Martin Malmström – författare

Den som skriver barn- och ungdomslitteratur behöver både kunskap om litterära verktyg och insikter i hur andra författare har löst berättartekniska problem. Att skriva barn- och ungdomslitteratur behandlar skrivandets hantverk samtidigt som den utifrån ett litteraturvetenskapligt perspektiv fördjupar förståelsen för hur man skriver i olika genrer för en ung läsekrets.Boken tar bland annat upp vad som kännetecknar en berättelse för barn och ungdomar och hur den skrivs: Vad har den för egenart, vad skiljer den från vuxenlitteratur, och hur skapar man ett tilltal som passar unga? Genrer som fantasy, magisk realism och historiska berättelser behandlas, men också gränsgenrer och gränsmedier som fan fiction, datorspel och filmmanus. Här diskuteras också strategier för att gestalta det hotfulla eller svåra moraliska dilemman samt hur man kan undvika genusfällor. Att skriva barn- och ungdomslitteratur vänder sig till alla som är intresserade av barn- och ungdomslitteratur och som vill utveckla sitt eget skrivande. Den är avsedd för kurser i kreativt skrivande, men lämpar sig också i fortbildning för lärare, bibliotekarier och andra som vill fördjupa sin förståelse för barn- och ungdomslitteratur.

I dagens mediebrus verkar uttryck för populism, faktaresistens och antidemokratiska ideologier bli allt vanligare. En viktig uppgift för skola och högre utbildning är därför att förse elever, studenter och lärare med kritiska analysverktyg så att de kan sovra i informationsflödet. Diskursanalys är ett sådant verktyg som förmår synliggöra hur språk och texter av olika slag, såväl tryckta som digitala, rymmer ideologier och makt. Diskursanalys uppfattas inte sällan som onödigt komplicerad och svårtillgänglig. Den här boken vill ändra på den uppfattningen. I boken medverkar tio forskare från olika akademiska discipliner. Samtliga har erfarenhet av diskursanalys från både undervisning och forskning. Bokens syfte är att visa hur diskursanalys konkret kan tillämpas på texter som knyter an till det utbildningsvetenskapliga området - lärobokstexter, läroplanstexter, digitala resurser och diskussionsgrupper samt medietexter - och hur detta kan utnyttjas i klassrummet. Boken riktar sig främst till studenter och lärare vid högskolor och universitet med intresse för diskursanalys med ett utbildningsvetenskapligt och didaktiskt perspektiv.

English abstract This licentiate thesis investigates fiction writing and reading in up- per secondary school in Sweden. Inspired by fanfiction I created a teaching project of derivative writing in which the students in a se- cond-year social science class wrote short stories derived from 20th century novels. They also gave peer response, both orally and in writing. Finally they wrote a reflective text about the project. The main purpose of the study is to describe and analyse the teaching project. The primary material is the students’ short sto- ries. Drawing from theories of intertextuality, most notably Genette’s transtextuality theory and fanfiction theories, I analyse how the students make use of the source text. Theories of narratology have been used to analyse techniques of storytelling, mainly characterization and focalization. In the analysis of the stu- dents’ written comments on each other’s texts I draw from re- sponse theories. The results show that the students tend to stay close to the source texts. The most common subgenre is refocalization, that is to change the perspective to one of the secondary characters’ view. Refocalization seems to be an efficient way of deepening the under- standing of the main character of the source text; in many of the students’ stories the protagonist functions as the focalized object. Which novel the students read plays an important part in how fo- calization is expressed, however. Short stories based on novels with complex focalization tend to be focalized in a variety of ways whereas stories based on novels with fixed focalization mostly fol- low the pattern of the source text. Reading the short stories and, not least, the reflective texts it becomes evident that the characters  are extremely important in this kind of literature, more so than semiotic theories of characters have acknowledged; the characters are more than merely functions. In the chapter about peer response I argue that many students write analyses of the text they are about to respond to rather than give advice about how to proceed. It is difficult to see if the response is of any help to the writer. Thus, I question whether peer response has any other effect than strength- ening the social bonds between the group members. The study shows that creative writing could very well be an in- tegral part of the education in Swedish in upper secondary school. Derivative writing may function as an alternative to traditional lit- erary analyses. Refocalizing is a way of seeing the story from a dif- ferent viewpoint, which could enhance the students’ sense of empa- thy. Questions of focalization might also lead to discussions of power. Furthermore, creative writing may make the students more attentive as writers. In the new syllabus Gy 11, however, the op- portunities for working with creative writing are, unfortunately, limited.

Våra studenter kan inte svenska! Så löd titeln på en uppmärksammad tidningsartikel för några år sedan. Bakom den drastiska formuleringen låg ett veritabelt nödrop där nio historiker förklarade att deras studenter hade påtagliga problem att uttrycka sig i skrift. Artikeln följdes av en strid ström av texter där temat upprepades. En skrivkris hade brutit ut. Men vad är egentligen en skrivkris? Vad består den av? Hur skapas den? Varför uppstår den? Och vem utropar den? Dessa och liknande frågor diskuteras i avhandlingen Synen på skrivande. Föreställningar om skrivande i mediedebatter och gymnasieskolans läroplaner. Martin Malmström har läst och analyserat hundratals tidnings- och tidskriftsartiklar från 70-talet, 90-talet och vår samtid och resonerar kring skrivkrisers anatomi, historia och orsaker. Han genomför också närläsningar av läroplaner, ämnes- och kursplaner för gymnasieskolan för att undersöka synen på skrivande, det vill säga hur statsmakten ser på skrivande och skrivundervisning. Med 60-talets reformarbeten inför den nya gymnasieskolan som utgångspunkt diskuteras kontinuitet och förändring fram till våra dagar. Centralt för analyserna är vad som sägs om skrivande, hur det sägs och varför det sägs. Genom avhandlingen förs resonemang kring dialektiken mellan de diskursiva uttrycken och den samhälleliga kontexten. Bilden som framträder av elevers och studenters skrivande är betydligt mer komplex än den vi allt som oftast får oss serverad i medierna.