Susanne Lundin – författare

Denna antologi är en samling essäer om nio humanistiska discipliner. De är författade av ledamöter i Kungliga Vetenskapsakademiens tionde klass. Bidragen grundar sig på en serie föredrag där företrädarna ombetts att svara på vissa grundläggande frågor om verksamhet, metoder och resultat inom respektive disciplin. Författarna har också ombetts beskriva hur de ser på den egna disciplinens relation till humanvetenskapen som helhet.

Är det adekvat att betrakta sitt ämne som just humanistiskt och vad menar man i så fall med humaniora eller humanvetenskap?

Som all annan vetenskaplig forskning innefattar humanvetenskapen ett vitt spektrum av kunskapsområden, som ibland visar mycket liten släktskap med varandra. Till exempel är avståndet stort mellan lingvistens analyser av textsamlingar och arkeologens kemiska analyser av materiella lämningar från det längesedan förflutna. Avståndet till trots har de humanistiska disciplinerna något särpräglat gemensamt. De har alla med mänsklig verksamhet och mänskligt tänkande att göra.

SKRIBENTER:  

Görel Cavalli-Björkman, Konstvetenskap

Östen Dahl, Lingvistik

Peter Gärdenfors, Kognitionsvetenskap

Arne Jarrick, Historia

Kerstin Lidén, Arkeologi

Susanne Lundin, Etnologi

Christer Nordlund och Sven Widmalm, Idé- och lärdomshistoria

Peter Pagin, Filosofi

Astrid Söderbergh Widding, Filmvetenskap

Efter fyra år i svenska vårdköer tröttnade njursjuke Sam på att vänta – han åkte och köpte en ny njure i Pakistan. Men var kom det nya organet ifrån? Och var donatorn verkligen frivillig?

Etnologen Susanne Lundin tar med läsaren på en resa genom organhandelns dunkla värld, där desperata patienter som Sam är små bitar i ett stort pussel. I sitt detektivarbete spårar hon upp utnyttjade lantarbetare i Moldavien, åklagare i Israel och kirurger i Filippinerna. Med skärpa och unikt källmaterial skildrar hon en organmarknad mellan medicinsk spetskompetens och ren människohandel – en marknad som bara lär växa i betydelse.

Susanne Lundin är författare och professor i etnologi vid Lunds universitet. Hon har i flera år, bland annat på uppdrag av EU-kommissionen, granskat den internationella handeln med organ.

Medicinen både förhindrar död och hjälper oss att skapa liv. Organtransplantationer och provrörsbefruktning är på så sätt framgångsrika medicinska behandlingar. Vi får lyckliga föräldrar och nöjda organmottagare. Men efterfrågan på den medicinska teknikens tjänster är ofta större än utbudet. Det skapar etiska gråzoner och svarta marknader där människor kan tjäna pengar genom att sälja sina kroppsdelar.  

Den moderna västerländska medicinen har dessutom lett till att kroppen istället för en helhet ses som en samling delar. Det påverkar hur våra kroppar uppfattas och kategoriserar oss som lyckade eller misslyckade individer.  

Riksbankens Jubileumsfond publicerar under 2024 en samling essäer på temat Misslyckat? Etnologen Susanne Lundin skriver om oavsedda konsekvenser av reproduktionsmedicin och transplantationer.  

Susanne Lundin är professor i etnologi vid Institutionen för kulturvetenskaper, Lunds universitet, där hon har skapat en tvärvetenskaplig miljö med fokus på humaniora och medicin. Hennes forskning handlar om hur olika medicinska tekniker, exempelvis reproduktionsmedicin, transplantationsmedicin och stamcellsforskning, griper in i människors liv och väcker frågor om identitet och samhälle. Under många år har hon bland annat på uppdrag av EU-kommissionen och i sam arbete med WHO granskat den internationella handeln med människor och den omfattande spridningen av förfalskade läkemedel. Se exempelvis Organ till salu (2014) och antologin Medicine Across Borders: Exploration of Grey Zones (2023).  

Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond (RJ) publicerar årligen en samling texter på ett aktuellt tema. Ambitionen är att ge en bild av kvaliteten och bredden i dagens forskning inom humaniora och samhällsvetenskap. År 2024 bidrar sex forskare med texter på temat Misslyckat? i form av häften som samlas i en box.

Medicinsk kunskap är alltid i rörelse. Den kan färdas från laboratoriet till kontoret, med en pressrelease till en patient, via en vetenskaplig artikel till en tjänsteman och kanske vidare till en beslutsfattare. Förflyttningen till olika sammanhang har betydelse för hur kunskapen uppfattas och används, vilket i sin tur kan påverka inriktningen på både forskning och politiska beslut.

Komplexiteten hos medicinsk kunskap och de konsekvenser som den får står i fokus i antologin Movement of knowledge. Författarna undersöker hur kunskap präglar de medicinska och folkhälsoorienterade rummen och granskar samtidigt de metodologiska och teoretiska verktygen vi har för att studera kunskap och kunskapsflöden. I sina texter anlägger forskarna en tvärvetenskaplig syn på medicinsk humaniora och visar med såväl samtida som historiska perspektiv på hur gränssnittet mellan experter och allmänhet kan studeras.

Medicinsk kunskap dekonstrueras, rekonstrueras och omformas när den rör sig mellan patienter, vårdgivare och samhället i stort. Att en behandlingsmetod godkänns eller underkänns utifrån medicinska fakta är något som i slutänden påverkar oss alla.