Christer Mattsson – författare

Överlevandes berättelser från Förintelsen har blivit en viktig del av det svenska kulturarvet. Dessa berättelser har det skrivits och forskats om. Det finns emellertid en grupp som aldrig varit föremål för vetenskapliga studier: den grupp av barn och barnbarn till Förintelseöverlevande som fick sin bakgrund dold.

Vi vet lite om hur dessa människor förstår orsaken till att föräldrarna valde att dölja sina judiska identiteter, hur det påverkade deras egen identitetsbildning och inte minst hur denna erfarenhet förts vidare till tredje generationen. I denna bok framgår hur far- och morföräldrar dolt sin historia som överlevande och sin judiska identitet, och hur barn och barnbarn fått kännedom om detta först senare i livet.

De brutna berättelserna och släkthistorierna och framför allt de ofta svaga banden till en judisk gemenskap, har haft tydliga effekter på identitetsarbetet bland andra- och tredje generationens överlevande. Inte sällan upplever de svårigheter att träda in i en identitet som är otydlig för dem. Den bortträngda historien och identiteten är inte alltid något som man ser som en förlust, men i vissa fall försöker senare generationer att rekonstruera och återerövra den judiska tillhörigheten.

Antisemitismen går som en röd tråd genom bokens berättelser. Den utgör dels en förklaring till det som hände den första generationen och varför de ville dölja det judiska, dels finns den närvarande i nuet som ett hinder för att tillägna sig en judisk identitet. Som en rädsla för vad som kan hända i framtiden.  

Christer Mattsson är docent i pedagogik och föreståndare för Segerstedtinstitutet vid Göteborgs universitet. Han har många års erfarenhet av undervisning om Förintelsen och är en svensk pionjär i att utveckla pedagogiska arbetsformer för minneshållandet av Förintelsen, något som han har erhållit ett stort antal priser för. Hans forskning är inriktad mot förebyggande av extremism, radikaliseringsprocesser och antisemitism.

Thomas Johansson är professor i pedagogik med inriktning mot barn- och ungdomsvetenskap, vid Göteborgs universitet. Han är verksam vid Segerstedtinstitutet som forskare och lärare. Johansson har forskat om så vitt skilda ämnen, som gym- och fitnesskultur, exitprocesser bland nynazister, dopning, ungdomars sexualitet, faderskap och maskulinitet samt prostatacancer.

En resa till hjärtlandet baseras på en vetenskaplig studie av hur rasism och nazism reproduceras på specifika platser i Sverige. Boken kretsar kring den fiktiva orten "Bredabruk". I centrum för studien framträder skolan som institution och dess roll i att motverka men ibland också oavsiktligt bidra till reproduktion av såväl vardagsrasism som mer explicita nynazistiska uttryck. Här möter vi ungdomar och vuxna som har bestämda uppfattningar om vad som gör Bredabruk till en bra plats att växa upp på, och samtidigt en plats där intolerans, konspirationsteorier och högerextremism under de senaste hundra åren förts över från generation till generation.  

Det finns ett rasistiskt bakgrundsbrus som kan upplevas öronbedövande för den som nyligen kom till Bredabruk, men som knappt noteras av dem som stannar på platsen eller är uppvuxna där. Bakgrundsbruset dämpas genom att problemen förläggs bortom individens eget ansvar. Samtidigt möter vi personer på Bredabruksskolan som har förmågan och engagemanget att ingripa: kuratorn som hela tiden finns i korridoren, fångar upp stämningar och lär eleverna att lösa konflikter; läraren som morgon efter morgon, år efter år, kommer till skolan först av alla och med nybryggt kaffe möter de ungdomar som behöver en fristad där de kan tala om vardagens problem utan att skuldbeläggas.  

Svensk skola har sedan andra världskriget givits i uppdrag att motverka rasism och verka för ett demokratiskt samhälle. Vad betyder det idag, när nynationalistiska rörelser växer sig starka i hela västvärlden? Vad betyder det på en plats där nazismen aldrig försvunnit? Boken undersöker dessa frågeställningar och vår förhoppning är att du som läst den kan ställa bättre och mer precisa frågor om samtidens utmaningar.        

Christer Mattsson är föreståndare för Segerstedtinstitutet vid Göteborgs universitet och docent i pedagogik. Han är utbildad lärare och har i många år arbetat med elever i rasistiska och extrema miljöer. Hans forskning är inriktad på förebyggande insatser mot extremism, rasism och antisemitism. Jesper Andreasson är disputerad i sociologi och verkar som professor i idrottsvetenskap vid Linne universitetet. Hans forskning rör sig inom områden som doping, migration, kropp och familjeliv, och han undersöker ofta frågor om makt, utsatthet och kritiska perspektiv på kön och genus. Thomas Johansson är professor i pedagogik med inriktning mot barn- och ungdomsvetenskap, verksam vid Göteborgs universitet, och har författat en rad artiklar och böcker på teman som ungdoms- och familjeforskning, urbanforskning och socialpsykologi. Han har skrivit om faderskap, gymkultur, prostatacancer och maskulinitet, våld i skolan och nynazisters exitprocesser.

This book offers an in-depth study of personal accounts of men and women who have at one time entered, participated in and ultimately exited the neo-Nazi movement, with a focus on advanced Western states.

Through detailed stories of the movement’s violence, hatred, and ideology, coupled with narratives of the individuals’ life plans and dreams when entering the movement and reintegrating into society, the work provides knowledge, hope and new directions for readers to better understand and react to a reinvigorated extreme right across Western nations. The book provides innovative research on the relationship between the life trajectories of neo-Nazis and their significant others, enabling better and more evidence-based strategies for preventing radicalization and promoting deradicalization. The extensive case studies include the voices of those who returned to the movement, or never left at all, providing a rare opportunity to compare active, former and returned right-wing extremists. The main contribution of the book is to provide an innovative approach to the oral history of young men and women who have participated in different national and local neo-Nazi movements in Western countries, namely Sweden and the United States. In order to understand the current trends within the movement and their relationship to the surrounding society, this shift calls for in-depth analyses based on social-psychological and sociological perspectives. Stressing the importance of having a gender theory, sociocultural, historical and both a national and contextual perspective on the neo-Nazi movement, this book contributes new knowledge to this field of research.

This book will be of much interest to students of political extremism, radicalization, terrorism studies and social psychology.

This book offers an in-depth study of personal accounts of men and women who have at one time entered, participated in and ultimately exited the neo-Nazi movement, with a focus on advanced Western states.

Through detailed stories of the movement’s violence, hatred, and ideology, coupled with narratives of the individuals’ life plans and dreams when entering the movement and reintegrating into society, the work provides knowledge, hope and new directions for readers to better understand and react to a reinvigorated extreme right across Western nations. The book provides innovative research on the relationship between the life trajectories of neo-Nazis and their significant others, enabling better and more evidence-based strategies for preventing radicalization and promoting deradicalization. The extensive case studies include the voices of those who returned to the movement, or never left at all, providing a rare opportunity to compare active, former and returned right-wing extremists. The main contribution of the book is to provide an innovative approach to the oral history of young men and women who have participated in different national and local neo-Nazi movements in Western countries, namely Sweden and the United States. In order to understand the current trends within the movement and their relationship to the surrounding society, this shift calls for in-depth analyses based on social-psychological and sociological perspectives. Stressing the importance of having a gender theory, sociocultural, historical and both a national and contextual perspective on the neo-Nazi movement, this book contributes new knowledge to this field of research.

This book will be of much interest to students of political extremism, radicalization, terrorism studies and social psychology.

This book provides the first comprehensive sociological study of the contemporary National Socialist movement in Sweden, including how it has developed since the 1990s until the present. It covers the ideas and political aspects of the movement, as well as the subjective and very personal stories told by young men and women who in some cases have left the movement and in others remained.

Through a large number of detailed stories of the movement’s violence, hatred, and ideology, as well as stories of the life plans and dreams involved in re-entering society, the study on which the book is based provides knowledge, hope and new directions for studies on the National Socialist movement. Additionally, the book provides innovative research on the relation between the life trajectories of National Socialists and their significant others, allowing us to establish better and more scientific strategies for preventing radicalization and promoting de-radicalization.

The book is aimed at students of sociology, social science and researchers studying hate movements and violent extremism. It is also meant for professionals such as teachers, social workers and youth workers who may encounter radicalization in their work as well as being a vital contribution for policymakers within the field.

This book provides the first comprehensive sociological study of the contemporary National Socialist movement in Sweden, including how it has developed since the 1990s until the present. It covers the ideas and political aspects of the movement, as well as the subjective and very personal stories told by young men and women who in some cases have left the movement and in others remained.

Through a large number of detailed stories of the movement’s violence, hatred, and ideology, as well as stories of the life plans and dreams involved in re-entering society, the study on which the book is based provides knowledge, hope and new directions for studies on the National Socialist movement. Additionally, the book provides innovative research on the relation between the life trajectories of National Socialists and their significant others, allowing us to establish better and more scientific strategies for preventing radicalization and promoting de-radicalization.

The book is aimed at students of sociology, social science and researchers studying hate movements and violent extremism. It is also meant for professionals such as teachers, social workers and youth workers who may encounter radicalization in their work as well as being a vital contribution for policymakers within the field.

This book investigates how schools deal with racism and extremism, focusing on everyday life, students, and the surrounding community and geographical area.

There is a lack of clarity on how racism and extremism should be managed in schools. Through extensive ethnographical data, interviews, and focus group interviews with students and school staff in mill towns and racist strongholds in Sweden, this book focuses on how racism and right-wing extremism are enacted, played out, and dealt with. It draws on theories of everyday and institutional racism as well as institutional ethnography. Formal and informal school strategies and pedagogical interventions intended to manage recurring problems in schools are discussed. The text offers a deeper insight into how racism and right-wing/neo-Nazism extremism are enacted and confronted in a rural Swedish school context and beyond.

This book will be of interest to students of Terrorism Studies, Sociology, Cultural Studies, and Security Studies.

This book investigates how schools deal with racism and extremism, focusing on everyday life, students, and the surrounding community and geographical area.

There is a lack of clarity on how racism and extremism should be managed in schools. Through extensive ethnographical data, interviews, and focus group interviews with students and school staff in mill towns and racist strongholds in Sweden, this book focuses on how racism and right-wing extremism are enacted, played out, and dealt with. It draws on theories of everyday and institutional racism as well as institutional ethnography. Formal and informal school strategies and pedagogical interventions intended to manage recurring problems in schools are discussed. The text offers a deeper insight into how racism and right-wing/neo-Nazism extremism are enacted and confronted in a rural Swedish school context and beyond.

This book will be of interest to students of Terrorism Studies, Sociology, Cultural Studies, and Security Studies.

10 lektioner om tolerans visar hur man med utgångspunkt från verkliga berättelser om människor ur det förflutna kan hantera och lösa konflikter i skolan. Christer Mattsson menar att tolerans är förmågan att ha tillräckligt med fantasi för att se världen ur någon annans perspektiv, inte nödvändigtvis att hålla med. De tio lektionerna i boken utvecklar just elevernas förmåga att byta perspektiv och vilja, kunna och våga undersöka hur andra tänker.