Katarina Pierre – författare

An in-depth exploration of the pathbreaking works of Nancy Holt, a pioneering practitioner of Conceptual and Land ArtNancy Holt: Inside/Outside takes a journey through the artist’s key experiments in visual art presenting works never seen before, commissioning new critical thinking, and amplifying knowledge of an artist whose ideas are fundamental to how we define art today. Over the course of fifty years, Nancy Holt’s rich output spanned concrete poetry, audio, film and video, photography, drawings, room-sized installations, earthworks, and public sculpture. Nancy Holt: Inside/Outside details her unique and significant contributions, situating an important female voice within the narratives of land art and conceptual art.Initiating her art practice in 1966 with concrete poetry, she soon expanded her ideas into other media and the landscape. Through each of the mediums she worked in, Holt explored how we understand our place in the world by investigating perception and site within and outside of traditional museum contexts.In the mid-1970s Holt completed her most influential earthwork, Sun Tunnels, an artwork central to the definition of land art. Rigorous documentation of Holt’s work, as well as contributions by key scholars, previously unseen photoworks and drawings, and a revealing, never-before-published “self-interview” by the artist bring her work into far fuller context. Developed in close consultation with Holt/Smithson Foundation, an artist endowed organization dedicated to preserving and extending the work of Nancy Holt and her husband Robert Smithson, this expansive publication will serve as a major contribution to the critical ongoing research into the art of our time.This new book is published to coincide with an exhibition anchored at Bildmuseet in Umeå, Sweden, and traveling to MACBA Museu d’Art Contemporani de Barcelona and further internationally.

Shahzia Sikanders konstnärskap presenterades för första gången för en skandinavisk publik på Bildmuseet våren 2014. Till utställningen producerades katalogen Shahzia Sikander / Parallax med texter av Cecilia Andersson, kurator Bildmuseet, John Zarobell, universitetslektor i internationella studier vid University of San Francisco samt en intervju med Shahzia Sikander av Claire Brandon, doktorand i konst- och arkitekturhistoria vid Institute of Fine Arts, New York University. Förord av museichef Katarina Pierre, Bildmuseet. Shahzia Sikander utgår från indopersiskt miniatyrmåleri i sitt arbete men utmanar dess strikta regler genom format, animation och samarbeten med andra konstnärer. Den flerkanaliga videoinstallationen Parallax bygger på hundratals målningar som har animerats digitalt. Den handlar om Hormuzsundet, om handel och sjöfart, och särskilt om olika stormaktsväldens dramatiska maktkamper i området genom historien. Verket innehåller musik och poesi som konstnären producerat i samarbete med kompositören Du Yun och tre poeter från Sharjah. Shahzia Sikander (f. 1969)är utbildad vid National College of Arts i Lahore, Pakistan och Rhode Island School of Design. Hon har utvecklat ett helt nytt och kritiskt laddat förhållningssätt till miniatyrmåleriets otidsenliga genre samtidigt som hon använder kulturella och politiska gränser som en utgångspunkt för diskussion och intervention. Utdrag ur utställningskatalogens intervju med Shahzia Sikander: ”Medan jag körde fokuserade jag på de sinnliga upplevelserna, den intensiva hettan, det skarpa ljuset, närheten till vattnet och sanden, och hägringar. Det låter kanske abstrakt men det finns en metod i galenskapen. Jag filmar, skissar, fotograferar och sedan tecknar jag från scratch. Även mina mest detaljrika miniatyrteckningar och målningar har byggts upp utifrån ”rörelse”, en villkorslös, pågående känsla av rymd och berättelse. Till animationen skannade jag in teckningarna jag gjorde efter researchresorna och drog upp dem i skala. När man förstorar ett par centimeter av en teckning några hundra gånger så upptäcker man en topografi som inte syns med blotta ögat. Man blir överraskad när pigmentet på papperet förvandlas till en plats. Den här processen handlade om hur det osynliga blir synligt; och det var kanske också en metafor för hägringen.”