Visar resultat för..."Sektor 3"

Att ge pengar till bättre behövande är en handling som nästan alla uppfattar som något positivt, men bör det för den skull uppmuntras av staten? Svaret är inte självklart. En avdragsrätt för gåvor skulle sannolikt öka givandet men samtidigt minska de statliga resurser som kan användas till allmännyttiga ändamål. Frågan om avdragsrätt måste också belysas från andra håll: vilka konsekvenser får en avdragsrätt för den ideella sektorn, vad betyder den för den generella välfärdsstaten och ger en avdragsrätt mer i gåvor än vad den kostar i förlorade skatteintäkter? Givandet till allmännyttiga ändamål är oerhört komplext, motsägelsefullt och inte minst ideologiskt laddat. I boken ges samlade erfarenheter från sex länder med olika system för finansiering av allmännyttig verksamhet. Lars Trägårdh är professor i historia och civilsamhälleforskning vid Ersta Sköndal Högskola. Han har forskat och har skrivit om svensk politisk kultur i ett jämförande och historiskt perspektiv. Johan Vamstad är filosofie doktor i statsvetenskap och verksam vid Ersta Sköndal Högskola och Mittuniversitetet. Hans forskningsverksamhet rör främst civilsamhället och den svenska välfärdsstaten.

Sveriges befolkning blir allt äldre. Att färre ska försörja fler är en av flera tydliga utmaningar för framtidens välfärd. Många är de politiker, tjänstemän och debattörer som sneglat mot det civila samhällets ideella krafter i jakten på möjliga lösningar. Friska yngre pensionärer är en grupp som redan idag bär upp en stor del av civila samhället. I takt med att befolkningen åldras blir de också allt fler som kan bidra med frivilliga krafter. I en serie intervjuer lyfter vi här fram berättelser och erfarenheter om äldres roll som frivilliga. Konkreta exempel på vad frivillighet i välfärden faktiskt är och vilken roll det kan spela, inte minst för de frivilliga själva. Genom det vill vi också väcka frågor om frivillighetens roll i välfärden. Är ideella insatser en möjlig väg att gå för att lösa utmaningarna för framtidens välfärd? Är det ens önskvärt?

Sedan januari 2006 har vi i Sverige en speciell bolagsform utformad för sociala entreprenörer som vill leverera skattefinansierade offentliga tjänster. Men den svenska reformen av aktiebolag med särskild vinstutdelningsbegränsning (svb) kan inte sägas vara annat än ett misslyckande. Den var tänkt för verksamheter som tidigare drivits i offentlig regi, till exempel privata företag inom vård, skola och omsorg. Idag finns bara ett 40-tal svb-företag och fåtal nya startas. Samtidigt har bolagsformen på senare tid förts fram i samhällsdebatten som ett tänkbart alternativ till hur privat välfärd ska organiserats. Den här rapporten ger förklaringar till varför reformen med icke-vinstutdelande aktiebolag misslyckades. Utifrån lyckade exempel i Storbritannien ger Sektor3 förslag på hur den svenska bolagsformen kan utvecklas och bli mer framgångsrik.

Det kooperativa företagandet har spelat en avgörande roll i Sverige. Kooperation fyller ofta funktionen av att vara företagsformen för när näringslivet eller den offentliga sektorn misslyckas. Men det betyder inte att kooperation i sig är en kompromiss eller en nödlösning. Den har tvärtom visat sig vara ett riktigt framgångsrecept inom många områden. Denna kunskapsöversikt ger en bild av vad vi vet om kooperation i Sverige. Utifrån tidigare forskning kartlägger forskaren Johan Vamstad det kooperativa företagandets betydelse för demokrati, välfärd och tillväxt.

?Die Fertigungsvarianten des Additive Manufacturing unterscheiden sich unter wirtschaftlichen Gesichtspunkten erheblich von klassisch etablierten Formen der industriellen Produktion.