Ove Sernhede – författare

"Det är inte betongen som gör oss till dom vi e, det är vi som gör betongen till mer än sten. När vi talar om Orten syftar vi mer på gemensamma erfarenheter än på ett geografiskt område – vår gemensamma erfarenhet av att befinna oss långt från normen. Både som icke-vita men även som arbetar- och underklass, det är ju vi som hamnar i stadens utkanter, eller 'förorterna'. Med Ortens konstfestival vill vi lyfta våra erfarenheter och vår kultur." – Pressrelease från Pantrarna för upprustning av förorten inför konstutställningen Ortens Konstfestival i Göteborgs Frihamn 2016Ortenrörelsen är det samlande namnet på den mobilisering som nu sker i stigmatiserade bostadsområden runt om i hela Sverige. För mer än hundra år sedan ställde den svenska arbetarklassen krav på rösträtt och anständiga livsvillkor. Vid sidan av fackföreningar och politiska partier skapades också en folkbildande och kulturpolitisk rörelse som syftade till att ge upprättelse och ingjuta mod i de grupper som vid denna tid kämpade för att bli en del av samhället. I dag höjer förortsvärlden sina röster och ställer krav på fördelningspolitik och på att bli betraktade som fullvärdiga medborgare. På ett motsvarande sätt som i början av det förra seklet sker det idag parallellt med de politiska kraven en organisering runt sökandet efter den kunskap och bildning som kan stärka självkänslan och ge vägledning åt kampen för ett rättvist samhälle. Denna bok handlar om bakgrunden till och framväxten av denna nya förortsmobilisering, Ortenrörelsen.Ove Sernhede är senior professor vid Göteborgs universitet. Johan Söderman är professor vid Göteborgs universitet. René León Rosales är forskningsledare vid Mångkulturellt centrum i Botkyrka.

Seeking to understand youth culture through its visual and musical expression, In Garageland presents a pioneering ethnographic study of rock bands and their fans.Topics include class as well as sexual conflicts; mainstream and deviant subcultures, and the complex social, psychological and ethical relationships which exist within youth culture.In Garageland develops the notion of youth culture research as a way of mirroring our grown-up identities and of staking out the limits of late modern culture in general.

De senaste två decennierna har det svenska samhället genomgått avgörande förändringar. Migration, globalisering, medieteknologisk utveckling och marknadsanpassning av välfärdens institutioner har haft stor påverkan på barns och ungas utbildning och lärande. Den offentliga sektorns minskade utrymme och avreglering kombinerat med ökade sociala och ekonomiska klyftor har format en skola med bristande likvärdighet och ett samhälle med ökad ojämlikhet, individualisering och växande sociala spänningar.

Det föreligger en uppenbar och i forskningen demonstrerad risk för att den samtida skolan allt mer delas upp i en omsorgs- och socialt inriktad förskola och skola i utsatta stadsdelar, medan vi får en allt mer kunskapsinriktad och prestationsorienterad förskola och skola i homogena medelklassområden. Men det finns även rörelser som pekar i en annan riktning och i storstädernas förortsområden kan en social mobilisering, påminnande om tidigare generationers folkbildning, skönjas. Denna mobilisering är grundad i de ungas informella lärande och svarar i hög grad på de frågor som många unga i dessa områden upplever att skolan inte gett svar på. Artiklarna i denna antologi uppmärksammar segregationens konsekvenser för utbildning och lärande, men lyfter även fram oväntade och nya perspektiv som vi behöver ha med oss när dessa frågor diskuteras.

Boken är avsedd för lärarutbildningen samt för grundläggande utbildning i pedagogik, sociologi och socialt arbete. Den kan också med fördel användas i andra humanistiska och samhällsvetenskapliga utbildningar.

Sagt om boken”En mycket aktuell och angelägen bok som borde vara självskriven i de flesta universitets- och högskoleutbildningar.” Elisabeth Sörhuus, lektör, BTJ-häfte 14116021.

Om författarnaBokens huvudredaktörer är Ove Sernhede, professor i socialt arbete och barn- och ungdomsvetenskap, Göteborgs universitet, och Ingegerd Tallberg Broman, professor i pedagogik vid Malmö högskola.

Denna bok handlar om de omvandlingar som två storstäder, Göteborg och Malmö, genomgått under de senaste decennierna. Den framhåller tre förhållanden: postindustrialism, globalisering och migration. Den postindustriella utvecklingen har inte bara förändrat städernas ekonomiska liv utan också stadslandskapet. Denna utveckling är i sin tur sammanflätad med den ekonomiska globaliseringen. På folkhemmets tid var Göteborg och Malmö infogade i nationella politiska mål. För de två städerna handlar det idag om anpassning till den globaliserade marknaden. Samtidigt har den globala omflyttningen av männi-skor gjort städerna mångkulturella. Även om Göteborg och Malmö inte direkt kan jämföras med Los Angeles eller andra »globala städer» kan liknande konfliktmönster, med bas i etnisk, social och kulturell särbehandling, skönjas också här. Boken ingår i Skriftserien STUDIER AV SAMTIDSKULTUR som utges av Centrum för Kulturstudier vid Göteborgs universitet. Ove Sernhede är professor i socialt arbete och Thomas Johansson i socialpsykologi. Båda är verksamma vid Centrum för kulturstudier vid Göteborgs universitet.

Ungdom och kulturens omvandlingar består av åtta essärer, indelade i fyra avdelningar. De inledande essäerna tar sin utgångspunkt i den osäkerhet som genomsyrar den senmoderna, avtraditionaliserade vardagen. Mot denna bakgrund har det blivit allt nödvändigare att förstå, tolka och skapa sin värld för att finna sammanhang och mening. Ungas upptagenhet av symboler, stilar, kulturella koder och egen kulturproduktion har sin grund i att de i dessa kan utforska och skapa sig själva och sin identitet. Bokens andra huvudtematik kretsar runt hur vita ungdomar i Väst fascinerats av och tagit över element från svart, afroamerikansk storstadskultur. I diskussionen om dessa fenomen aktualiserar boken också en rad av det samtida, »mångkulturella» samhällets problem som segregation, rasism och främlingsfientlighet. Ove Sernhede är professor i socialt arbete och verksam vid Centrum för kulturstudier vid Göteborgs universitet.

Europas förortsområden präglas i allt högre grad av marginalisering, segregation och territoriell stigmatisering. Hur förhåller sig skolan till detta? Förmår den bjuda motstånd mot sådana smygande och destruktiva processer och stärka elevernas självständighet och självkänsla eller legitimerar den i själva verket bara goda intentioner, pedagogiska specialsatsningar och ekonomiska extraresurser till trots rådande sociala strukturer och hierarkier? Hur ser elevernas konkreta och existentiella valmöjligheter ut? Fostrar förortsskolarna oavsiktligt eleverna till ett liv som andra klassens medborgare? Och vilken roll spelar de kulturer och gemenskaper som ungdomarna själva skapar i förorten? Kan de ge ungdomarna den mänskliga och sociala plattform som samhället och skolan inte lyckas ge dem? Antologin Förorten, skolan och ungdomskulturen diskuterar förortstillvarons och för- ortsungdomarnas villkor med två skolar i förortsområdet Olleryd som konkret ut- gångspunkt. De båda skolarna är instruktiva jämförelseobjekt eftersom de i samband med 1990-talets pedagogiska systemskifte i Sverige valde tämligen olika förhållningssätt och arbetsstrategier. Antologin problematiserar många aspekter av skolans verksamhet i förorten, från managementkulturens inträde i skolvärlden till retoriken om den goda mångfalden. Men den diskuterar också hur skolan kan ta vara på den kreativitet som finns i förorten. Det handlar om frågor som kommer att påverka hela vårt samhälle framöver. Ove Sernhede är professor vid Centrum för urbana studier vid Göteborgs universitet och har tidigare publicerat ett flertal böcker på Daidalos. Också de övriga bidragsgivarna Johannes Lunneblad, Thomas Johansson, Ulf Borelius, Anneli Schwartz, Jan Gustafsson och Åsa Möller är verksamma vid Göteborgs universitet. Köp

Klyftan mellan de bäst bemedlade och de mest utsatta fortsätter att öka i Sverige och får bland annat tydliga rumsliga konsekvenser i städerna ? somliga områden anses åtråvärda, andra inte. Den som är hänvisad till en stigmatiserad adress riskerar att bli stämplad som en förlorare från första början, medan de resursstarka kan välja var de vill bo och med vilka deras barn ska gå i skola. På detta sätt förstärks och reproduceras social ojämlikhet från generation till generation. Denna antologi undersöker de konsekvenser som denna samhällsomvandling och stadsutveckling har haft för skolan och för elevernas upplevelse av det urbana rummet. Hur har skolorna hanterat de marknadsvillkor som i allt högre grad bestämmer deras verksamhet? Vilka följder får glappet mellan den officiella valfrihetsretoriken och den dagliga skolverksamhetens ekonomiska och sociala villkor? Hur påverkas skolorna av den symboliska laddning som själva stadsrummet numera har kommit att få? Och hur ser eleverna på sig själva och sin skolgång i ljuset av denna ojämlikhetens geografi?

Arkiv. Tidskrift för samhällsanalys samlar samhällsvetenskaplig och historisk forskning från Sverige och världen. Alla artiklar finns fritt tillgängliga, gratis att läsa och ladda ned, på www.tidskriftenarkiv.se. För dem som hellre vill läsa mellan två pärmar tillhandahåller vi den här tryckta utgåvan. I detta nummer: Michael Tholander & Ninni Tour, ”Skolning i sexuell egenmakt. Unga svenska kvinnors berättelser om tillfälligt sex” Johannes Lunneblad & Ove Sernhede, ”Från välfärdsstat till partnerskap. Om förskjutning av makt och ansvar i ’särskilt utsatta’ stadsdelar” Bengt Olle Bengtsson, ”Vetenskap och ideologi. Kommunismens reaktion på genetiken” Kommentar: Gunnar Olofsson, ”Som ung sociolog i Paris våren 1969” Recensioner: Mikael Stigendal, ”Världens läskigaste ekonom?” Hasse Bengtsson, ”I huvudet på en fotbollsdomare” Olle Josephson, ”Den messianska horisonten” Sven E Olsson, ”Från Mala till Riksdagshuset”