Johan Alfonsson – författare

Vad hände med arbetarklassen? En gång i tiden utmålades arbetarklassen som drivkraften för välstånd och välfärd i vårt land. Idag beskrivs den alltmer som en kvarleva från ett svunnet industrisamhälle. Arbetarna har lämnats på efterkälken och övergivits av dem som skulle företräda dem politiskt. Fokus har flyttats till företagarna och medelklassen.

Men arbetarklassen är i högsta grad levande. Det är fortfarande den största klassgruppen i Sverige och det arbete klassen utför är oumbärligt för att vårt samhälle ska fungera. Samtidigt är de vårt samhälles stora förlorare, med sämre löneutveckling, ökad otrygghet, lågt inflytande över sitt arbete och sämre hälsa. De har drabbats hårdast av ökande levnadskostnader. 

Sociologen Johan Alfonsson argumenterar för att arbetarklassens strukturella och kollektiva maktresurser har urholkats genom medveten politik sedan 1990-talet. Arbetarna har satts åt sidan och i stället har främst kapitalägare gynnats. Klassklyftorna har vidgats dramatiskt.

För att vända utvecklingen måste arbetarklassens makt stärkas. Den här boken undersöker hur detta kan gå till och pekar ut möjliga vägar framåt. 

Boken är försedd med ett förord av sociologen och nestorn inom klassanalys Göran Therborn samt en studiehandledning för dem som vill läsa tillsammans i grupp.

Johan Alfonssons forskning handlar framför allt om otrygghet i arbetslivet, dess orsaker och konsekvenser. Vad hände med arbetarklassen? är hans tredje bok efter Alienation och arbete (2020) och Det otrygga arbetslivet i Sverige (2022).

De flesta vuxna ägnar runt hälften av sin vakna tid under vardagarna åt att lönearbeta. Trots detta handlar det offentliga samtalet och den politiska debatten inte mycket om vad folk faktiskt gör på jobbet och hur de ser på sitt arbete. Och trots att allt fler oroar sig för demokratins alltmer pressade situation i världen, tycks få bekymra sig över att medborgarna har minimalt demokratiskt inflytande över sina arbetsaktiviteter.

Tvärtemot denna tidsanda handlar Fronesis nr 88–89 om vad som händer på jobbet. Det handlar om vilket värde det dagliga arbetet har för den som jobbar, om innebörden av rättvisa och demokrati i arbetslivet och om hur kollektiv organisering på arbetsplatsen kan öka både meningsfullheten och rättvisan i lönearbetet.

Den tyske socialfilosofen Axel Honneth gör en idéhistorisk exposé över de olika tankeströmningar som har påverkat vänsterns och arbetarrörelsens syn på arbetets värde och organisering. Den amerikanska politiska filosofen Elizabeth S. Anderson diskuterar det rimliga i att liberaldemokratiska stater tillåter auktoritära styrelseformer över det lönearbete som upptar en så stor del av de flestas dagliga liv.

I en rad texter undersöks det svenska arbetslivet. Det handlar om hur klimatförändringarna påverkar skogsarbetares arbetsvillkor och fackliga strategier, om kommunalarbetares krav på samhälleligt erkännande, om tjänstemännens allt vanligare distansarbete och om hur svenskarnas syn på olika yrkens status har förändrats.

I numret återaktualiseras även Sverre Lysgaard och Walter Korpi, två centrala forskare inom nordisk arbetslivsforskning vilkas analyser av lönearbetarnas kollektiva makt än i dag är högst relevanta.