(poesis) – serie

Les fleurs du mal av Charles Baudelaire utkom första gången 1857. Här föreligger den utökade utgåvan från 1861 om 126 dikter i svensk översättning med fransk parallelltext. Därtill ingår de sex dikter som censurerades i den första utgåvan. Det ondas blommor är ett av den moderna litteraturens viktigaste verk och banade väg för en ny syn på litteratur, både på dess autonomi och ämnes­val. Dess inflytande kan knappast över­skattas.

Baudelaireforskaren Paul Tenngart har skrivit förordet.

Översättaren Nils B. Thelin är lingvist med en bakgrund inom slaviska språk och franska. Hans forskning som har kretsat kring språkets och den poetiska textens semantik och kognitiva grundvalar har utmynnat i modeller av bland annat tidsbegreppet och språkliga tidskategorier.

Tomas Venclova föddes 1937 i staden Klaipe da vid Litauens Östersjökust. Efter avslutade studier tog han aktiv del i den sovjetiska dissidentrörelsen, vilket 1977 tvingade honom i exil. Bland hans vänner fanns Boris Pasternak, Anna Achmatova och Joseph Brodsky, vars verk han översatte till litauiska. På en inbjudan av Czes aw Mi osz kom han i slutet av 1970-talet till Berkeley i Kalifornien och några år senare började han undervisa i slavisk litteratur vid Yale, där han sedermera blev professor.

Venclovas författarskap som även omfattar essäer, litteraturhistoriska verk, översättningar intar en central plats i litauisk litteratur. Han ses av många som en av de mest betydande poeterna i vår tid. 

Ankomst till Atlantis samlar ett drygt femtiotal dikter från 1958 till 2014 och återintroducerar Tomas Venclova på svenska. Urval, översättning, kommentarer och efterord av Alan Asaid. 

(poesis) är bokförlaget faethons serie med modern lyrik. Redaktör är Daniel Pedersen. 

Gjertrud Schnackenberg (f. 1953) har blivit känd för en metafysiskt laddad poesi som rör sig fritt genom historia, vetenskap och religioner. Som en av de mest framstående poet­erna i sin generation är hon flerfaldigt prisbelönad; för diktsamlingen Heavenly Questions tilldelades hon Griffin International Prize for Poetry 2011. Schnackenberg är bosatt i Boston.

Matteuspassionen är hennes första diktsamling i svensk översättning. Den är ett poetiskt möte som tolkar och speglar poetens livslånga förhållande till Bachs berömda musikstycke. Ett collage av röster blandar sig med oratoriets tonrymd i en vandring från här och nu till Leipzig och Jerusalem och tillbaka. Lodande och meditativt ställer sig dikterna i händelsernas mitt.

Matteuspassionen har översatts av poeten Marie Tonkin, som också skrivit efterord.

Offside förenar med virtuos elegans en rad poetiska register: sport, det religiösa, det etiska och konfessionella, den spektakulära gesten, mikroklimatet och makropolitik. Det är ett verk där verklighetens skuggor faller över personliga teman, fotboll och våldsam krigisk expansionism det spänner över en rad mänskliga geografier, städer som Paris och Milano, länder som Brasilien, Tyskland och Ukraina. Och inte minst Ryssland, och landets besinnings­lösa våld mot sin granne.

Det finns en universell samhörighet i denna poesi. Dikterna rör sig mellan den kollektiva festens samhörighet inför fotbollens plan och det individuella i bönen. Poesin omfattar därmed språkets samtliga former och metamorfoser, dess förmåga att konstatera, sörja, beklaga, öppna sår, yla, namnge, uttala brutala sanningar och även läka.

Moni Stnil föddes i Tometi, Rumänien, 1978. Hon har studerat ortodox teologi i Timioara och Sibiu. Sedan 2010 bor hon i Chiinu, Moldavien, och driver där den litterära cirkeln »Republica« på Stadsbiblioteket tillsammans med författaren Alexandru Vakulovski.  Hon har publicerat ett flertal diktsamlingar, romaner och en dagbok. Hennes poesi har översatts till franska, tyska, engelska, svenska, spanska, bulgariska, ungerska, litauiska, ryska, azeri, katalanska och turkiska.

Offside är den första bok av Moni Stnil som utkommer på svenska.

Rebecka Bülow har översatt boken till svenska.

Den israeliske poeten Dan Pagis föd­des i Ra da ut i, Rumänien, 1930 och internerades som barn i ett arbets­läger. Han emigrerade till brittiska Palestinamandatet 1946 och debu­terar som poet på hebreiska 1959. Pagis var verksam som forskare och lärare vid Hebreiska universitetet i Jerusalem. Han anses vara en av Is­raels främsta poeter. Han avled 1986. 

Signaler från ofantliga avstånd är den första samlingen av Pagis poesi som översatts till svenska. Här presenteras texterna med hebreisk parallelltext.  Urval, översättning och efterord är gjord av Natalie Lantz, översättare, skribent och forskare i den hebreiska bibelns exegetik vid Uppsala univer­sitet. 

Professor Galit Hasan­-Rokem, över­ sättare av bland andra Tomas Tran­strömer och Harry Martinson till he­breiska och en av Pagis studenter, har skrivit ett personligt hållet förord. 

(poesis) är Bokförlaget Faethons serie med modern lyrik. Redaktör är Daniel Pedersen. 

Rymden är ett kärl utan väggar, öppet och slutet på en och samma gång, där ande och stoft blir ett och detsamma. Rymd utan väggar (1979) blev Ernst Meisters (1911-1979) sista diktsamling, i vilken han skulle avlägga sina melankoliska men självlysande slutord om existensen. Efter sin död belönades med han det prestigefyllda Georg Büchner-priset.

Med Av det hela, säg meningen, I tidsrämnan och Rymd utan väggar i tre separata utgåvor presenteras den tyske poeten Ernst Meisters poesi för första gången på svenska, i översättning av Ludvig Berggren. 

I Av det hela, säg meningen (1972) söker Ernst Meister (1911-1979) en möjlig tredje, poetologisk position utifrån Friedrich Hölderlin och Paul Celan. Meister gör ett försök att formulera totaliteten, »det hela«, medveten om dess ogörlighet. I sin poetiska reflektion över detta misslyckande hämtar dikterna sin högt svävande kraft.

Med Av det hela, säg meningen, I tidsrämnan och Rymd utan väggar i tre separata utgåvor presenteras den tyske poeten Ernst Meisters poesi för första gången på svenska, i översättning av Ludvig Berggren. 

Amy Lowell (1874-1925) är en av de viktigaste ameri­kanska poeterna från det tidiga 1900-talet. Hennes inflytande på senare poeter (Anne Sexton, Sylvia Plath, Louise Glück) är betydande. För första gången på svenska ägnas en hel bok åt hennes poesi. För att fördjupa förståelsen av Lowell har också delar av hennes litteraturkritik översatts. Främst den som berör hennes syn på poesi och hennes samtida kollegor.

Översättaren och författaren Alan Asaid står för urval, översättning och kommentarer. Han har tillika skrivit ett efterord om Lowell.

Arvo Mets föddes 1937 i Tallinn. Han skrev sina första dikter både på estniska och ryska, men övergick snart endast till det senare språket. Under sin livstid gav han obemärkt ut en handfull tunna diktsamlingar och var i övrigt verksam som översättare av estnisk litteratur. Åren 19751991 arbetade han pa tidskriften Novyj mir. Han dog i Moskva 1997. 

Mets ofta melankoliska, milt ironiska poesi influeras av japanska kortdiktstraditioner och tecknar miniatyrer, brokiga mosaiker, av sovjetiskt och postsovjetiskt liv. Den bokför naturens och tidens skiften, fångar daggdroppar och speglar kosmos. Dikternas förtätning och konsekvens saknar motstycke i den moderna ryska lyriken. 

Arvo Mets samlade dikter publiceras här i översättning av Alan Asaid, som även skrivit efterordet. 

I en rämna av tid, mellan en »evighet före« och en »evighet efter«, mellan två Inten, har människan sin tillvaros frist. Med I tidsrämnan (1976) nådde Ernst Meister (1911-1979) en bredare publik. I dessa strama, filosofiska dikter närmar sig Meister med klarsyn den subjektivt tänkta tidens slutpunkt: Döden.

Med Av det hela, säg meningen, I tidsrämnan och Rymd utan väggar i tre separata utgåvor presenteras den tyske poeten Ernst Meisters poesi för första gången på svenska, i översättning av Ludvig Berggren.

Giraffer och spindlar, Odysseus och Gulliver, Lenin och Stalin, okända fegisar och tyska stövlar, karuseller och kaos, matsmältning och solsystemet Inget ämne är för stort eller för litet för Vjatjeslav Kuprijanov, vars långa och mångfacetterade poetiska gärning inte liknar något annat i den ryska litteraturen. Närmast whitmanska lovsånger och filosofiska betraktelser samsas med drastiska, milt absurdistiska dikter om kosmos och kryp.

Vjatjeslav Kuprijanov föddes 1939 i Novosibirsk. Efter studier vid Moskvas statliga lingvistiska universitet började han under sena 1960-talet översätta tyskspråkig poesi. Parallellt skrev och publicerade han egna verk i tidningar och tidskrifter. Jämte en grupp generationskamrater räknas han till föregångarna inom fri vers på ryska. Kuprijanovs ofta enkla och humoristiska diktning, som för en svensk läsare kan erinra om Werner Aspenströms, har översatts till mer än 40 språk och tilldelats en rad utmärkelser, däribland Buninpriset 2010. Han bor och arbetar i Moskva.

Denna bok är komponerad tillsammans med författaren som härmed introduceras på svenska. Översättning och kommentar av Alan Asaid.

Medeltid. Journaler är en dikt om medel och medlens verkan. Om bot och bikt. Kropp och dikt. Och en rädsla gammal som gatan. 

Nova Gullberg Zetterstrand har före Medeltid. Journaler gett ut två böcker, båda i genren berättande dikt, Cal [2008] och I utlandet [2014]. Förutom att vara författare är hon yrkesverksam bibliotekarie, redaktör och översättare.