Agnes Lidbeck – författare

Filip står vid en sjukhussäng. I sängen ligger hans dotter Eddie - hon som inte vill ha kontakt längre. Och i telefonen ringer hennes mamma: kvinnan han svikit.

Under en vaknatt konfronteras Filip med det förflutna och i sjukrummets tystnad ställs frågor på sin spets: var kommer den stora ensamheten ifrån och vad finns det för möjliga vägar till närhet? Samtidigt som han tvingas se sig själv i spegeln, ser han männen och kvinnorna som påverkat och format honom - farsan och farfar, Eva och Bibs - deras hemligheter och kärlek.

"Fotografens skugga" är en storslagen och skimrande roman om att trotsa regler och konventioner, om valen som avgör ett liv och det höga priset för frihet.

"Agnes Lidbeck har åstadkommit ett praktverk" SvD"Lidbecks främsta verk hittills ..." Skånska Dagbladet"En stor roman både bildligt och bokstavligt där författaren ypperligt skildrar den speciella miljön och dess människor. Helhetsbetyg: 5" BTJDet börjar med en katastrof. Precis det som inte får hända, i ett sommarparadis, händer ändå: ett barn. Obevakat. På en strand. Från katastrofen sprider sig händelserna ut och iväg, som ringar på vattnet, och påverkar kärlek och vänskap, skuld och hopp, framtid och rädslor i tre familjer som hjälplöst knyts till varandra.Berättelsen utspelas i det lilla fiskeläget Kummelvik på Österlen, dit konstnärsparet Olle och Sonja med dottern Nike anländer i början av 1980-talet. De lär känna Tommy och Karin, som bor på det fashionabla Näs med tvillingbarnen Gustaf och Oscar. I gemenskapen finns också Janne och Rosmarie med barnen Katta och Martin. Janne kommer från en släkt av torskfiskare, men torsken håller på att ta slut. Och Rosmarie har, för att rädda det lilla samhället, gett sig in i kommunpolitiken.Nikes bok är en svepande roman att leva länge i, och samtidigt ett detaljerat porträtt av en tid, en plats, och människorna som formar den, och formas av den.

När Ellens och Marias pappa går bort ärver de familjens sommarställe i Stockholms skärgård. I arbetet med att reda ut dödsboet tvingas de för första gången på många år tillbringa en sommar tillsammans och måste därför konfrontera sina likheter och olikheter, sin svartsjuka och längtan.Kan det finnas förståelse och ömhet mellan dem som förväntas stå varandra närmast? Kan det förflutna hålla systrarna samman? Eller är avunden och vanmakten det enda de har gemensamt? På barndomens skärgårdsö, där alla platser och föremål är laddade med minnen och mening, ställs allt på sin spets.Förlåten är ett närgånget, detaljerat porträtt av Ellen och Maria, det komplexa systerskapet och relationen till de människor som kretsar kring dem: föräldrarna, männen och barnet.Agnes Lidbeck debuterade våren 2017 med den hyllade romanen Finna sig, som skärskådade den moderna kvinnorollen. I Förlåten fortsätter författaren sitt utforskande av vad det är att vara kvinna i dag."Skoningslöst skarpögd skildring av systrar" Ålandstidningen"I Agnes Lidbecks Förlåten blir sommarstugan spelplats för en fascinerande systerskapsskildring." Vi Läser"Agnes Lidbeck är så bra på att beskriva vad som händer under ytan när människor möts." Gotlands Tidningar"I sin roman gör Lidbeck det avskalade till konst." Norra Skåne"Redan efter de första sidorna i boken Förlåten går det att förstå att Agnes Lidbeck tänker berätta om en mycket spänd och komplicerad syskonrelation, och det gör hon verkligen med bravur." Västerbottningen"Språket är enkelt och precist. Berättelsen är stillsam utan dramatiska vändningar men proppfull av dåliga stämningar." Jönköpings-Posten"Vi har utan tvekan fått en ny konfliktforskare av rang i den svenska litteraturen" Hallandsposten"En intressant och välskriven skildring av ett systerskap i fritt fall" Allers"Agnes Lidbeck visar utan tvekan att hon är en av de mest betydande unga författarna med en stor potential." Dala-Demokraten

Petra och Johannes är ett perfekt par. Som gjorda för varandra. Juristen och läkaren, väluppfostrade och vackra. Ändå är det lite rörigt. För det finns ju fler personer med i leken. Vem vet om man gör rätt val när man väljer liv? Och vem vet vilka konsekvenserna blir om man skulle råka välja fel?

Julia och Axel är så olika som man kan vara. Det enda som förenar dem är vänskapen med Petra och Johannes. Ändå dras de till varandra: smärtsamt och ofrånkomligt. Samtidigt rör sig Axel uppåt i maktens korridorer. Och Julia slåss för allt hon tror på. Allt Axel inte är.

När samhället förändras och alla principer sätts ur spel, blir kärleken plötsligt ett vapen mellan de fyra. Vem får vem, och till vilket pris? Utanför den vackra villan pågår samhällsomvandlingar som snart ställer allt på sin spets. Inget är så lugnt och tryggt som man skulle önska. Till sist är det en fråga om hur länge man kan blunda. Och vad man måste glömma för att kunna leva vidare.

All min kärlek är en emotionell thriller som skildrar borgerligheten inifrån och som utspelar sig i en undergång som ligger nära vår egen verklighet.

Annas självuppfattning förändras dramatiskt när hon blir mamma. Trots konflikterna med maken blir hon kvar med honom, men med tiden söker hon bekräftelse i en relation med en äldre man, Ivan. När han drabbas av en sjukdom faller det på Anna att vårda honom fram till hans död.I alla dessa skeenden är hon klaustrofobiskt låst, styrd av en sträng disciplin, som i stunder ändå känns paradoxalt befriande.Agnes Lidbecks debut är en resonerande undersökning av ständigt omdebatterade kvinnoroller.

I förvandling

Jag skriver dessa rader under den stora förvandlingen. Världen vänder bokstavligen. Kastanjerna exploderar i ljusgröna kaskader. Scillorna böljar i lila och blått i parken vid Biblioteket. Koltrastarna stämmer upp i klara förhoppningsfulla arior. Metamorfosen tränger sig på och vi människor i norr gör vad vi kan för att hinna med att fånga upp de dyrbara och efterlängtade ögonblicken.

Förvandling präglar vårt liv på många plan. Under det senaste året har en mörkare värld trätt fram. Ofattbart våld, utsatta människor på flykt, ett allt bistrare klimat för medmänsklighet och solidaritet. Även poesin har påverkats, en växande ilska och ett politiskt engagemang blir allt tydligare. Revolution Poetry är en stark och självklar del av den svenska poesiscenen. Nyligen fångad i en intressant dokumentär på SVT.

Detta nummer av Lyrikvännen rymmer många slags förvandlingar. Vi börjar hos Ovidius, mannen som vid tiden för Kristi födelse i litterär form sammanställde de metamorfoser som fanns i den grekiska mytologin och sagan och därigenom skapade en källa att ösa ur för kommande årtusendens poeter och konstnärer.

Jesper Svenbro riktar in sig på Vertumnus, förvandlingens gud, medan Daniel Möller tittar närmare på vad som hände när Ovidius verk översattes till svenska under 1600-talet. Då Hades blev till Blåkulla.

En poet som mycket konkret fick känna på hur politiska förvandlingar kan påverka ens konstnärliga möjligheter var polacken Zbigniew Herbert. Per Klingberg skriver om honom och hans poesi.

Att resa sig ur sin grav och gå – det måste väl ses som en radikal förvandling. Ylva Gislén låter detta hända Rakel, den bibliske ­Jakobs favorithustru. I en lång vandringsdikt riktas ljuset växelvis mot dagens situation i Mellanöstern och mot de mångtusenåriga berättelserna.

Ska man tala om genomgripande samhällelig förvandling finns få exempel bättre än de senaste decenniernas Kina. En stor del av detta nummer ägnas den nyare kinesiska poesin. Björn Kjellgren och Lan Xu har under många år ägnat sig åt att knyta band mellan svenska och kinesiska poeter och översatt ett stort antal dikter. Tillsammans med Viola Bao och Göran Sommardal presenterar de här ett urval av sina tolkningar.

Det Kina jag själv kuskade runt i under några månader 1986 är sedan länge förvandlat. Då trängdes oräkneliga cyklar på de breda gatorna i storstäderna, bilar var ännu en ovanlig syn och bebyggelsen var för det mesta en eller ett par våningar hög. Världen förvandlas och vi med den. Ofta förundras jag över människans förmåga att hantera denna metamorfos, men lika ofta skräms jag av vår oförmåga.

Avslutningsvis vill jag bara slå ett slag för förvandlingsnumret på motstående sida. Jesper Svenbro bifogade denna nyskrivna dikt till sitt essämanus. Vi tackar för det!

En riktigt skön vår!

                                                Erik Magntorn

Lukten av papper

Det är den tjugosjätte augusti 2016 och hösten nalkas. Äpplen faller till marken men det är fortfarande högsommarvarmt och kanske till och med sommarens vackraste dag. Min sjuåring har börjat första klass. Min morfar somnar denna dag in efter ett långt liv. Om ordet bitterljuv är en tid på året så är det just denna: brytningen mellan sommar och höst. Ett slut och en ny början.

På redaktionen är det bråda dagar. Luften står still i lokalen efter semestern och sista handen läggs vid tidskriftsnummer och böcker. Samtidigt kommer höstens första diktsamlingar från tryck. Med stor förväntan och viss nervositet öppnas kartongerna. Lukten av papper fyller rummet. Nytt papper, ny trycksvärta. Och sedan: ljudet av papper och känslan av papper. Sedan jag var liten har jag älskat böcker, lukten av dem, tyngden av dem. Jag minns morfars Piraten-samling. Det må vara lite av en egenhet men jag tycker att det finns få saker som doftar så gott som just papper i allmänhet och böcker i synnerhet. Jag är bevisligen inte ensam om denna fäbless. För några år sedan släppte parfymören Geza Schoen doften ”Paper Passion” i samarbete med förläggaren Gerhard Steidl och Wallpaper Magazine. Parfymen sägs dofta som nytryckt bok. Det låter nästan för bra för att vara sant! Men även papper i sin allra vardagligaste form – skrivpappret och det rutade räknepappret – doftar på ett särskilt sätt och väcker minnen av höstterminer och klassrum:

En siffra skriven på ett visst sätt – och du är tillbaka i barndomens skolsal där räknetalen ritades i skönt pappersdoftande, nya rutor. Fingrarna kring pennan lärde dig forma symboler och du själv? Du siffra symbol tal… för annars omätbara storheter

Så skriver poeten Majken Johansson i ”Känsla om hösten”. Dikten ingår i samlingen Otroheten och andra dikter – en volym med aldrig tidigare ­publicerade dikter av Majken Johansson – som kommer ut under hösten och som visar en ny sida av en av sin tids mest hyllade och säregna poeter. Johansson var på många sätt ett unikum. Hennes säregna språklekar, de av Karl Vennberg så kallade ”Majkenismerna”, blev tidigt hennes signum och den språkliga lekfullheten löper genom hela hennes författarskap. En annan inflytelserik poet för vilken ”allvarsamma språkliga lekar” blivit något av ett signum är Ann Jäderlund. I våras utkom hennes ­tionde diktsamling, djupa kärlek ingen, och i detta nummer av Lyrikvännen ägnar vi flera texter åt Jäderlund och hennes textvärld. Författaren och kritikern Hanna Nordenhök skriver om ”världen som kött” hos Jäderlund och författaren Niklas Schiöler om hennes ständigt rörliga språk. Dessutom valde författaren Ida Linde att närläsa en dikt av just Jäderlund när vi bad henne skriva under rubriken ”En poet, en dikt”. I övrigt bjuder Lyrikvännen 4/16 på exildiktning, poesiantologiläsning, samtida norsk poesi och nyskriven (och ung!) svensk poesi. I vanlig ordning innehåller numret också ett stort antal lyrikrecensioner.

Men åter till lukten av papper. Det verkar inte vara ett ovanligt tema i poesin. I en av kartongerna med höstens första diktsamlingar fanns en bok som introducerar prosaisten W.G. Sebald som poet – urvalsvolymen Bokstavsspåret (översättning Axel Englund). Även Sebald noterar den alldeles speciella lukten av papper och dess förmåga att framkalla associationer. Den näst sista dikten i samlingen lyder i sin helhet:

Lukten av mitt skrivpapper kommer mig att tänka på hyvelspånen i min morfars kista

Kanske var den tjugosjätte augusti 2016 sommarens sista dag men i så fall också höstens första. Ett slut och en början.

Clara Möller

Vad kommer vi ur? I Agnes Lidbecks poesidebut kretsar dikterna kring arv, skrivande, självständighet och skuld. Diktjaget rör sig bakåt i släktleden – där finns skogen, havet och flamsk­vävnaderna – och framåt mot en självvald ensamhet. Däremellan kommer ­barnen.

Under vågen är havet bundet av farleder

under harven är marken bunden av skörd

under pälsen är djuren inte bundna av stigen, inte alls

men av senor och hur de sträcks

Under jaget är jag bunden av min kropp

som min kropp är bunden till min rygg

under kroppen är jag bunden till tiden

som tiden är bunden av tiden som gått

Till alla som har en mamma, är mamma, längtar efter en mamma, vill bli mamma – eller tvärtom – inte vill alls.

Asken Mer än mamma rymmer fyra berättelser om att tvingas säga nej till den man vill ge allt, om att vara bonusmamma, om självuppoffrande och grusade drömmar, men också om kärleksfulla stunder att känna igen sig i. De fyra novellerna, skrivna av författarna Agnes Lidbeck, Agneta Klingspor, Caroline Ringskog Ferrada-Noli och Ingvild H. Rishøi, väcker liv i karaktärer och situationer som visar moderskapets dubbelhet: den starka kärleken och de utmanande ögonblicken.

Asken innehåller fyra böcker:

Agnes Lidbeck – Utrymmet emellan

Agneta Klingspor – Jag ska ge dig!

Caroline Ringskog Ferrada-Noli – Dörrar, fönster

Ingvild H. Rishøi – Vi kan inte hjälpa alla

»Det här är inte bara vackra bilder utan det är också fantastiska berättelser av fyra kvinnliga författare […] De var jättefina de här, jag kommer ta med mig dem och bära med dem länge« – Monica Lindgren, boktipsare i Go’Kväll

»En strålande och fulländad novell.«– BTJ (Petra Norman) om Utrymmet emellan av Agnes Lidbeck