Historia: pesten, sjukdomar, svält

»Lockar till sträckläsning. Kapitlen är välavgränsade och greppbara, översiktliga men samtidigt tryfferade med väldokumenterade specifika exempel som levandegör historien stimulerande läsning för historieintresserade.« Bibliotekstjänst

Digerdöden, också kallad svarta döden eller den stora döden, härjade i Europa under medeltiden och dödade i genomsnitt var tredje person. I stort sett alla som smittades av farsoten gick en säker död till mötes.

Historikern Dick Harrison skildrar med inlevelse denna fruktansvärda farsot. Skickligt varvar författaren avgörande händelser med enskilda personöden. Han berättar om hur sjukdomen uppstod och hur den spreds mellan länder. Vi möter hjältarna, som med livet som insats, försökte bota gamla och unga som smittats. Hur påverkades Sverige och länderna i Norden? Vad var det som till slut fick stopp på digerdödens framfart? Och varför kallas digerdöden ofta för svarta döden?

Fler pressröster om boken:

»Mycket läsvärd.« Tidskriften Socialpolitik

»Böckernas korta format gör de stora händelserna behagligt lättillgängliga och innehållet bygger på grundlig forskning. Harrison får också till en fin balans mellan torr statistik och rörande ögonvittnesskildringar.« Sydsvenskan

»Lättläst med mängder av citat från ögonvittnen och andra samtida berättelser, lite som att läsa en spännande roman. När han populariserar historia är Harrison medryckande ... « Universitetsläraren

Vissa har kallat det en religiös kult, med ritualer, följare och avfällingar, andra pratar med stolthet om det speciella arvet. Bland ättlingarna till Erik Gustaf Geijer finns kända politiker, författare och skådespelare, från Agnes von Krusenstjerna till David Lagercrantz. Men arvet från den berömde anfadern har också varit förenat med psykisk ohälsa, som särskilt drabbat släktens intellektuella kvinnor när de försökt anpassa sig till männens värld.

Lars Lönnroth, själv Geijerättling, söker här i sin släkthistoria. Vad är detta Geijerarv betungande plikt eller glädjefylld tradition? Och varför tycks den psykiska sjukdomen ha slagit hårdast mot släktens mest kreativa kvinnor?

»Höstens praktverk för designintresserade i allmänhet och fotbollstokiga i synnerhet.« | Svenska Dagbladet

»En helt fantastisk bok.« | Vi lirare

Varför flankeras Liverpools klubbmärke av två lågor? Vilken schweizisk klubb sägs ha inspirerat Barcelonas emblem? Och vad har Jägermeister med Eintracht Braunschweig att göra egentligen? Från den kungliga kronan i Real Madrids till de korslagda nithammarna i West Hams, bakom emblemens symbolik ruvar en historia, en berättelse om identitet. Fotbollens heraldik förklarar varför de största klubbarnas emblem ser ut som de gör. Här får du också veta historien bakom några av världens mest udda klubbmärken, samt får symboliken i de största svenska klubbarnas emblem förklarad.I dagens globaliserade fotbollsvärld tvingas klubbarna ofta balansera mellan supportrarnas vilja och ägarnas önskan om att hitta nya marknader. Inte sällan blir emblemen en konfliktyta när gammalt möter nytt, fråga bara Hull City AFC eller Paris Saint-Germain. Att studera fotbollens heraldik handlar alltså lika mycket om att lära känna klubbarnas dåtid som att förstå deras framtid.

LEONARD JÄGERSKIÖLD NILSSON är en svensk sportjournalist, verksam som kommentator och producent på Eurosport. Sedan 2007 har han bevakat samtliga stora ligor: Bundesliga, Premier League, Serie A, La Liga och Ligue 1. Leonard Jägerskiöld Nilsson har tidigare arbetat på bland annat Viasat Fotboll och Svenska Fans.

Vad heter du? Den frågan har du fått många gånger.Men varför heter du? Den frågan har du kanske inte tänkt på så ofta. Hur kommer det sig att du över huvud taget har ett namn, och varför ser det ut som det gör? Det vill Sverker Johansson berätta om i denna underhållande och tanke­väckande bok. Med blick för såväl de stora utvecklings­linjerna som för de kuriösa exemplen rör han sig mellan alla tider och platser för att fånga in namntraditionernas mångfald.

Beroende på var vi hamnar i tid och rum kan ett för­namn bestämmas utifrån veckodag, förfäder, vilka onda andar som ska luras eller vad modern ser när barnet föds. Förutom förnamn kan vi ha efternamn – men också föräld­ranamn, gårdsnamn, bynamn, barnnamn, kastnamn, mel­lannamn, generationsnamn eller tillnamn baserade på allt från lyten via yrken till tv-program. Visste du till exempel att Caligula betyder barnstövlar, att John är det vanligaste förnamnet på Wikipedia, att delfiner har namnmelodier och att Mao Zedongs mellannamn Ze kommer från en dikt som hans släkt i fjorton generationer hämtade namn ur?

Mycket pekar på att vi bär namn inte så mycket för att kunna tilltalas som för att kunna omtalas…

"Denna historiska rundvandring är både lärorik och väl genomförd."Fokus

"Sverker Johanssons bok Hur var namnet? plockar fram något som är så vardagligt att vi knappt tänker på det och gör det ytterst intressant och spännande."BTJ

Oumbärlig bok för hockeyfans, med ett förord av Fredrik Backman

»Förra året kom Fotbollens heraldik, den här gången har författaren vågat renodla idén. Roligt och spännande.« Betyg 5 av 5 - Magnus Sjöholm, Kristianstadsbladet

»Hockeyns heraldik utgör ett veritabelt praktverk som bör göra sig lika väl i bokhyllan hemma hos läströtta hockeyfantaster som mer kulturintresserade bokmalar.« Tobias Stark, Idrottsforum 

 Varför kallas Luleås klubbmärke för »Stålmannen«? Vilken NHL-klubb sägs ha inspirerat Rögles emblem? Och vad har egentligen New Jersey Devils med djävulen att göra? Från lönnlövet i Toronto Maple Leafs till färgerna i Djurgårdsskölden, bakom klubbmärkenas symbolik ruvar en historia, en berättelse om identitet. Hockeyns heraldik förklarar varför de största klubbarnas emblem ser ut som de gör. Du får veta historien bakom några av världens underligaste klubbmärken. Du får också förklaringar till symboliken i de största svenska klubbarnas emblem. I dagens globaliserade idrottsvärld tvingas klubbarna ofta balansera mellan olika viljor och påtryckningar. Inte sällan blir klubbmärkena en konfliktyta. Att studera ishockeyns heraldik handlar därför lika mycket om att lära känna klubbarnas dåtid som att förstå deras framtid. Med ett förord av Fredrik Backman.

LEONARD JÄGERSKIÖLD NILSSON är en svensk sportjournalist, verksam som kommentator och producent på Eurosport. Sedan 2007 har han bevakat samtliga stora ligor: Bundesliga, Premier League, Serie A, La Liga och Ligue 1. Leonard Jägerskiöld Nilsson har tidigare arbetat på bland annat Viasat Fotboll och Svenska Fans. Hockeyns heraldik är hans andra bok på Modernista och uppföljaren till den uppmärksammade Fotbollens heraldik.

"I sina bästa stunder får Agneta Rahikainen mig att tro att jag läser en ny bok av Karin Johannisson."Kristian Ekenberg, Nerikes Allehanda

Syfilisens historia är fylld av myter, romantiseringar och skönskrivningar. Sjukdomen smittar genom sexuell överföring och kan leda till livslångt fysiskt och psykiskt lidande, men den är mer än bara en sjukdom: den har varit så belastad av skam, skuld, sensation och groteskeri att den varit svår att diskutera i neutrala termer. Historien har en klar början, med Columbus resor till Nya världen, och ett slut genom penicillinets genombrott. Men den är ingalunda utdöd, utan har levt upp igen i 2000-talets populärkultur.

I Smittans rike tar Agneta Rahikainen avstamp i sin egen familjehistoria för att sedan dyka ned i kulturhistoriska, medicinska, etiska, könspolitiska och konstnärliga sätt att bearbeta sjukdomen, från 1500-talet ända fram till modern tid. Det leder henne in på frågor om samhällsmoral, rashy­gien, renlighet, sociala problem, prostitution och kvinnans roll som mor och hustru. Att Franz Schubert, Charles Bau­delaire och Karin Blixen förekommer i denna bok förvånar kanske inte, men även Victoria Benedictsson och Richard Wagner har plats här.

Är det något Rahikainen kan visa i sin exposé är det att syfilisen har varit betydligt mer närvarande i det förflutna än man kan tro, även om oförmågan – eller oviljan – att sätta ord på det onda går som en röd tråd i de flesta berät­telser.

"Fängslande och personlig presentation av syfilisens kultur- och socialhistoria, och som motiv i litteraturen och bildkonsten."Borås Tidning

"Smittans rike är en guldgruva om syfilis verkningshistoria i Europa som inspirerar till vidare tänkande."Ebba Witt-Brattström, ETC

"Essäerna är både bildande och underhållande. Rahikainen visar en del av historien jag inte visste att jag ville läsa om."Hufvudstadsbladet

"Smittans rike är en otroligt absorberande redogörelse för syfilisens härjningar och de smittades plågsamma tillvaro, där Agneta Rahikainen ändå lyckas med konstycket att underhålla sin läsare trots det obehagliga ämnet. Skickligt skriven och mycket tänkvärd."Elisabetth Brännström, Opulens

"Agneta Rahikainens kunniga genomlysningar av hyllade verk som Manets målning Olympia eller Wagners opera Parsifal är fascinerande läsning."Christian Swalander, Alba.nu"Essäerna är både bildande och underhållande. Rahikainen visar en del av historien jag inte visste att jag ville läsa om."Malin Öhman, Hufvudstabladet

[Agneta Rahikainen] gör en imponerande genomgång av den skamfyllda sjukdomen.Socialpolitik

"I essäsamling Smittans rike skriver Agneta Rahikainen kunnigt om könssjukdomen syfilis som under 400 år härjade i Europa."GP

"Det är en alltigenom högintressant och fängslande bok i gränslandet mellan litteratur-, konst- och idéhistoria, som ur olika perspektiv berättar om den vida omskrivna och närmast sägenomspunna syfilisens kulturhistoria."BTJ