Jesper Andreasson – författare

Hur är det att drabbas av prostatacancer? Vilka förändringar i vardagsliv och nära relationer för sjukdomen med sig? Genom att lyssna till drabbade män, deras partner och hälso- och sjukvårdspersonal har författarna till denna bok satt människors erfarenheter av att diagnostiseras, behandlas för och genomgå rehabilitering efter prostatacancer i centrum. Ett centralt tema i boken är manlighet.

Behandling för prostatacancer för nästan alltid med sig kroppsliga biverkningar såsom urininkontinens och impotens. Dessa biverkningar påverkar sociala och intima relationer och upplevelsen av just manlighet. Strategierna för att hantera den nya livssituationen kan variera stort. För vissa män är effekterna av biverkningarna helt avgörande för deras självuppfattning. För andra utgör de en drivkraft för att hitta nya vägar i livet.

Om författarna:

Jesper Andreasson och Thomas Johansson har tillsammans varit involverade i flera forskningsprojekt som binds samman av ett intresse för män, maskulinitet och kroppsliga omvandlingar. Bland annat har familjeliv och faderskap, extremidrottare, pojkars våld i skolan och bodybuilders studerats. Intresset för hur prostatacancer påverkar män och deras förståelse för kropp och sexualitet har utvecklats i linje med detta akademiska intresse för frågor kring manlighet.

Carina Danemalm Jägervall arbetar som sexualrådgivare inom prostatacancervården och har genom åren haft ett stort akademiskt intresse för dessa frågor. I sitt arbete möter hon män och deras partner, som med olika förutsättningar och på olika sätt sökt stöd för att få samlivet att fungera efter en prostatacancerbehandling.

Cecilia Rindhagen har en bakgrund inom idrottsvetenskap och kom in i projektet som doktorand. Tidigt intresserade hon sig för en grupp av män som sällan förekommer i forskningssammanhang, nämligen de som genomgått hormonbehandling.

En resa till hjärtlandet baseras på en vetenskaplig studie av hur rasism och nazism reproduceras på specifika platser i Sverige. Boken kretsar kring den fiktiva orten "Bredabruk". I centrum för studien framträder skolan som institution och dess roll i att motverka men ibland också oavsiktligt bidra till reproduktion av såväl vardagsrasism som mer explicita nynazistiska uttryck. Här möter vi ungdomar och vuxna som har bestämda uppfattningar om vad som gör Bredabruk till en bra plats att växa upp på, och samtidigt en plats där intolerans, konspirationsteorier och högerextremism under de senaste hundra åren förts över från generation till generation.  

Det finns ett rasistiskt bakgrundsbrus som kan upplevas öronbedövande för den som nyligen kom till Bredabruk, men som knappt noteras av dem som stannar på platsen eller är uppvuxna där. Bakgrundsbruset dämpas genom att problemen förläggs bortom individens eget ansvar. Samtidigt möter vi personer på Bredabruksskolan som har förmågan och engagemanget att ingripa: kuratorn som hela tiden finns i korridoren, fångar upp stämningar och lär eleverna att lösa konflikter; läraren som morgon efter morgon, år efter år, kommer till skolan först av alla och med nybryggt kaffe möter de ungdomar som behöver en fristad där de kan tala om vardagens problem utan att skuldbeläggas.  

Svensk skola har sedan andra världskriget givits i uppdrag att motverka rasism och verka för ett demokratiskt samhälle. Vad betyder det idag, när nynationalistiska rörelser växer sig starka i hela västvärlden? Vad betyder det på en plats där nazismen aldrig försvunnit? Boken undersöker dessa frågeställningar och vår förhoppning är att du som läst den kan ställa bättre och mer precisa frågor om samtidens utmaningar.        

Christer Mattsson är föreståndare för Segerstedtinstitutet vid Göteborgs universitet och docent i pedagogik. Han är utbildad lärare och har i många år arbetat med elever i rasistiska och extrema miljöer. Hans forskning är inriktad på förebyggande insatser mot extremism, rasism och antisemitism. Jesper Andreasson är disputerad i sociologi och verkar som professor i idrottsvetenskap vid Linne universitetet. Hans forskning rör sig inom områden som doping, migration, kropp och familjeliv, och han undersöker ofta frågor om makt, utsatthet och kritiska perspektiv på kön och genus. Thomas Johansson är professor i pedagogik med inriktning mot barn- och ungdomsvetenskap, verksam vid Göteborgs universitet, och har författat en rad artiklar och böcker på teman som ungdoms- och familjeforskning, urbanforskning och socialpsykologi. Han har skrivit om faderskap, gymkultur, prostatacancer och maskulinitet, våld i skolan och nynazisters exitprocesser.