Frågor om brott och straff är högaktuella i den nordiska samhälls­debatten. Det senaste decenniet har brottslighetens utveckling i Sverige ofta stått i centrum - i Norge och Danmark används ibland begreppet ”det svenska tillståndet” om Sverige som ett avskräckande exempel på hur ett välfungerande samhälle kan utvecklas åt fel håll.

Det har gått fyra år sedan antologin Det svenska tillståndet först kom ut. I Det svenska tillståndet 2.0 har vi både breddat och fördjupat analysen av brottslighetens utveckling i Sverige. I boken samlas 31 svenska forskare inom bland annat kriminologi, medicin, terrorforskning, historia och statsvetenskap. Tillsammans ger de en mer forskningsbaserad och analytisk beskrivning av utvecklingen än den som vanligen dominerar i medierna och den politiska debatten.

Boken behandlar våldsbrottslighet, men också många andra former av brottslighet. Denna upplaga innehåller flera nya kapitel, bland annat om cyberbrottslighet, narkotikabrottslighet och nya former av extremism. En central aspekt i framställningen är brottslighetens utveckling över tid: vilka typer av brott har ökat, vilka har minskat och vilka har varit relativt stabila?

Boken bygger på etablerad forskning och aktuella forskningsresultat. Den riktar sig till studenter inom samhällsvetenskapliga utbildningar, men också till politiker, journalister och - inte minst - en samhälls­intresserad allmänhet.

Frågor om brott och straff är högaktuella i den nordiska samhälls­debatten. Det senaste decenniet har brottslighetens utveckling i Sverige ofta stått i centrum - i Norge och Danmark används ibland begreppet ”det svenska tillståndet” om Sverige som ett avskräckande exempel på hur ett välfungerande samhälle kan utvecklas åt fel håll.

Det har gått fyra år sedan antologin Det svenska tillståndet först kom ut. I Det svenska tillståndet 2.0 har vi både breddat och fördjupat analysen av brottslighetens utveckling i Sverige. I boken samlas 31 svenska forskare inom bland annat kriminologi, medicin, terrorforskning, historia och statsvetenskap. Tillsammans ger de en mer forskningsbaserad och analytisk beskrivning av utvecklingen än den som vanligen dominerar i medierna och den politiska debatten.

Boken behandlar våldsbrottslighet, men också många andra former av brottslighet. Denna upplaga innehåller flera nya kapitel, bland annat om cyberbrottslighet, narkotikabrottslighet och nya former av extremism. En central aspekt i framställningen är brottslighetens utveckling över tid: vilka typer av brott har ökat, vilka har minskat och vilka har varit relativt stabila?

Boken bygger på etablerad forskning och aktuella forskningsresultat. Den riktar sig till studenter inom samhällsvetenskapliga utbildningar, men också till politiker, journalister och - inte minst - en samhälls­intresserad allmänhet.

Frågor om brott och straff är högaktuella i den nordiska samhälls­debatten. Det senaste decenniet har brottslighetens utveckling i Sverige ofta stått i centrum - i Norge och Danmark används ibland begreppet ”det svenska tillståndet” om Sverige som ett avskräckande exempel på hur ett välfungerande samhälle kan utvecklas åt fel håll.

Det har gått fyra år sedan antologin Det svenska tillståndet först kom ut. I Det svenska tillståndet 2.0 har vi både breddat och fördjupat analysen av brottslighetens utveckling i Sverige. I boken samlas 31 svenska forskare inom bland annat kriminologi, medicin, terrorforskning, historia och statsvetenskap. Tillsammans ger de en mer forskningsbaserad och analytisk beskrivning av utvecklingen än den som vanligen dominerar i medierna och den politiska debatten.

Boken behandlar våldsbrottslighet, men också många andra former av brottslighet. Denna upplaga innehåller flera nya kapitel, bland annat om cyberbrottslighet, narkotikabrottslighet och nya former av extremism. En central aspekt i framställningen är brottslighetens utveckling över tid: vilka typer av brott har ökat, vilka har minskat och vilka har varit relativt stabila?

Boken bygger på etablerad forskning och aktuella forskningsresultat. Den riktar sig till studenter inom samhällsvetenskapliga utbildningar, men också till politiker, journalister och - inte minst - en samhälls­intresserad allmänhet.