Jesper Andreasson – författare

Hur är det att drabbas av prostatacancer? Vilka förändringar i vardagsliv och nära relationer för sjukdomen med sig? Genom att lyssna till drabbade män, deras partner och hälso- och sjukvårdspersonal har författarna till denna bok satt människors erfarenheter av att diagnostiseras, behandlas för och genomgå rehabilitering efter prostatacancer i centrum. Ett centralt tema i boken är manlighet.

Behandling för prostatacancer för nästan alltid med sig kroppsliga biverkningar såsom urininkontinens och impotens. Dessa biverkningar påverkar sociala och intima relationer och upplevelsen av just manlighet. Strategierna för att hantera den nya livssituationen kan variera stort. För vissa män är effekterna av biverkningarna helt avgörande för deras självuppfattning. För andra utgör de en drivkraft för att hitta nya vägar i livet.

Om författarna:

Jesper Andreasson och Thomas Johansson har tillsammans varit involverade i flera forskningsprojekt som binds samman av ett intresse för män, maskulinitet och kroppsliga omvandlingar. Bland annat har familjeliv och faderskap, extremidrottare, pojkars våld i skolan och bodybuilders studerats. Intresset för hur prostatacancer påverkar män och deras förståelse för kropp och sexualitet har utvecklats i linje med detta akademiska intresse för frågor kring manlighet.

Carina Danemalm Jägervall arbetar som sexualrådgivare inom prostatacancervården och har genom åren haft ett stort akademiskt intresse för dessa frågor. I sitt arbete möter hon män och deras partner, som med olika förutsättningar och på olika sätt sökt stöd för att få samlivet att fungera efter en prostatacancerbehandling.

Cecilia Rindhagen har en bakgrund inom idrottsvetenskap och kom in i projektet som doktorand. Tidigt intresserade hon sig för en grupp av män som sällan förekommer i forskningssammanhang, nämligen de som genomgått hormonbehandling.

En resa till hjärtlandet baseras på en vetenskaplig studie av hur rasism och nazism reproduceras på specifika platser i Sverige. Boken kretsar kring den fiktiva orten "Bredabruk". I centrum för studien framträder skolan som institution och dess roll i att motverka men ibland också oavsiktligt bidra till reproduktion av såväl vardagsrasism som mer explicita nynazistiska uttryck. Här möter vi ungdomar och vuxna som har bestämda uppfattningar om vad som gör Bredabruk till en bra plats att växa upp på, och samtidigt en plats där intolerans, konspirationsteorier och högerextremism under de senaste hundra åren förts över från generation till generation.  

Det finns ett rasistiskt bakgrundsbrus som kan upplevas öronbedövande för den som nyligen kom till Bredabruk, men som knappt noteras av dem som stannar på platsen eller är uppvuxna där. Bakgrundsbruset dämpas genom att problemen förläggs bortom individens eget ansvar. Samtidigt möter vi personer på Bredabruksskolan som har förmågan och engagemanget att ingripa: kuratorn som hela tiden finns i korridoren, fångar upp stämningar och lär eleverna att lösa konflikter; läraren som morgon efter morgon, år efter år, kommer till skolan först av alla och med nybryggt kaffe möter de ungdomar som behöver en fristad där de kan tala om vardagens problem utan att skuldbeläggas.  

Svensk skola har sedan andra världskriget givits i uppdrag att motverka rasism och verka för ett demokratiskt samhälle. Vad betyder det idag, när nynationalistiska rörelser växer sig starka i hela västvärlden? Vad betyder det på en plats där nazismen aldrig försvunnit? Boken undersöker dessa frågeställningar och vår förhoppning är att du som läst den kan ställa bättre och mer precisa frågor om samtidens utmaningar.        

Christer Mattsson är föreståndare för Segerstedtinstitutet vid Göteborgs universitet och docent i pedagogik. Han är utbildad lärare och har i många år arbetat med elever i rasistiska och extrema miljöer. Hans forskning är inriktad på förebyggande insatser mot extremism, rasism och antisemitism. Jesper Andreasson är disputerad i sociologi och verkar som professor i idrottsvetenskap vid Linne universitetet. Hans forskning rör sig inom områden som doping, migration, kropp och familjeliv, och han undersöker ofta frågor om makt, utsatthet och kritiska perspektiv på kön och genus. Thomas Johansson är professor i pedagogik med inriktning mot barn- och ungdomsvetenskap, verksam vid Göteborgs universitet, och har författat en rad artiklar och böcker på teman som ungdoms- och familjeforskning, urbanforskning och socialpsykologi. Han har skrivit om faderskap, gymkultur, prostatacancer och maskulinitet, våld i skolan och nynazisters exitprocesser.

This book investigates how schools deal with racism and extremism, focusing on everyday life, students, and the surrounding community and geographical area.

There is a lack of clarity on how racism and extremism should be managed in schools. Through extensive ethnographical data, interviews, and focus group interviews with students and school staff in mill towns and racist strongholds in Sweden, this book focuses on how racism and right-wing extremism are enacted, played out, and dealt with. It draws on theories of everyday and institutional racism as well as institutional ethnography. Formal and informal school strategies and pedagogical interventions intended to manage recurring problems in schools are discussed. The text offers a deeper insight into how racism and right-wing/neo-Nazism extremism are enacted and confronted in a rural Swedish school context and beyond.

This book will be of interest to students of Terrorism Studies, Sociology, Cultural Studies, and Security Studies.

This book investigates how schools deal with racism and extremism, focusing on everyday life, students, and the surrounding community and geographical area.

There is a lack of clarity on how racism and extremism should be managed in schools. Through extensive ethnographical data, interviews, and focus group interviews with students and school staff in mill towns and racist strongholds in Sweden, this book focuses on how racism and right-wing extremism are enacted, played out, and dealt with. It draws on theories of everyday and institutional racism as well as institutional ethnography. Formal and informal school strategies and pedagogical interventions intended to manage recurring problems in schools are discussed. The text offers a deeper insight into how racism and right-wing/neo-Nazism extremism are enacted and confronted in a rural Swedish school context and beyond.

This book will be of interest to students of Terrorism Studies, Sociology, Cultural Studies, and Security Studies.

This book discusses and analyses the ways in which fatherhood is in transition in contemporary and globalized society. The authors identify and examine fathering practices in relation to hegemonic and marginal patterns of masculinity, the concept of heteronormativity and sexuality, and patterns of segregation, class and national differences. Contextualised in relation to theories of fatherhood and relevant statistics, Fatherhood in Transition presents rich empirical material gathered in a number of western countries. It focuses on key themes including  transnational fathering and families, gay fathers and the virtual global arena of fatherhood images found on the internet.

Doping, as both practice and phenomenon, has largely been approached as a question of socio-cultural context and structures. Doping in Sport and Fitness argues that rigid differentiations between doping contexts – such as sport/fitness or elite/recreational – are less clear than it might seem. Breaking down these boundaries allows for a more complete understanding of substance use patterns, behaviours, and policy responses related to sport, fitness, and society.

Contextual separations have greatly impacted how scholars have addressed the phenomena of doping in contemporary society, which in turn has impacted current anti-doping policies, preventative work, and harm reduction strategies globally. Bringing together research on doping and image and performance enhancement drug use (IPED) that highlights links between areas of doping research that have been previously separated, this collection includes contributions focusing on emerging and under-researched topics related to IPED use.

Providing studies on new demographic groups of users, especially in terms of gender and age, Doping in Sport and Fitness suggests alternative ways of approaching the issue and supports providers such as coaches and drug service professionals.

Doping, as both practice and phenomenon, has largely been approached as a question of socio-cultural context and structures. Doping in Sport and Fitness argues that rigid differentiations between doping contexts – such as sport/fitness or elite/recreational – are less clear than it might seem. Breaking down these boundaries allows for a more complete understanding of substance use patterns, behaviours, and policy responses related to sport, fitness, and society.

Contextual separations have greatly impacted how scholars have addressed the phenomena of doping in contemporary society, which in turn has impacted current anti-doping policies, preventative work, and harm reduction strategies globally. Bringing together research on doping and image and performance enhancement drug use (IPED) that highlights links between areas of doping research that have been previously separated, this collection includes contributions focusing on emerging and under-researched topics related to IPED use.

Providing studies on new demographic groups of users, especially in terms of gender and age, Doping in Sport and Fitness suggests alternative ways of approaching the issue and supports providers such as coaches and drug service professionals.

This book compiles several years of multi-faceted qualitative research on fitness doping to provide a fresh insight into how the growing phenomenon intersects with issues of gender, body and health in contemporary society.

Drawing on biographical interviews, as well as online and offline ethnography, Andreasson and Johansson analyse how, in the context of the global development of gym and fitness culture, particular doping trajectories are formulated, and users come into contact with doping. They also explore users’ internalisation of particular values, practices and communications and analyse how this influences understandings of the self, health, gender and the body, as well as tying this into wider beliefs regarding individual freedom and the law.

This insight into doping goes beyond elite and organised sports, and will be of interest to students and scholars across the sociology of sport, leisure studies, and gender and body politics.