Stefan Bohman - Böcker
233 kr
Skickas
189 kr
Skickas inom 5-8 vardagar
Kanon och kulturarv : historia och samtid i Danmark och Sverige
160 kr
Skickas
Gemensamt för de danska och svenska erfarenheterna är att varken kulturarv eller kanon kan frigöras från politiska aspekter, ett faktum som i olika grad är uppenbart i bokens artiklar. Att utse företeelser till kulturarv eller att föra upp dem på en kanonlista är att vilja något med dem. Men vad? Och vilka platser, föremål och berättelser utses? På vilka grunder? Och av vem? I Kanon och kulturarv skriver 17 forskare om olika sätt att aktivt förhålla sig till och använda det förflutna och vilka konsekvenser det får i olika sammanhang. Landskap, industrianläggningar, europeiska konventioner, musik, minnesparker, propositioner, läroplaner, fotbollsplaner och arkeologiska fyndplatser är några av de arenor som undersöks.
219 kr
Skickas
211 kr
Skickas
305 kr
Tillfälligt slut
303 kr
Tillfälligt slut
Svåra museer
Är sydstatsgeneralen Robert E. Lee en hjälte trots att han som överbefälhavare ansvarade för hundratusentals nordstatares död, med syfte att bevara slaveriet och att dela USA? Hur förhåller vi oss till Zarah Leanders artisteri med tanke på hennes aktiva roll i Nazityskland? Kan vi lyssna på Richard Wagner trots hans aggressiva antisemitism, och nazisternas bruk av hans arv? Är Heidenstam verkligen en nationalförfattare? Är Eva Perón i Argentina bara ett helgon? Hur förhåller man sig till Mannerheims roll som slaktare under finska inbördeskriget? Sådana frågor ställs många museer inför. Museer är inte bara minnesinstitutioner, de är också glömskeinstitutioner.
Stefan Bohman, tillsammans med Ana Luiza do Valle vid universitetet i Sáo Paolo, kartlägger i denna bok hur museer handskas med kanoniserade personer, men med skelett i garderoben. Vilka historier väljer man att berätta? Vilka perspektiv anlägger museerna? Vilka har makten att bestämma hur personerna ska tolkas? Hur vi förhåller oss till skelett i garderoben är både ett fascinerande och viktigt ämne.
Stefan Bohman, tidigare chef för bl.a. Musikmuseet och Strindbergsmuseet och aktiv i internationella museiorganisationer, dessutom författare till en rad böcker, är redaktör och huvudförfattare till boken. Medskribent är den brasilianska museiintendenten och forskaren Ana Luiza Rocha do Valle.
Boken är illustrerad.
269 kr
Skickas
I den här boken fokuserar vi på offentliganställda civila tjänstemän, sådana som verkar inom statlig och kommunal förvaltning. Men alltså inte i krigsmakten. Även så är detta en minst sagt bred kategori som fokus. Man får tänka sig att tjänstemannen, av valfritt kön eller inte, är en person eller en funktion som står närmare politiken, ledningsgruppen, direktionen, verkschefen än den övriga personalen. Var gränserna går, uppåt och nedåt, kan vara flytande. Den typiske tjänstemannen är en handläggare snarare än en beslutsfattare, och tar han/hon beslut är det i allmänhet på delegation. Om den övriga personalen befolkningen utgör en majoritet eller en minoritet, torde vara historiskt bestämt.
Det finns flera goda skäl till valet av skönlitteratur som källmaterial. I diktens och fiktionens form framträder ofta drag i samhällslivet och de sociala relationerna som annars inte uppmärksammas, antingen för att de tas för givna eller för att man inte vill tala om dem. Kanske kan man inte. Visst händer det också att de förgrovas, rentav till groteskeri. Skönlitteraturen kan dessutom vara ett effektivt sätt att komma en viss tidsanda in på livet och bli varse hur den har förändrats och till slut upplösts. Män och kvinnor som skriver noveller, romaner och poesi har inte sällan själva haft erfarenheter av tjänstemannajobb eller kanske tillhört någon profession som fått dem att se ned på, och inte sällan förlöjliga, företrädare för mer okvalificerade tjänstemannasysslor.
Honoré de Balzacs roman Les Employés (Byråkraterna, 1838) lär vara den första skönlitterära framställning som gör tjänstemän i staten till berättelsens huvudpersoner i Balzacs övriga produktion vimlar det annars av litteratörer, kurtisörer, aristokrater, konstnärer, arrivister, bankruttörer, militärer, entreprenörer. Tjänstemannen var då ännu ett maktens redskap, kanske till och med manipulatör, och servilitet snarare än självständighet tycks ha varit hans emblem eller varumärke. Det har förstås inte uteslutit sådana kvaliteter som briljans, intelligens, handlingskraft när det kommer till kritan och en konkret uppgift måste lösas. Balzacs hjälte, Rabourdin, har ett projekt: han vill halvera statsförvaltningens storlek och fördubbla dess skatteintäkter (och naturligtvis blir det bråk).
Men i skildringar av tjänstemän förekommer också olater som långsamhet, indolens, viktigpetteri, trälsinne, konflikträdsla, osjälvständighet litet om vart annat. Hunsade, obefordrade kanslister dräller det av i den ryska litteraturen, liksom sluskar, eviga studenter, suputer.Nej, någon enhetlig grupp med självfallen solidaritetskänsla får vi inte syn på i litteraturen, och det hade vi inte heller väntat oss. Vad vore det för litteratur i så fall?
Medverkande:Beata Agrell, Åsa Arping, Anders Björnsson, Stefan Bohman,Anna Cregård, Eva Fjellander, Anders Hammarlund,Anna Hedlin, Lars Karlsson, Rolf Lind, Johan Lundberg,Per Lundin, Lennart J. Lundqvist, Stellan Malmer, Anna Nyberg,Östen Ohlsson, Ulf Persson, Björn Rombach, Johanna Schiratzki,Karin Svedberg Helgesson och Anna Maria Ursing
247 kr
Skickas inom 3-6 vardagar
Radioaktiva öden, eller Radio aktiva öden, handlar främst om Birgitta Bohman, pionjär på svensk barnradio från 1945. Ett fascinerande livsöde i kraft av en enorm kreativitet följt av alkoholism. Ett öde liknande många andras på radio. Viktigt att läsa, och inte minst för beskrivningen av barnradions utveckling.
Men hennes och andras radioaktiva öden är inte isolerade. De inbegriper även familjer som levt i skuggan av en uppslukande verksamhet, med dess framgångar och ibland tragiska följder. Boken är skriven av Birgitta Bohmans son, likaså ett radioaktivt öde medverkande i radiohaussen liksom medberoende i alkoholismen.
Stefan Bohman har varit avdelningschef på Nordiska museet samt chef för Musikmuseet och Strindbergsmuseet. Är docent i museologi som han undervisat i på flera universitet. Engagerats av UNESCO och EU kring kulturarvsfrågor. Har skrivit ett flertal böcker om musik respektive museer, den senaste är ”Skelett i garderoben. Svåra museer”.