Klyftan mellan de bäst bemedlade och de mest utsatta fortsätter att öka i Sverige och får bland annat tydliga rumsliga konsekvenser i städerna ? somliga områden anses åtråvärda, andra inte. Den som är hänvisad till en stigmatiserad adress riskerar att bli stämplad som en förlorare från första början, medan de resursstarka kan välja var de vill bo och med vilka deras barn ska gå i skola. På detta sätt förstärks och reproduceras social ojämlikhet från generation till generation. Denna antologi undersöker de konsekvenser som denna samhällsomvandling och stadsutveckling har haft för skolan och för elevernas upplevelse av det urbana rummet. Hur har skolorna hanterat de marknadsvillkor som i allt högre grad bestämmer deras verksamhet? Vilka följder får glappet mellan den officiella valfrihetsretoriken och den dagliga skolverksamhetens ekonomiska och sociala villkor? Hur påverkas skolorna av den symboliska laddning som själva stadsrummet numera har kommit att få? Och hur ser eleverna på sig själva och sin skolgång i ljuset av denna ojämlikhetens geografi?

Klyftan mellan de bäst bemedlade och de mest utsatta fortsätter att öka i Sverige och får bland annat tydliga rumsliga konsekvenser i städerna ? somliga områden anses åtråvärda, andra inte. Den som är hänvisad till en stigmatiserad adress riskerar att bli stämplad som en förlorare från första början, medan de resursstarka kan välja var de vill bo och med vilka deras barn ska gå i skola. På detta sätt förstärks och reproduceras social ojämlikhet från generation till generation. Denna antologi undersöker de konsekvenser som denna samhällsomvandling och stadsutveckling har haft för skolan och för elevernas upplevelse av det urbana rummet. Hur har skolorna hanterat de marknadsvillkor som i allt högre grad bestämmer deras verksamhet? Vilka följder får glappet mellan den officiella valfrihetsretoriken och den dagliga skolverksamhetens ekonomiska och sociala villkor? Hur påverkas skolorna av den symboliska laddning som själva stadsrummet numera har kommit att få? Och hur ser eleverna på sig själva och sin skolgång i ljuset av denna ojämlikhetens geografi?

Klyftan mellan de bäst bemedlade och de mest utsatta fortsätter att öka i Sverige och får bland annat tydliga rumsliga konsekvenser i städerna ? somliga områden anses åtråvärda, andra inte. Den som är hänvisad till en stigmatiserad adress riskerar att bli stämplad som en förlorare från första början, medan de resursstarka kan välja var de vill bo och med vilka deras barn ska gå i skola. På detta sätt förstärks och reproduceras social ojämlikhet från generation till generation. Denna antologi undersöker de konsekvenser som denna samhällsomvandling och stadsutveckling har haft för skolan och för elevernas upplevelse av det urbana rummet. Hur har skolorna hanterat de marknadsvillkor som i allt högre grad bestämmer deras verksamhet? Vilka följder får glappet mellan den officiella valfrihetsretoriken och den dagliga skolverksamhetens ekonomiska och sociala villkor? Hur påverkas skolorna av den symboliska laddning som själva stadsrummet numera har kommit att få? Och hur ser eleverna på sig själva och sin skolgång i ljuset av denna ojämlikhetens geografi?