Mattsson är docent i pedagogik och föreståndare för Segerstedtinstitutet vid Göteborgs universitet. Han har många års erfarenhet av undervisning om Förintelsen och är en svensk pionjär i att utveckla pedagogiska arbetsformer för minneshållandet av Förintelsen, något som han har erhållit ett stort antal priser för. Hans forskning är inriktad mot förebyggande av extremism, radikaliseringsprocesser och antisemitism.

Thomas Johansson är professor i pedagogik med inriktning mot barn- och ungdomsvetenskap, vid Göteborgs universitet. Han är verksam vid Segerstedtinstitutet som forskare och lärare. Johansson har forskat om så vitt skilda ämnen, som gym- och fitnesskultur, exitprocesser bland nynazister, dopning, ungdomars sexualitet, faderskap och maskulinitet samt prostatacancer.

Hur är det att drabbas av prostatacancer? Vilka förändringar i vardagsliv och nära relationer för sjukdomen med sig? Genom att lyssna till drabbade män, deras partner och hälso- och sjukvårdspersonal har författarna till denna bok satt människors erfarenheter av att diagnostiseras, behandlas för och genomgå rehabilitering efter prostatacancer i centrum. Ett centralt tema i boken är manlighet.

Behandling för prostatacancer för nästan alltid med sig kroppsliga biverkningar såsom urininkontinens och impotens. Dessa biverkningar påverkar sociala och intima relationer och upplevelsen av just manlighet. Strategierna för att hantera den nya livssituationen kan variera stort. För vissa män är effekterna av biverkningarna helt avgörande för deras självuppfattning. För andra utgör de en drivkraft för att hitta nya vägar i livet.

Om författarna:

Jesper Andreasson och Thomas Johansson har tillsammans varit involverade i flera forskningsprojekt som binds samman av ett intresse för män, maskulinitet och kroppsliga omvandlingar. Bland annat har familjeliv och faderskap, extremidrottare, pojkars våld i skolan och bodybuilders studerats. Intresset för hur prostatacancer påverkar män och deras förståelse för kropp och sexualitet har utvecklats i linje med detta akademiska intresse för frågor kring manlighet.

Carina Danemalm Jägervall arbetar som sexualrådgivare inom prostatacancervården och har genom åren haft ett stort akademiskt intresse för dessa frågor. I sitt arbete möter hon män och deras partner, som med olika förutsättningar och på olika sätt sökt stöd för att få samlivet att fungera efter en prostatacancerbehandling.

Cecilia Rindhagen har en bakgrund inom idrottsvetenskap och kom in i projektet som doktorand. Tidigt intresserade hon sig för en grupp av män som sällan förekommer i forskningssammanhang, nämligen de som genomgått hormonbehandling.

En resa till hjärtlandet baseras på en vetenskaplig studie av hur rasism och nazism reproduceras på specifika platser i Sverige. Boken kretsar kring den fiktiva orten "Bredabruk". I centrum för studien framträder skolan som institution och dess roll i att motverka men ibland också oavsiktligt bidra till reproduktion av såväl vardagsrasism som mer explicita nynazistiska uttryck. Här möter vi ungdomar och vuxna som har bestämda uppfattningar om vad som gör Bredabruk till en bra plats att växa upp på, och samtidigt en plats där intolerans, konspirationsteorier och högerextremism under de senaste hundra åren förts över från generation till generation.  

Det finns ett rasistiskt bakgrundsbrus som kan upplevas öronbedövande för den som nyligen kom till Bredabruk, men som knappt noteras av dem som stannar på platsen eller är uppvuxna där. Bakgrundsbruset dämpas genom att problemen förläggs bortom individens eget ansvar. Samtidigt möter vi personer på Bredabruksskolan som har förmågan och engagemanget att ingripa: kuratorn som hela tiden finns i korridoren, fångar upp stämningar och lär eleverna att lösa konflikter; läraren som morgon efter morgon, år efter år, kommer till skolan först av alla och med nybryggt kaffe möter de ungdomar som behöver en fristad där de kan tala om vardagens problem utan att skuldbeläggas.  

Svensk skola har sedan andra världskriget givits i uppdrag att motverka rasism och verka för ett demokratiskt samhälle. Vad betyder det idag, när nynationalistiska rörelser växer sig starka i hela västvärlden? Vad betyder det på en plats där nazismen aldrig försvunnit? Boken undersöker dessa frågeställningar och vår förhoppning är att du som läst den kan ställa bättre och mer precisa frågor om samtidens utmaningar.        

Christer Mattsson är föreståndare för Segerstedtinstitutet vid Göteborgs universitet och docent i pedagogik. Han är utbildad lärare och har i många år arbetat med elever i rasistiska och extrema miljöer. Hans forskning är inriktad på förebyggande insatser mot extremism, rasism och antisemitism. Jesper Andreasson är disputerad i sociologi och verkar som professor i idrottsvetenskap vid Linne universitetet. Hans forskning rör sig inom områden som doping, migration, kropp och familjeliv, och han undersöker ofta frågor om makt, utsatthet och kritiska perspektiv på kön och genus. Thomas Johansson är professor i pedagogik med inriktning mot barn- och ungdomsvetenskap, verksam vid Göteborgs universitet, och har författat en rad artiklar och böcker på teman som ungdoms- och familjeforskning, urbanforskning och socialpsykologi. Han har skrivit om faderskap, gymkultur, prostatacancer och maskulinitet, våld i skolan och nynazisters exitprocesser.

Hot, våld och trakasserier är frågor som uppmärksammas allt mer och väcker debatt. Men hur ser skolvardagens våld verkligen ut? Hur resonerar ungdomar i skolan om detta? Och vilka åtgärder bör vidtas?

Denna bok bidrar med ny viktig kunskap om elevers skolvardag samt vad elever själva anser vara väsentligt för att skapa en bättre och tryggare skola för alla elever. Att lyfta fram elevers röster och erfarenheter rörande våld, hot och trakasserier i skolan är något nytt.

Samtidigt som boken tillför unika elevperspektiv visar den också på så väl förebyggande åtgärder och strategier, som förslag på mer akuta insatser. I arbetet med att skapa en tryggare skola för alla våra grund- och gymnasielever krävs att eleverna får professionellt stöd.

Boken är skriven för studenter på lärar- och rektorsprogrammen samt verksamma lärare, rektorer och personal inom elevhälsan som möter ungdomar i grund- och gymnasieskolan.

Sociology is a constantly changing scientific endeavour, adventure and practice that was born with the advent of modernity. One of the main reasons for the rise of sociology was modern society’s wish to understand itself. In this introduction to sociology, the authors emphasize the importance and centrality of the idea of the sociological imagination, as it was conceived by sociologist C. Wright Mills.

This book will enhance and further develop your sociological imagination with a ‘sensibility’ that has its breeding ground in the Scandinavian countries; this is the first comprehensive attempt to write an international/Nordic text book and introductory text to sociology.

This book is aimed primarily at first year students in sociology but will be of interest to anyone who is looking for a comprehensive guide to the exciting field of sociology.

This book offers an in-depth study of personal accounts of men and women who have at one time entered, participated in and ultimately exited the neo-Nazi movement, with a focus on advanced Western states.

Through detailed stories of the movement’s violence, hatred, and ideology, coupled with narratives of the individuals’ life plans and dreams when entering the movement and reintegrating into society, the work provides knowledge, hope and new directions for readers to better understand and react to a reinvigorated extreme right across Western nations. The book provides innovative research on the relationship between the life trajectories of neo-Nazis and their significant others, enabling better and more evidence-based strategies for preventing radicalization and promoting deradicalization. The extensive case studies include the voices of those who returned to the movement, or never left at all, providing a rare opportunity to compare active, former and returned right-wing extremists. The main contribution of the book is to provide an innovative approach to the oral history of young men and women who have participated in different national and local neo-Nazi movements in Western countries, namely Sweden and the United States. In order to understand the current trends within the movement and their relationship to the surrounding society, this shift calls for in-depth analyses based on social-psychological and sociological perspectives. Stressing the importance of having a gender theory, sociocultural, historical and both a national and contextual perspective on the neo-Nazi movement, this book contributes new knowledge to this field of research.

This book will be of much interest to students of political extremism, radicalization, terrorism studies and social psychology.

This book offers an in-depth study of personal accounts of men and women who have at one time entered, participated in and ultimately exited the neo-Nazi movement, with a focus on advanced Western states.

Through detailed stories of the movement’s violence, hatred, and ideology, coupled with narratives of the individuals’ life plans and dreams when entering the movement and reintegrating into society, the work provides knowledge, hope and new directions for readers to better understand and react to a reinvigorated extreme right across Western nations. The book provides innovative research on the relationship between the life trajectories of neo-Nazis and their significant others, enabling better and more evidence-based strategies for preventing radicalization and promoting deradicalization. The extensive case studies include the voices of those who returned to the movement, or never left at all, providing a rare opportunity to compare active, former and returned right-wing extremists. The main contribution of the book is to provide an innovative approach to the oral history of young men and women who have participated in different national and local neo-Nazi movements in Western countries, namely Sweden and the United States. In order to understand the current trends within the movement and their relationship to the surrounding society, this shift calls for in-depth analyses based on social-psychological and sociological perspectives. Stressing the importance of having a gender theory, sociocultural, historical and both a national and contextual perspective on the neo-Nazi movement, this book contributes new knowledge to this field of research.

This book will be of much interest to students of political extremism, radicalization, terrorism studies and social psychology.