Amir Rostami – författare

På några decennier har Sverige gått från att vara etniskt och religiöst relativt homogent till att bli ett av Europas mest mångreligiösa länder. Religion, migration och polisiärt arbete beskriver några av de utmaningar och möjligheter polisen kan ställas inför i ett pluralistiskt samhälle. I boken varvas teoretiska perspektiv med konkreta exempel på polisiärt arbete relaterat till religion och migration. Bokens kapitel är skrivna av forskare och praktiker verksamma inom olika områden, och behandlar en lång rad ämnen: religions­frihetslagstiftning, segregation, hatbrott, globala konflikter med lokala konsekvenser, klanstrukturer, hedersvåld, våldsbejakande extremism, bemötandestrategier, arbete med fördomar inom poliskåren samt utmaningar som konspirationsteorier och miljö­relaterade hot som kan beröra polisens arbete.Denna andra upplaga av Religion, migration och polisiärt arbete är reviderad och aktualiserad och innehåller fyra nyskrivna kapitel.

Under senare år har det lokala brottsförebyggande arbetet oftast kopplats samman med breda trygghetsfrågor och hanterats inom olika partnerskap mellan organisationer som Polisen, socialtjänsten, skolan och fritidsförvaltningen. Den här boken är resultatet av ett flerårigt forskningsprojekt där förutsättningar och innehåll i det brottsförebyggande och trygghetsfrämjande arbetet undersökts. Här ges ingående skildringar av vad de lokala brottsförebyggarna ställs inför, hur svårt det kan vara att omsätta riktlinjer och rekommendationer från nationell nivå och hur de gör när de tar sig an och konkretiserar sitt uppdrag i vardagsarbetet. Skådeplatserna utgörs i boken av Ronna i Södertälje, Botkyrka i Stockholm, Hjällbo i Göteborg samt Araby i Växjö, alltså områden omtalade som särskilt utsatta. Som sådana återkommer de ofta som exempel på områden där gängkriminalitet, marginalisering och parallella samhällsstrukturer utvecklats, såväl i medierna som i den politiska diskussionen. Vi vänder oss till alla verksamma inom det expanderande brottsförebyggande och trygghetsfrämjande fältet. Boken är även relevant för polis- och socionomutbildningar och inte minst alla andra som är intresserade av hur samhället agerar och bör agera för att förebygga brott i utsatta områden.

Att arbeta som polis i områden som präglas av utbredd kriminalitet och otrygghet är en svår uppgift. Polisära insatser i dessa områden kräver därför på ett särskilt sätt koordinering och samspel mellan olika system och aktörer såsom politiken, den rättsliga regleringen, Polismyndigheten, lokalsamhället, medborgarna och den enskilda polisen. Att genom polisiära insatser förbygga och bekämpa brottslighet och garantera ­säkerhet och trygghet i så kallade utsatta områden är därför en stor samhällsutmaning.Den här antologin tar sig an ämnet utifrån ett långsiktigt perspektiv. Den består av bidrag som skrivits av såväl forskare som yrkesverksamma poliser och samhällsentreprenörer. Alla de medverkande har erfarenhet av arbete och/eller forskning i så kallade utsatta områden. Sammantaget ger de olika bidragen en bred bild av komplexiteten i problembilden, utmaningarna och förutsättningarna för polisens arbete i dessa områden. Boken lämpar sig lika mycket för studenter som för yrkesverksamma, både inom polisiärt arbete, socialt arbete och andra professioner som arbetar i så kallade utsatta områden.

Frågor om brottslighet i Sverige är högaktuella i den svenska debatten och uppmärksammas även internationellt. I Norge och Danmark har begreppet det svenska tillståndet använts om Sverige som ett avskräckande exempel. I denna antologi samlas 22 forskare inom bland annat kriminologi, medicin, terrorforskning, medievetenskap, historia och stats­veten­skap och ger sin bild av brottslighetens utveckling i Sverige, med särskilt fokus på våldsbrottslighet. Tillsammans ger de en bredare beskrivning av brottsproblematiken än den som vanligen förekommer i medierna och i den politiska debatten. Boken beskriver det dödliga skjutvapen­våldet och organiserad brottslighet men också andra former av brott, såsom våld i nära relationer, rån, sexuellt våld, våldsbejakande extremism, terrorism och ekonomisk brottslighet. En viktig aspekt är brottslighetens utveckling över tid – vilka typer av brott har ökat och vilka har inte? Boken bygger på både existerande och helt ny forskning. Den vänder sig till högskolestuderande inom samhällsvetenskapliga ämnen men även till politiker, journalister och, inte minst, den breda allmänheten.

Frågor om brott och straff är högaktuella i den nordiska samhälls­debatten. Det senaste decenniet har brottslighetens utveckling i Sverige ofta stått i centrum - i Norge och Danmark används ibland begreppet ”det svenska tillståndet” om Sverige som ett avskräckande exempel på hur ett välfungerande samhälle kan utvecklas åt fel håll.Det har gått fyra år sedan antologin Det svenska tillståndet först kom ut. I Det svenska tillståndet 2.0 har vi både breddat och fördjupat analysen av brottslighetens utveckling i Sverige. I boken samlas 31 svenska forskare inom bland annat kriminologi, medicin, terrorforskning, historia och statsvetenskap. Tillsammans ger de en mer forskningsbaserad och analytisk beskrivning av utvecklingen än den som vanligen dominerar i medierna och den politiska debatten.Boken behandlar våldsbrottslighet, men också många andra former av brottslighet. Denna upplaga innehåller flera nya kapitel, bland annat om cyberbrottslighet, narkotikabrottslighet och nya former av extremism. En central aspekt i framställningen är brottslighetens utveckling över tid: vilka typer av brott har ökat, vilka har minskat och vilka har varit relativt stabila?Boken bygger på etablerad forskning och aktuella forskningsresultat. Den riktar sig till studenter inom samhällsvetenskapliga utbildningar, men också till politiker, journalister och - inte minst - en samhälls­intresserad allmänhet.