Eva Ström – författare

Ramón är bekymrad. Hans fem elever i kvällskursen i spanska är flitiga och ambitiösa, men så blaserade och opersonliga. Den studieresa till hans hemstad Buenos Aires som han äntligen fått stipendium till hotar att bli ett veckolångt lidande. Hur ska han få liv i gruppen? Kan hans dyrkade idol Borges hjälpa honom? I "Resa med Borges" möter vi ett omaka gäng: den frilansade journalisten Hanna, allt mer äcklad av sitt ständiga åsiktsproducerande, småstadstjejen Lovisa som förgäves drömt om vidare horisonter i storstaden, mäklaren Carl som längtar efter en internationell karriär med lyxobjekt, elektrikern Petter som har chilensk flickvän och akademikern Markus som forskar på sociala medier utan att vara särskilt social. Resan till Buenos Aires kommer att utsätta dem alla för påfrestningar, både som grupp och som individer. När olyckan slår till och de blir tvungna att samarbeta under press, förändras de också av sin gemensamma uppgift. "Resa med Borges" är en bok om kärleken till språk och om lugnet och trösten som står att finna i orden och grammatiken. Men också vad som händer Hanna och Lovisa och de andra i spanskgruppen när de drabbas av litteraturens omskakande kraft, som kan vara så stark att man känner att man måste ändra sitt liv.Eva Ström, född 1947 och bosatt i Kristianstad, är utbildad läkare men på heltid verksam som författare och litteraturkritiker. Hennes författarskap har belönats med många utmärkelser, som Nordiska rådets litteraturpris för Revbensstäderna 2003 och Ferlinpriset 2025. Senast utkom hon med diktsamlingen "Den underjordiska floden" 2025. Karin Ström, född 1977, är dotter till Eva Ström. Hon debuterade som författare med romanen "Bensin" 1997 och som musiker med albumet "En saga om en sten" 2007. Hennes senaste roman "Benitosommar" kom ut 2017. Hon har också arbetat som kulturjournalist i London, Los Angeles och New York. Hon tog läkarexamen 2020 och utbildar sig nu till specialist i neurologi.

Eva Ströms diktsamling ”Den underjordiska floden” talar om språket som inte längre finns, om natten som inte längre vet att det inte är natt, om fågelsången efter regnet, om ängsblommorna vid parkeringsplatsen, om den frätande saltfloden och om döden som inte har med den här ljumma sommarkvällen att skaffa. Det är en samling akut existentiella dikter, en bok om sorg och om liv.

Vid en middagsbjudning möts personerna i Eva Ströms konstfullt hoptvinnade roman. Den lilla flickan Elvina väljer ut sin pappa till ett hedersuppdrag och gästernas samtal avstannar. År senare visar det sig att inget egentligen var vad det i denna stund såg ut att vara.

En kyrkolokal rivs och väggmålningarna med bibliska motiv blottas för allas ögon. En skilsmässa blir slutpunkten på en historia om kärlek och ett dubbelt svek med fördröjda följder. Ett möte på ett tåg och ett samtal med djup verkan som kanske visar sig vara en illusion. Med dessa trådar väver Eva Ström samman en tät roman om kärlek, sekularisering och ett behov av någon form av tro. En fråga som ställs är: Kan poesin finnas i ett samhälle helt utan tro?

”Men nu slog järnklotet mot tegelväggarna, också den stora ängeln träffades och föll sönder, väggen skakade en stund innan den föll ner i en hög av dammande murbruk och rostfärgat tegeldamm. Inte bara ängeln krossades, som i en bieffekt föll också den grekiska mytologin sönder och dess raggiga nordiska kusin. Allt krossades och förföll – även religioner man inte tror på kan bli föremål för en sorts barndomstro. Järnkulan slog och jag gick långa vägar för att inte få i mig de stora molnen av damm. Jag ville andas, jag ville andas frisk luft, ny luft.”

Eva Ströms dikter från pandemiåret tar avstamp under träden, under lönnarna, kastanjerna, lindarna, popplarna, ekarna, valnötsträden, tallarna, granarna, robiniorna, bokarna, alarna och under den första asken. De talar om nuets plågor, men också om uråldriga myter, helgon och himlakroppar. I "Jag såg ett träd" ser Eva Ström på tillvaron med drömmens gränslöshet, med ursinne, extas och humor.

Staden och romanen dansar genom tidens strömmar. Från det tidiga 1800-talets borgerliga offentlighet till vår tids nordic noir med mord, mörker och melankoli. Oavsett tid har den svenska romanens lins varit unik. Men vad har romanen skildrat?

Staden i den svenska romanen är den första svenska antologin som utforskar stadens puls genom romanerna från dunkla gränder till glittrande gator.