Johan Vamstad – författare

Sverige har en lång tradition av beslutsfattande på lokal nivå. Inledningsvis omfattade det lokala beslutsfattandet främst äldreomsorg och skola, men under åren har det utökats till fler områden, såsom migration, miljö och lokal utveckling. Trots att den lokala nivån svarar för en stor del av välfärdsstatens kärna har det saknats en bok om hur politik skapas på lokal nivå.Den här boken ger en översikt över hur lokalt beslutsfattande fungerar i praktiken. Utifrån en genomgång av sju politikområden – skola, socialtjänst, äldreomsorg, migration, miljö, fysisk planering och lokal utveckling – analyseras det lokala beslutsfattandet. Vilka likheter respektive skillnader finns mellan de olika politikområdena? Hur skiljer sig det institutionella ramverket åt och vilka aktörer deltar i beslutsprocesserna?Denna andra upplaga har uppdaterats genomgående. Dessutom har två helt nya kapitel, om lokalt beslutsfattande inom socialtjänsten och vid fysisk samhällsplanering, tillkommit.Lokalt beslutsfattande är i första hand en lärobok i statsvetenskap, men den är även intressant läsning för politiker och tjänstemän inom offentlig förvaltning.

De senaste årtiondena har det civila samhällets betydelse kommit att betonas alltmer, vid sidan av staten och näringslivet. Det gäller såväl vid akuta kriser som för exempelvis välfärdsfrågor.

Civilsamhällesvetenskap är en introduktion till det svenska civilsamhället såsom det ser ut i dag – liksom till den forskning som bedrivs på området vid svenska lärosäten. Boken presenterar ämnet genom tre teman som utforskar civilsamhället ur olika perspektiv – både historiskt och i nutid.

Det första temat handlar om vad det svenska civilsamhället är. Här beskrivs olika sätt att förstå begreppet civilsamhälle och liknande termer samt de teorier som används för att förklara dem. Det andra temat tar upp vad som görs i det civila samhället. Här beskrivs aktiviteter inom området, inklusive religion, filantropi och krisberedskap. Det tredje temat handlar om betydelsen av det civila samhället och hur olika företeelser i civilsamhället kan tolkas och sorteras.

Boken är relevant för utbildning inom civilsamhällesvetenskap, socialt arbete, statsvetenskap och sociologi, men också för kurser inom och för offentlig förvaltning, biståndsorganisationer, föreningsliv och verksamheter inom civilsamhället.

Bokens redaktörer:Magnus Karlsson är professor i civilsamhällesvetenskap. Johan von Essen är professor i livsåskådningsforskning med inriktning mot civilsamhällesstudier. Emilia Forssell är docent i socialt arbete. Malin Lindberg är adjungerad professor med fokus på innovation i civilsamhället. Johan Vamstad är docent i statsvetenskap. Samtliga är verksamma vid Centrum för civilsamhällesvetenskap, Marie Cederschiöld högskola.

Övriga författare: Ali Abdelzadeh, Erik Amnå, Rebecka Andersen, Hanna Bäckström Olofsson, Elisabeth Christiansson Drake, Magnus Jegermalm, Stig Linde, Erik Lundberg, Linnea Lundgren, Joanna Mellquist, Martha Middlemiss Lé Mon, Marie Nordfeldt, Hannes Rolf, Roberto Scaramuzzino, Ola Segnestam Larsson, Kristin Strømsnes, Hans Swärd, Susanne Wallman Lundåsen, Pelle Åberg.

This book offers a critical examination of the collaborative turn unfolding across the Nordic welfare states. Focusing on co-production—partnerships between citizens, public authorities, and civil society—the volume explores how this approach is reshaping policies, institutional arrangements, and the role of civil society in Sweden, Norway, Finland, and Denmark.While co-production is increasingly promoted as a solution to persistent challenges—such as policy complexity, democratic deficits, and fiscal pressures—the Nordic experience reveals important variations in its scope, forms, and implications. Is this shift a genuine transformation of the welfare state, or an adaptive strategy cloaked in collaborative rhetoric? Drawing on comparative perspectives, the book highlights how Nordic traditions of universalism, egalitarianism, and strong public institutions create distinct conditions for collaboration—conditions that differ markedly from those in liberal or residual welfare regimes where co-production theories have largely been developed. In doing so, it challenges dominant frameworks and argues for a reconceptualization of co-production through a Nordic perspective.Aimed at scholars, policymakers, and practitioners, this volume offers a significant contribution to welfare state and civil society research and invites reflection on the promises and limits of collaborative governance in times of change.

This book offers a critical examination of the collaborative turn unfolding across the Nordic welfare states. Focusing on co-production—partnerships between citizens, public authorities, and civil society—the volume explores how this approach is reshaping policies, institutional arrangements, and the role of civil society in Sweden, Norway, Finland, and Denmark.While co-production is increasingly promoted as a solution to persistent challenges—such as policy complexity, democratic deficits, and fiscal pressures—the Nordic experience reveals important variations in its scope, forms, and implications. Is this shift a genuine transformation of the welfare state, or an adaptive strategy cloaked in collaborative rhetoric? Drawing on comparative perspectives, the book highlights how Nordic traditions of universalism, egalitarianism, and strong public institutions create distinct conditions for collaboration—conditions that differ markedly from those in liberal or residual welfare regimes where co-production theories have largely been developed. In doing so, it challenges dominant frameworks and argues for a reconceptualization of co-production through a Nordic perspective.Aimed at scholars, policymakers, and practitioners, this volume offers a significant contribution to welfare state and civil society research and invites reflection on the promises and limits of collaborative governance in times of change.

De senaste årtiondena har det civila samhällets betydelse kommit att betonas alltmer, vid sidan av staten och näringslivet. Det gäller såväl vid akuta kriser som för exempelvis välfärdsfrågor.Civilsamhällesvetenskap är en introduktion till det svenska civilsamhället såsom det ser ut i dag – liksom till den forskning som bedrivs på området vid svenska lärosäten. Boken presenterar ämnet genom tre teman som utforskar civilsamhället ur olika perspektiv – både historiskt och i nutid.Det första temat handlar om vad det svenska civilsamhället är. Här beskrivs olika sätt att förstå begreppet civilsamhälle och liknande termer samt de teorier som används för att förklara dem. Det andra temat tar upp vad som görs i det civila samhället. Här beskrivs aktiviteter inom området, inklusive religion, filantropi och krisberedskap. Det tredje temat handlar om betydelsen av det civila samhället och hur olika företeelser i civilsamhället kan tolkas och sorteras.Boken är relevant för utbildning inom civilsamhällesvetenskap, socialt arbete, statsvetenskap och sociologi, men också för kurser inom och för offentlig förvaltning, biståndsorganisationer, föreningsliv och verksamheter inom civilsamhället.Bokens redaktörerMagnus Karlsson är professor i civilsamhällesvetenskap. Johan von Essen är professor i livsåskådningsforskning med inriktning mot civilsamhällesstudier. Emilia Forssell är docent i socialt arbete. Malin Lindberg är adjungerad professor med fokus på innovation i civilsamhället. Johan Vamstad är docent i statsvetenskap. Samtliga är verksamma vid Centrum för civilsamhällesvetenskap, Marie Cederschiöld högskola.Övriga författare: Ali Abdelzadeh, Erik Amnå, Rebecka Andersen, Hanna Bäckström Olofsson, Elisabeth Christiansson Drake, Magnus Jegermalm, Stig Linde, Erik Lundberg, Linnea Lundgren, Joanna Mellquist, Martha Middlemiss Lé Mon, Marie Nordfeldt, Hannes Rolf, Roberto Scaramuzzino, Ola Segnestam Larsson, Kristin Strømsnes, Hans Swärd, Susanne Wallman Lund-åsen, Pelle Åberg.

Att ge pengar till bättre behövande är en handling som nästan alla uppfattar som något positivt, men bör det för den skull uppmuntras av staten? Svaret är inte självklart. En avdragsrätt för gåvor skulle sannolikt öka givandet men samtidigt minska de statliga resurser som kan användas till allmännyttiga ändamål. Frågan om avdragsrätt måste också belysas från andra håll: vilka konsekvenser får en avdragsrätt för den ideella sektorn, vad betyder den för den generella välfärdsstaten och ger en avdragsrätt mer i gåvor än vad den kostar i förlorade skatteintäkter? Givandet till allmännyttiga ändamål är oerhört komplext, motsägelsefullt och inte minst ideologiskt laddat. I boken ges samlade erfarenheter från sex länder med olika system för finansiering av allmännyttig verksamhet. Lars Trägårdh är professor i historia och civilsamhälleforskning vid Ersta Sköndal Högskola. Han har forskat och har skrivit om svensk politisk kultur i ett jämförande och historiskt perspektiv. Johan Vamstad är filosofie doktor i statsvetenskap och verksam vid Ersta Sköndal Högskola och Mittuniversitetet. Hans forskningsverksamhet rör främst civilsamhället och den svenska välfärdsstaten.

Det kooperativa företagandet har spelat en avgörande roll i Sverige. Kooperation fyller ofta funktionen av att vara företagsformen för när näringslivet eller den offentliga sektorn misslyckas. Men det betyder inte att kooperation i sig är en kompromiss eller en nödlösning. Den har tvärtom visat sig vara ett riktigt framgångsrecept inom många områden. Denna kunskapsöversikt ger en bild av vad vi vet om kooperation i Sverige. Utifrån tidigare forskning kartlägger forskaren Johan Vamstad det kooperativa företagandets betydelse för demokrati, välfärd och tillväxt.