Philip Lalander – författare

I den här boken används socialpsykologiska teorier för att kommentera olika vardagliga exempel, och för att förklara det som annars döljer sig bakom ett självklarhetens skimmer. Vi får följa med till arbetsplatsen, till middagsbjudningen, till dagdrömmandet – till domäner i vardagslivet som vi gärna visar upp för andra och till skrymslen som vi håller hemliga, kanske till och med för oss själva.

Boken ger en fördjupad förståelse för hur människor agerar tillsammans, hur avvikande beteende kan skapas, hur makt utövas i vardagslivet och hur det är att leva i 2000-talets mediesamhälle.

I denna tredje upplaga har det tillkommit två kapitel. I ”Sexualitet, kroppsfixering och identitet” utforskas människans intima och sexuella landskap. Kapitlet behandlar en rad centrala områden som pornografi, kroppsfixering och metrosexualitet. I det andra nya kapitlet – ”På tåget utan papper” – riktas vår uppmärksamhet mot nya migrationsmönster och flyktingskap.

Med hjälp av bland andra filosofen Sara Ahmed analyseras de mekanismer som leder till att människor ”stoppas” och hamnar innanför eller utanför samhällets och nationalstatens gränser. Förutom dessa två nyskrivna kapitel har boken dessutom genomgått en omfattande revidering och uppdaterats med nytt material.

Denna socialpsykologiska grundbok vänder sig till studerande i socialpsykologi, sociologi och socialt arbete, och till andra utbildningar med fokus på individens samspel med andra i samhället, till exempel lärarutbildningen, fritidspedagogutbildningen och vårdutbildningar.

Om författarnaThomas Johansson är professor i pedagogik, med inriktning mot barn- och ungdomsvetenskap, på Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande vid Göteborgs universitet.

Philip Lalander är professor i socialt arbete på Institutionen för socialt arbete vid Malmö högskola.

Sagt om boken"Detta är läroboken jag själv hade velat läsa som student. Liksom i den tidigare upplagan presenteras socialpsykologins viktigaste teoretiker, från 1900-talets början fram till idag. Socialpsykologiska begrepp som tas upp och förklaras i boken är bland annat socialisation, sociala konstruktioner, identitet, normalitet, avvikelse och makt. Båda författarna är hängivna socialpsykologer och det märks i deras sätt att presentera ämnet." BTJ häfte 13123168, lektör Annette Sjöberg.

Antologi av Susanna Alakoski och Magnus Dahlstedt. Se lista över samtliga skribenter nedan.

Antologin Brandtal består av ett fyrtiotal texter som behandlar vår tids brännande samhällsfrågor. Skribenterna är unga, äldre, kända, okända och deras texter är skrivna med olika temperament, röst, ton och stil. De är forskare, tidigare deltagare i Ortens bästa penna, barnmorskor, lärare, författare, socionomer, jurister, diakoner, präster, ideellt arbetande, verksamma inom andra samhällssektorer och insiktsfulla. 

I Brandtal skriver de om sina hjärtefrågor i form av brev, dikter, ilskna utropstecken och även saklig prosa. Bokens ämnen kretsar kring sjukvård, skola, socialt och polisiärt arbete, barnmorskearbete, klimat, kultur, orten, det samiska, krig och fred, politik, rasism och integration, äldrevård, forskning, folkbildning, nationalism, välgörenhet, makt och maktlöshet, anhörigfrågor, SiS-boenden, hbtqia, fattigdom, marknadstänkande, bostäder, brottsförebyggande arbete, barn och våld, arbetsmarknad och mycket mer.

Gemensamt för texterna är att det finns en tro: det kan bli bättre.

Författare: Runa Alakoski, Susanna Alakoski, Hana Al-Khamri, Maria Andersson Vogel, Firdevs Anik, Loran Batti, Katarina Bjärvall, Håkan Blomqvist, Tove Broheden, Annelie Bränström-Öhman, Magnus Dahlstedt, Mina Dennert, Faiaz Dowlatazai, Felipe Estrada, Bonnie Friedh, Lars Gårdfeldt, KG Hammar, Martin Harling, Eija Hetekivi Olsson, Martin Hultman, Nick Jones, Anette Kyhlström, Elin Anna Labba, Philip Lalander, Pernilla Landin, John Lapidus, Staffan Larsson, Sven-Eric Liedman, Nicolas Lunabba, Ana-Dolori Marinovi, Kristina Mattsson, Alexandra Pascalidou, Selma Rezagi , Tatjana Ristovski, Mahsa Rostami, Helene Rådberg, Tove Samzelius, Gudrun Schyman, Michaela Sjögren Cronstedt, Hans Swärd, Mats Söderlund och Lena Tallberg.

Redaktörer: Susanna Alakoski och Magnus Dahlstedt

Sociology is a constantly changing scientific endeavour, adventure and practice that was born with the advent of modernity. One of the main reasons for the rise of sociology was modern society’s wish to understand itself. In this introduction to sociology, the authors emphasize the importance and centrality of the idea of the sociological imagination, as it was conceived by sociologist C. Wright Mills.

This book will enhance and further develop your sociological imagination with a ‘sensibility’ that has its breeding ground in the Scandinavian countries; this is the first comprehensive attempt to write an international/Nordic text book and introductory text to sociology.

This book is aimed primarily at first year students in sociology but will be of interest to anyone who is looking for a comprehensive guide to the exciting field of sociology.

This book is about 20 young unaccompanied refugees who have sought refuge in Europe and how they experience and try to navigate their new situations, including their contacts with social workers, friends and family members left behind.

The book contains stories of powerlessness and frustration from being held under suspicion, from meeting authorities and abstract people of power from "the system," or from constantly being categorized in a static category of "the unaccompanied child." It contains stories of human meetings characterized by thoughtfulness, reciprocity and listening. This book also explores the experiences of meeting social workers as a young migrant in Sweden. The narratives depict how social workers can often reproduce powerlessness and frustration among the young people, but also how there are those social workers who provide something else through the act of listening. By extension, this is a book about society, about how important it can be to reframe people and to listen to their stories, needs and wills.

Demonstrating the importance of listening to the stories of young refuges, this title will appeal to students, researchers, community workers and social workers interested in migration, race and ethnicity, youth studies, social work, sociology, anthropology, pedagogy and health.

This book is about 20 young unaccompanied refugees who have sought refuge in Europe and how they experience and try to navigate their new situations, including their contacts with social workers, friends and family members left behind.

The book contains stories of powerlessness and frustration from being held under suspicion, from meeting authorities and abstract people of power from "the system," or from constantly being categorized in a static category of "the unaccompanied child." It contains stories of human meetings characterized by thoughtfulness, reciprocity and listening. This book also explores the experiences of meeting social workers as a young migrant in Sweden. The narratives depict how social workers can often reproduce powerlessness and frustration among the young people, but also how there are those social workers who provide something else through the act of listening. By extension, this is a book about society, about how important it can be to reframe people and to listen to their stories, needs and wills.

Demonstrating the importance of listening to the stories of young refuges, this title will appeal to students, researchers, community workers and social workers interested in migration, race and ethnicity, youth studies, social work, sociology, anthropology, pedagogy and health.

Den här boken bygger på ett femtonårigt forskningsprojekt om unga människor som i början av år 2000 använde heroin. Författaren går bakom myter och föreställningar om missbruk, för att på så sätt kunna ge en nyanserad bild av missbruksproblem och vägen ut ur missbruk.

Genom detaljerade porträtt av de heroinerfarna vill författaren tydliggöra hur samhället agerar, bland annat genom den starkt kontrollerande medicinska behandlingen av människor med heroinproblem. Och han lyfter fram vad andra människor utanför missbruksmiljön egentligen betyder för att man ska kunna komma ur sitt missbruk och ändra sitt liv.

Författarens möten med dessa blir en känsloladdad resa där olika etiska frågeställningar uppstår och där det framgår hur centralt det är att bli lyssnad på och att erkännas som en fullvärdig människa.

Boken kan användas på högskolans kurser i socialt arbete och andra kurser om missbruk, behandling, vård med mera. Den ger också stöd till socialarbetare som möter människor i missbruk ute på fältet.

Sagt om boken”Denna bok redovisar unik forskning. Aldrig förr har någon svensk forskare lika ingående och inkännande beskrivit livsförloppet för personer som har använt narkotika.” Bengt Svensson, professor i socialt arbete.

”Philip var min säkra länk till det förflutna. Det har varit som terapi för mig att prata med Philip. Det har gjort det lättare att släppa livet med droger. Vi har varit vänner i femton år nu.” Marie i boken.

”Den här boken ger hopp om att det finns de som lyssnar. Då känner man att man inte är ensam i kampen.” David i boken.

"Här får läsaren ta del av möten med de heroinerfarna och varken de eller författaren sticker under stol med vad de anser om den starkt kontrollerande medicinska behandlingen. Vad som framförallt sticker ut i det som sägs här är att omgivningens villighet att låta de heroinerfarna själva få komma till tals med sina tankar, önskemål och framförallt att få bli hörda, är avgörande för att en förändring ska kunna ske. Respekt kännetecknar författarens förhållningssätt till dem han intervjuar. Boken vänder sig till alla som kommer i kontakt med, eller studerar, behandling och vård av missbrukare." Katrine Hamori, lektör, BTJ-häftet nr 18, 2016.

Om författarenPhilip Lalander är professor i socialt arbete vid Malmö högskola. Han har skrivit flera böcker som baseras på omfattande fältarbeten, som Hela världen är din: En bok om unga heroinister och Respekt: Gatukultur, ny etnicitet och droger.