Jonas Andersson Schwarz – författare

Digital piracy cultures and peer-to-peer technologies combined to spark transformations in audio-visual distribution between the late 1990s and the mid-2000s. Digital piracy also inspired the creation of a global anti-piracy law and policy regime, and counter-movements such as the Swedish and German Pirate Parties. These trends provide starting points for a wide-ranging debate about the prospects for deep and lasting changes in social life enabled by piratical technology practices. This edited volume brings together contemporary scholarship in communication and media studies, addressing piracy as a recombinant feature of popular communication, technological innovation, and communication law and policy. An international collection of contributors highlights key debates about piracy, popular communication, and social change, and provides a lasting resource for global media studies. This book was originally published as a special issue of Popular Communication.

It is apparent that file sharing on the Internet has become an emerging norm of media consumption—especially among young people. This book provides a critical perspective on this phenomenon, exploring issues related to file sharing, downloading, peer-to-peer networks, "piracy," and (not least) policy issues regarding these practices. Andersson Schwartz critically engages with the justificatory discourses of the actual file-sharers, taking Sweden as a geographic focus. By focusing on the example of Sweden—home to both The Pirate Bay and Spotify—he provides a unique insight into a mentality that drives both innovation and deviance and accommodates sharing in both its unadulterated and its compliant, business-friendly forms.

Digital piracy cultures and peer-to-peer technologies combined to spark transformations in audio-visual distribution between the late 1990s and the mid-2000s. Digital piracy also inspired the creation of a global anti-piracy law and policy regime, and counter-movements such as the Swedish and German Pirate Parties. These trends provide starting points for a wide-ranging debate about the prospects for deep and lasting changes in social life enabled by piratical technology practices. This edited volume brings together contemporary scholarship in communication and media studies, addressing piracy as a recombinant feature of popular communication, technological innovation, and communication law and policy. An international collection of contributors highlights key debates about piracy, popular communication, and social change, and provides a lasting resource for global media studies. This book was originally published as a special issue of Popular Communication.

It is apparent that file sharing on the Internet has become an emerging norm of media consumption—especially among young people. This book provides a critical perspective on this phenomenon, exploring issues related to file sharing, downloading, peer-to-peer networks, "piracy," and (not least) policy issues regarding these practices. Andersson Schwartz critically engages with the justificatory discourses of the actual file-sharers, taking Sweden as a geographic focus. By focusing on the example of Sweden—home to both The Pirate Bay and Spotify—he provides a unique insight into a mentality that drives both innovation and deviance and accommodates sharing in both its unadulterated and its compliant, business-friendly forms.

Den som vill förstå dagens mediesamhälle har mycket att hämta genom att återvända till tidigare analyser, teorier och idéer - till vad som kunde kallas för medie-vetenskapens idétraditioner. Den här antologin inventerar och förmedlar ett förråd av traditioner och texter, fyllt av verktyg för att navigera i det samtida medielandskapet. Varje kapitel behandlar en klassisk medievetenskaplig text och placerar den i sitt historiska och vetenskapliga sammanhang; presenterar en närläsning av dess centrala innehåll och diskuterar dess relevans idag. Bokens kapitel är tänkta att erbjuda ett stöd till egen läsning av originaltexterna, inte att ersätta sådan läsning.Boken riktar sig till studenter och lärare i medie- och kommunikationsvetenskap och närliggande ämnen samt andra som intresserar sig för medievetenskapens idétraditioner.

Den här boken handlar om hur sociala medier kan fungera politiskt i människors vardag. Digitaliseringen av samhället har starkt aktualiserat frågan om förhållandet mellan medier och deltagande. I Sverige har exempelvis de olika politiska partierna lagt mycket resurser på synlighet, inte minst via bloggar, Facebook och Twitter. Sociala nätverksmedier medför även möjligheter till en mer vardaglig form av engagemang och deltagande i en mängd olika politiska och sociala frågor. Vilken betydelse har sociala medier för exempelvis politiker, journalister och aktivister? Hur används nya digitala kommunikationstekniker för att utöva politiska påtryckningar och för politisk mobilisering? Vad innebär det att vara engagerad i dagens digitaliserade samhälle? Hur kan ?det politiska? ? också i termer av olika typer av livsstilar och identitetsarbete ? spåras i olika gruppers och individers medieanvändning? "Digital politik ? Sociala medier, deltagande och engagemang" består av tio kapitel som från olika perspektiv bidrar till att belysa och problematisera sociala mediers betydelse för ?det politiska? i dag. Författarna är forskare verksamma inom humaniora och samhällsvetenskap i Sverige och Norge.Boken innehåller innehåller bidrag av Jonas Andersson Schwarz, Linda Berg, Maria Carbin, Eric Carlsson, Stefan Gelfgren, Jenny Gunnarsson Payne, Anders Johansson, Anna Johansson, Anders Olof Larsson, Simon Lindgren och Bo Nilsson.

Hur bra är journalistiken om migration? Journalistiken om migration och integration har förändrats kraftigt det senaste året – både kvantitativt och kvalitativt. Men fortfarande är det ett område med intensiv debatt om hur rapporteringen ska gå till – och ett av de områden där nya aktörer med störst kraft tagit sig in på åsiktsarenan. Denna skrift består av två delar – en med forskning och en med essäer. Åtta framträdande journalister och forskare svarar i varsin essä på frågan: hur bra är journalistiken om migration? Och: har kvaliteten påverkats av tankar om vilka politiska krafter som kan gynnas? Vi presenterar också tre unika studier om de invandringskritiska webbplatser som haft en växande roll i debatten både om migration och journalistik. Sajterna är manliga, kritiska, känslosamma och negativa. De är beroende av och samtidigt djupt kritiska till de journalistiska medierna. I sex av tio artiklar på de invandringskritiska – eller än hårdare – sajterna refereras de traditionella medierna. Dessutom visar en studie av landets fyra ledande ledarsidor att få texter är positiva till invandring och de direkt negativa blivit fler de allra senaste åren.