Ebba Witt-Brattström – författare

Moa och Harry Martinson var under 1900-talet Sveriges mest kända och lästa författarpar. Den feministiska arbetarskribenten Moa och den lungsjuke luffarpoeten Harry träffades 1927, flyttade ihop 1928, gifte sig kort därpå och skildes med buller och bång 1940. I Moas torp på Södertörn skrev de totalt nitton böcker, varav flera är moderna klassiker som Mor gifter sig (Moa) och Nässlorna blomma (Harry).

Vi drabbade samman med våra ödens hela bredd är Ebba Witt-Brattströms hjärtslitande dubbelbiografi över paret Martinson. Det är också en berättelse från kulturens skilda kretslopp: folklitteratur mot höglitteratur. Efter skilsmässan blev Moa folkmoder och bästsäljare, medan Harry 1949 valdes in i Svenska Akademien och fick Nobelpriset 1974. I litteraturhistorien har Moa hamnat i Harrys skugga, men i den här boken framträder de bägge i helfigur, bundna till varandra i passion och litteratur. Deras ödestunga hatkärlek och litterära dialog fortsatte tills döden skiljde dem åt.

»En veritabel bladvändare … Litteraturhistoria som jag helst vill ha den: Ställningstagande och intensiv gör den inte bara litteratur till något brännande viktigt. Boken ger oss också människorna Moa och Harry – och Ebba Witt-Brattströms själ.« Aftonbladet

»Smittande och spännande läsning. [...] Ebba Witt-Brattström skriver medryckande och övertygande.« Svenska Dagbladet

Moa och Harry Martinson var under 1900-talet Sveriges mest kända och lästa författarpar. Den feministiska arbetarskribenten Moa och den lungsjuke luffarpoeten Harry träffades 1927, flyttade ihop 1928, gifte sig kort därpå och skildes med buller och bång 1940. I Moas torp på Södertörn skrev de totalt nitton böcker, varav flera är moderna klassiker som Mor gifter sig (Moa) och Nässlorna blomma (Harry).

Vi drabbade samman med våra ödens hela bredd är Ebba Witt-Brattströms hjärtslitande dubbelbiografi över paret Martinson. Det är också en berättelse från kulturens skilda kretslopp: folklitteratur mot höglitteratur. Efter skilsmässan blev Moa folkmoder och bästsäljare, medan Harry 1949 valdes in i Svenska Akademien och fick Nobelpriset 1974. I litteraturhistorien har Moa hamnat i Harrys skugga, men i den här boken framträder de bägge i helfigur, bundna till varandra i passion och litteratur. Deras ödestunga hatkärlek och litterära dialog fortsatte tills döden skiljde dem åt.

Ebba Witt-Brattström är Sveriges mest kända litteraturprofessor med en rad böcker, priser och publika framträdanden bakom sig. Hon är trefaldig vinnare av SVT:s Kulturfrågan Kontrapunkt, numera kulturexpert i SVT Muren, belönad bland annat med Mårbackapriset, Samfundet De Nios Essäpris, Ivar Lo-Johanssons personliga pris och Expressens kritikerpris i Björn Nilssons namn. Hon disputerade 1988 på avhandlingen Moa Martinson: skrift och drift i trettiotalet, och har sedan dess velat skriva en bok om både Moa och Harry.

Minnets ärr är Ebba Witt-Brattströms mest personliga bok hittills – en berättelse om att växa upp i skuggan av krig och uppbrott, bland människor som tvingats lämna allt. Genom familjens rötter och flykt genom Ukraina, Baltikum, Ryssland och Tyskland tecknar hon en bild av 1900-talets Europa, där två släkters öden flätas samman med kontinentens blodiga historia. Barn ser. De kanske inte förstår, men de vet från tidig ålder. Flickan Ebba får bära de vuxnas minnen av Gestapo, flykten undan Röda armén och deportation till Sibirien. I folkhemmets förortsmiljö lever traumat vidare i tystnaderna. ”Det svenska barnet” ska skyddas, hon som är både medel och mål i det nya landet. Minnets ärr är en berörande skildring av hur det förflutna fortsätter att forma dem som kommer efter.

Alfhild Agrell (1849 1923) var en av sin tids mest mångsidiga och betydande författare. Tillsammans med bland andra Victoria Benedictsson och Anne Charlotte Leffler lyfte hon jämställdhetsfrågan i litteraturen under Det moderna genombrottet på 1880-talet. Och efter framgångarna som dramatiker på Stockholms teatrar använde hon sin penna till att belysa situationen i norra Sverige, med både allvar och humor. 

I denna bok har vi samlat noveller från hela Alfhild Agrells karriär, från debuten i Dagens Nyheter 1879 till den sista novellsamlingen 1919. I novellerna får vi möta flera sidor av Agrells författarskap, och kan upptäcka att de frågor som var viktiga för henne då fortfarande är aktuella för oss i dag. 

Ebba Witt-Brattström står för ett initierat efterord.

"Det är vackert, inkännande och humoristiskt. Agrell förtjänar att återupptäckas som en av de starkaste rösterna bland våra svenska klassiker." - Marianne Berglund, BTJ