Visar resultat för..."lyckat"

Surdegsbröd är nyttigt, näringsrikt, jättegott och förvånande enkelt att baka själv. Lär dig hur du:

blandar en surdegsstart och håller den vid liv knådar och viker degen som ett proffs får härligt luftiga bröd med krispig skorpa bakar med olika sorters mjöl

Med tydliga instruktioner och steg för steg-bilder blir det barnsligt enkelt att sno ihop ett surdegsbröd eller en suverän surdegspizza. Fyll ditt hem med den oemotståndliga doften av nybakat när du utforskar vägen till det perfekta surdegsbaket.

Roly Allen bor och bakar på den engelska sydkusten. När han upptäckte surdegsbakning blev han förvånad över hur enkelt och tillfredsställande det är. Nu delar han med sig av sin väl beprövade metod för att få till ett riktigt bra surdegsbröd.

Att en pappa och en son tillsammans författar en bok om föräldraskap är på sätt och vis ett kamikazeuppdrag. Nu har det dock hänt: Med humor och osminkat allvar ger sig två generationer Einhorn i kast med uppgiften att beskriva föräldraskapets och “barnskapets” möjligheter och omöjligheter. Det är en bok om misslyckanden och besvikelser, om önskan att komma närmare, om glädjeämnen och insikter, men även om det som tidigare varit dolt. 

”Om man ger sig på att skriva en bok med sin son om föräldraskap, speciellt när man har mest kunskap om hur man inte bör bära sig åt, får man ta det onda med det goda. En sak är emellertid säker och det är att denna resa har varit oerhört lärorik.” Stefan Einhorn

”För mig var det viktigaste med boken att komma närmare min pappa och förstå honom bättre. Hur lyckades det? Inget vidare, på ett plan. På ett annat plan blev det dock succé. Man kan förstå människor på olika sätt, och i vissa viktiga avseenden har jag verkligen lyckats tränga in i min pappas värld.” Michael Einhorn

Sagt om boken:

”Boken är personligt hållen med humor likväl som allvar, den är välskriven med ett lättillgängligt språk och den väcker lätt tankar, reflektioner och insikter att fundera vidare kring.”Carola Forslund, BTJ-häftet nr 16, 2024

Håll dig frisk och få hjälp att läka och återhämta dig. Detta är mer aktuellt än någonsin. Det finns mycket vi kan göra som vi kanske inte alltid känner till. I den här boken berättar läkare, psykiatriker, sjuksköterskor samt terapeuter inom naturmedicin och traditionell vård-och läkekonst om hur de samverkar för att hjälpa patienter att verkligen läka och bli friska, inte bara minska symptomen.

Akupunktur, massage, kiropraktik, zonterapi, örtmedicin, homeopati, mental träning, yoga, psykoterapi, qi gong, vitaminer-mineraler,österländsk medicin och nordiska-samisk läkekunskap. Allt hjälper till att återställa balansen i kropp och sinne.

I Norge har man öppnat för Integrativa behandlingar, det bästa från olika traditioner och ett samarbete mellan sjukvård och alternativ/komplementär vård och fått goda resultat.

Patienter berättar om vägen till hälsa och ett friskare liv. Möt Magne, 39 snickaren med kronisk värk som skulle förtidspensioneras som blev helt återstålld. Heidi, 42 som efter 20 urinvägsinfektioner äntligen fick rätt hjälp och slapp problemen.

Henriette, 12 som knappt kunde gå i skolan och åt starka mediciner pga sin svåra astma. Nu är hon problemfri.

Surdegsbröd är nyttigt, näringsrikt, jättegott och förvånande enkelt att baka själv. Lär dig hur du: blandar en surdegsstart och håller den vid liv knådar och viker degen som ett proffs får härligt luftiga bröd med krispig skorpa bakar med olika sorters mjöl

Med tydliga instruktioner och steg för steg-bilder blir det barnsligt enkelt att sno ihop ett surdegsbröd eller en suverän surdegspizza. Fyll ditt hem med den oemotståndliga doften av nybakat när du utforskar vägen till det perfekta surdegsbaket.

Roly Allen bor och bakar på den engelska sydkusten. När han upptäckte surdegsbakning blev han förvånad över hur enkelt och tillfredsställande det är. Nu delar han med sig av sin väl beprövade metod för att få till ett riktigt bra surdegsbröd.

Kärnkraften: destruktiv och riskfylld, men också produktiv och hjälpsam. Så var det på 1970-talet, och så är det idag. Drömmen om ren och stabil atomkraft dök upp redan i det tidiga 1900-talets science fiction-litteratur, och under den västerländska atomåldern såg fiktionen ut att bli verklighet. Kärnkraftens bidrag till energiförsörjningen växte i rasande fart, och Sverige blev ett av de länder i världen som investerade mest i storskalig kärnkraftsutbyggnad.  

De senaste decennierna har kärnkraften stagnerat och antalet reaktorer minskar stadigt. Ändå hoppas många på att kärnkraften ska göra comeback. Kärnkraften har blivit säkrare -- men också dyrare.  

Riksbankens Jubileumsfond publicerar under 2024 en samling essäer på temat Misslyckat? Teknikhistorikern Per Högselius diskuterar kärnkraften som hot och möjlighet.  

Per Högselius är professor i teknikhistoria vid Kungliga Tekniska högskolan i Stockholm. Hans forskning rör främst energi, naturresurser och infrastrukturer i ett historiskt perspektiv, med fokus på internationella trender. På dessa teman har han bland annat publicerat Red Gas: Russia and the Origins of European Energy Dependence (2013), Energy and Geopolitics (2019) och The Soviet Nuclear Archipelago: A Historical Geography of Atomic-Powered Communism (medförfattare, 2024).  

Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond (RJ) publicerar årligen en samling texter på ett aktuellt tema. Ambitionen är att ge en bild av kvaliteten och bredden i dagens forskning inom humaniora och samhällsvetenskap. År 2024 bidrar sex forskare med texter på temat Misslyckat? i form av häften som samlas i en box.

Vi jagar det perfekta men räds att misslyckas. Samtidigt sägs misstag vara just det som driver oss framåt, genom trial and error. Och den som analyserar bakslag och fiaskon på djupet inser snart att det inte är självklart vad som är misslyckat.

Riksbankens Jubileumsfond publicerar under 2024 en samling essäer skrivna av forskare inom olika ämnen på temat Misslyckat? som släpps i samband med Kulturnatten i Stockholm den 20 april. Häftena i denna samlingsbox finns även att köpa separat, och digitala versioner kan laddas ner gratis från Riksbankens Jubileumsfonds hemsida. 

Innehåll:

Thomas Kaiserfeld, Oanade följder

Helena Mattsson, Bostadspolitiken

Cecilia Sjöholm, Descartes och dualismen

Magnus Hultén, Mål i skolan

Susanne Lundin, Medicinens kroppar

Per Högselius, Kärnkraften

Den franske filosofen René Descartes (1596--1650) är känd för den dualism där kropp och själ ses som varandras motsatser. Idag anser många att Descartes bidragit till den övertro på det västerländska förnuftet som lagt grunden för exempelvis naturens exploatering och kolonialismen. Ska Descartes därmed hållas medansvarig för samtidens globala kriser; är hans filosofi ett historiskt misslyckande?  

I själva verket försökte Descartes på olika sätt lösa de problem han såg i sin egen tes, och reflekterade över känslor, liv, begär, drifter och minnen på ett sätt som tveklöst bildar ett förstadium till psykoanalysen. Bortom det rationella subjektet fann han ett nytt psykiskt universum.  

Riksbankens Jubileumsfond publicerar under 2024 en samling essäer på temat Misslyckat? Estetikforskaren Cecilia Sjöholm skriver om Descartes dualism och visar hur en kompromisslös nyfikenhet alltid vinner i längden.  

Cecilia Sjöholm är professor i estetik vid Södertörns högskola. Hon har publicerat sig brett kring frågor om estetiken och dess historia, psykoanalys och kritisk teori. Hennes senaste böcker är Utan samvete? Hur vi förlorade vår inre röst (2023), Aisthesis II (medredaktör, 2023) samt Through the Eyes of Descartes: Seeing, Thinking, Writing (medförfattare, 2024).  

Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond (RJ) publicerar årligen en samling texter på ett aktuellt tema. Ambitionen är att ge en bild av kvaliteten och bredden i dagens forskning inom humaniora och samhällsvetenskap. År 2024 bidrar sex forskare med texter på temat Misslyckat? i form av häften som samlas i en box.

En oanad katastrof är en olycka, om den gick att förutse är den ett misslyckande. Ikaros hade varnats av sin far, men flög i sitt högmod för nära solen -- ett av västvärldens mest kända misslyckanden. Vissa olyckor tar lång tid på sig innan de framstår som förutsägbara katastrofer. Koldioxidutsläppens inverkan på klimatet är ett sådant misslyckande, vars följder länge var oanade.  

Hur kan risker minimeras så att misslyckanden stoppas, och vad har en skivad schweizerost med saken att göra? Och när misslyckandet väl är ett faktum, när tågen inte går, när betygssystemet inte fungerar som det var tänkt eller när sjukvårdsköerna blir allt längre, hur kan då utvärderingar göra något åt problemet?  

Riksbankens Jubileumsfond publicerar under 2024 en samling essäer på temat Misslyckat? Idéhistorikern Thomas Kaiserfeld skriver om historiens och samtidens misslyckanden och oförutsedda konsekvenser.  

Thomas Kaiserfeld är teknik- och vetenskapshistoriker vid Linköpings universitet och professor i teknik och social förändring på Institutionen för tema. Han intresserar sig för teknik och vetenskap som kultur- och samhällsfenomen och har bland annat undersökt hur de har samverkat med olika andra sociala institutioner som krigföring eller politiskt beslutsfattande. Bland hans senaste publikationer kan nämnas "Konkurrens och samverkan i norra Stockholm kring 2010" i Statsvetenskaplig tidskrift (2023) och "Atomkraft och atomvapen: Institutionell tröghet i svensk fysik under efterkrigstiden" i Det dolda universitetet: Militär forskning och forskningens militarisering i det kalla krigets Sverige (under utgivning 2024).  

Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond (RJ) publicerar årligen en samling texter på ett aktuellt tema. Ambitionen är att ge en bild av kvaliteten och bredden i dagens forskning inom humaniora och samhällsvetenskap. År 2024 bidrar sex forskare med texter på temat Misslyckat? i form av häften som samlas i en box.

"Riv det!" Den koncisa uppmaningen var Dagens Nyheters reaktion på invigningen av Stockholmsförorten Skärholmen 1968 -- kritiken av miljonprogrammet är lika gammal som områdena själva. Misslyckandet blev en trop som ramade in förståelsen av dessa bostadsområden redan från början. I och med att miljonprogrammet sågs som en inkarnation av den socialdemokratiska välfärdsstaten hade föreställningen om misslyckandet tydliga partipolitiska implikationer.  

Men när planerna för Skärholmen skickades ut på remiss var det näringslivets organisationer som ville ha mer storskalighet, färre småbutiker, större parkeringsplatser och längre mellan tunnelbanestationerna. Var den statliga styrningen i själva verket för svag? Vad var det egentligen som var misslyckat med bostadspolitiken?  

Riksbankens Jubileumsfond publicerar under 2024 en samling essäer på temat Misslyckat? Arkitekturhistorikern Helena Mattsson skriver om misslyckandet som drivkraft inom bostadspolitiken.  

Helena Mattsson är professor i arkitekturens teori och historia på Kungliga Tekniska högskolan. Hennes forskning undersöker bland annat arkitekturens roll i förändringarna av den svenska välfärdsstaten under senare hälften av 1900-talet. Frågor kring samverkan mellan nyliberalisering, marknadisering, estetik och rumslig organisation är centrala i hennes arbete. Mattsson har bland annat publicerat Architecture and Retrenchment: Neoliberalization of the Swedish Model across Aesthetics and Space, 1968 1994 (2023).  

Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond (RJ) publicerar årligen en samling texter på ett aktuellt tema. Ambitionen är att ge en bild av kvaliteten och bredden i dagens forskning inom humaniora och samhällsvetenskap. År 2024 bidrar sex forskare med texter på temat Misslyckat? i form av häften som samlas i en box.

Domineras skolundervisningen av en baklängespedagogik? När betygskriterierna förvandlas till kunskapsmål kan man fråga sig det. Bakgrunden är den målstyrning som infördes i skolan på 1990-talet. Mål för offentlig verksamhet har funnits länge, men de har blivit ett allt viktigare styrmedel under de senaste decennierna.  

För skolans del gick målstyrningen hand i hand med marknadsutsättningen: staten satte målen -- i synnerhet kraven för "godkänd" -- och lät sedan skolorna bestämma hur de skulle uppnås. Men målstyrning är ett på samma gång tydligt och diffust begrepp. Och trots att reformen knappast har levt upp till förhoppningarna, förblir målstyrningen en grundbult i skolpolitiken.  

Riksbankens Jubileumsfond publicerar under 2024 en samling essäer på temat Misslyckat? Utbildningsforskaren Magnus Hultén skriver om målstyrningens avigsidor i skolan.  

Magnus Hultén är professor i naturvetenskapernas didaktik vid Linköpings universitet. Han intresserar sig för frågor om skolans roll i samhället, vad som formar skolämnen, deras innehåll, syften och arbetssätt, hur skolan styrs och hur detta förändrats över tid. Hans senaste bok Striden om den goda skolan: Hur kunskapsfrågan enat, splittrat och förändrat svensk skola och skoldebatt (2019) handlar om 1990-talets skolreformer.  

Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond (RJ) publicerar årligen en samling texter på ett aktuellt tema. Ambitionen är att ge en bild av kvaliteten och bredden i dagens forskning inom humaniora och samhällsvetenskap. År 2024 bidrar sex forskare med texter på temat Misslyckat? i form av häften som samlas i en box.

Medicinen både förhindrar död och hjälper oss att skapa liv. Organtransplantationer och provrörsbefruktning är på så sätt framgångsrika medicinska behandlingar. Vi får lyckliga föräldrar och nöjda organmottagare. Men efterfrågan på den medicinska teknikens tjänster är ofta större än utbudet. Det skapar etiska gråzoner och svarta marknader där människor kan tjäna pengar genom att sälja sina kroppsdelar.  

Den moderna västerländska medicinen har dessutom lett till att kroppen istället för en helhet ses som en samling delar. Det påverkar hur våra kroppar uppfattas och kategoriserar oss som lyckade eller misslyckade individer.  

Riksbankens Jubileumsfond publicerar under 2024 en samling essäer på temat Misslyckat? Etnologen Susanne Lundin skriver om oavsedda konsekvenser av reproduktionsmedicin och transplantationer.  

Susanne Lundin är professor i etnologi vid Institutionen för kulturvetenskaper, Lunds universitet, där hon har skapat en tvärvetenskaplig miljö med fokus på humaniora och medicin. Hennes forskning handlar om hur olika medicinska tekniker, exempelvis reproduktionsmedicin, transplantationsmedicin och stamcellsforskning, griper in i människors liv och väcker frågor om identitet och samhälle. Under många år har hon bland annat på uppdrag av EU-kommissionen och i sam arbete med WHO granskat den internationella handeln med människor och den omfattande spridningen av förfalskade läkemedel. Se exempelvis Organ till salu (2014) och antologin Medicine Across Borders: Exploration of Grey Zones (2023).  

Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond (RJ) publicerar årligen en samling texter på ett aktuellt tema. Ambitionen är att ge en bild av kvaliteten och bredden i dagens forskning inom humaniora och samhällsvetenskap. År 2024 bidrar sex forskare med texter på temat Misslyckat? i form av häften som samlas i en box.