Max Liljefors – författare

Historiemedvetandet har skiftat mellan olika tider beroende på sociala, ekonomiska, politiska och teknologiska villkor. Dessa skiften har sin grund i olika historiografiska praktiker, minnestekniker och minnesfunktioner, och historiografin och minnet måste därmed själva historiseras. För att förstå historiemedvetandets förändringar blir det därför avgörande att undersöka vilka medier, tekniker och historiografiska praktiker som har använts för att göra en plats meningsfull genom att tilldela den en historia och därmed göra den minnesbärande. På så sätt kan platsen betecknas som ett monument, ett kulturarv eller en minnesinstitution och därmed skiljas från andra platser. Monumentet och dess gränsdragningar är centrala i hela den västliga estetiken, från skulpturens sockel till måleriets ram, men också i religiösa praktiker, inom institutioner som museet samt i hemmet. Dessa tekniker och praktiker för minnes- och historieproduktion är ofta omdebatterade och sociala, ekonomiska, politiska och teknologiska villkor skapar både möjligheter och sätter gränser för historiemedvetandet under en viss epok så även vår egen. I "Minne, medier och materialitet", som är den tredje fristående delen i trebandsverket "Historiens hemvist", fokuserar fjorton forskare på minnespolitiska och historiografiska implikationer och mediala praktiker. De utgår från museer, arkiv, litterära och konstnärliga gestaltningar, liksom från rymden, i sina försök att tydliggöra de historiografiska praktikernas påverkan på vårt historiemedvetande och således på vårt sätt att minnas och förstå medier, platser och föremål som minnesbärande "monument". Volymen är redigerad av Johan Hegardt, docent i arkeologi och forskare vid Institutionen för kultur och lärande, Södertörns högskola, och Trond Lundemo, docent i filmvetenskap vid Institutionen för mediestudier, Stockholms universitet, båda knutna till forskningsprogrammet "Tid, minne, representation".

New military technologies are animated by fantasies of perfect knowledge, lawfulness, and vision that contrast sharply with the very real limits of human understanding, law, and vision. Thus, various kinds of violent acts are proliferating while their precise nature remains unclear. Especially man–machine ensembles, guided by algorithms, are operating in ways that challenge conceptual understanding. War and Algorithm looks at the increasing power of algorithms in these emerging forms of warfare from the perspectives of critical theory, philosophy, legal studies, and visual studies. The contributions in this volume grapple with the challenges posed by algorithmic warfare and trace the roots of new forms of war in the technological practices and forms of representation of the digital age. Together, these contributions provide a first step toward understanding—and resisting—our emerging world of war.

New military technologies are animated by fantasies of perfect knowledge, lawfulness, and vision that contrast sharply with the very real limits of human understanding, law, and vision. Thus, various kinds of violent acts are proliferating while their precise nature remains unclear. Especially man–machine ensembles, guided by algorithms, are operating in ways that challenge conceptual understanding. War and Algorithm looks at the increasing power of algorithms in these emerging forms of warfare from the perspectives of critical theory, philosophy, legal studies, and visual studies. The contributions in this volume grapple with the challenges posed by algorithmic warfare and trace the roots of new forms of war in the technological practices and forms of representation of the digital age. Together, these contributions provide a first step toward understanding—and resisting—our emerging world of war.

New military technologies are animated by fantasies of perfect knowledge, lawfulness, and vision that contrast sharply with the very real limits of human understanding, law, and vision. Thus, various kinds of violent acts are proliferating while their precise nature remains unclear. Especially man–machine ensembles, guided by algorithms, are operating in ways that challenge conceptual understanding. War and Algorithm looks at the increasing power of algorithms in these emerging forms of warfare from the perspectives of critical theory, philosophy, legal studies, and visual studies. The contributions in this volume grapple with the challenges posed by algorithmic warfare and trace the roots of new forms of war in the technological practices and forms of representation of the digital age. Together, these contributions provide a first step toward understanding—and resisting—our emerging world of war.

Just like the first theories in physics viewed atoms as independent and surrounded by avoid, our bodies microscopic constituents are often portrayed as disconnected from the body as a unified organism, and from its cultural and social contexts. In The Atomized Body the authors examine the relations between culture, society and bioscientific research and show how our bodies singularized atoms indeed still are socially and culturally embedded. In todays medicine, the biosciences are entangled with state power, commercialism, and cultural ideas and expectations, as well as with the hopes and fears of individuals. Therefore, biomedicine and biotechnology also reshape our perceptions of selfhood and life. From a multidisciplinary perspective, with authors from art science to ethnology, this volume discusses the biosciences and the atomized body in their social, cultural and philosophical contexts.

För svensk text, se nederst på sidan. Just like the first theories in physics viewed atoms as independent and surrounded by avoid, our bodies’ microscopic constituents are often portrayed as disconnected from the body as a unified organism, and from its cultural and social contexts. In The Atomized Body the authors examine the relations between culture, society and bioscientific research and show how our bodies’ singularized atoms indeed still are socially and culturally embedded. In today’s medicine, the biosciences are entangled with state power, commercialism, and cultural ideas and expectations, as well as with the hopes and fears of individuals. Therefore, biomedicine and biotechnology also reshape our perceptions of selfhood and life. From a multidisciplinary perspective, with authors from art science to ethnology, this volume discusses the biosciences and the atomized body in their social, cultural and philosophical contexts. Biomedicinen idag kan isolera och förändra stamceller, gener och hjärnans nervceller. Dessa uppfattas gärna som den tidiga fysiken såg på atomer, som fristående objekt. De ansågs sväva fritt i ett tomrum. I vår biomedicinska samtid ses på samma sätt våra inre mikroskopiska beståndsdelar som frikopplade från alla kroppsliga och från sociala sammanhang. Författarna i The Atomized Body förhåller sig kritiska till dessa idéer och visar att våra kroppars biologiska partiklar i högsta grad är socialt och kulturellt inbäddade. De undersöker sambanden mellan kultur, samhälle och biomedicinsk forskning och pekar på att biovetenskaperna är laddade med makt och ideologier. Moderna biomedicinska tekniker är inga neutrala fenomen utan får konsekvenser – medicinska, samhälleliga liksom existentiella. Boken diskuterar biovetenskaperna och den atomiserade kroppen mot bakgrund av ett flervetenskapligt perspektiv. Författarna har sina hemhörigheter i etnologi, filosofi, historia samt konsthistoria och visuella studier.

Big Science is a broad epithet that can be associated with research projects as different as the Manhattan Project, the Hubble Telescope- construction, and the CERN-establishment in Geneva. While the science produced by these projects is vastly different, they have in common the fact that they all involve huge budgets, big facilities, complex instrumentation, years of planning, and large multidisciplinary teams of researchers. In Legitimizing ESS the authors examine the complexity of the cultural, social, and political processes from which and in which Big Science develops. They do so by focusing upon the planning and development of the European Spallation Source, ESS, that is to be located in Lund in southern Sweden. Together, the chapters represent a variety of perspectives to highlight the complexity of the processes that are integral to Big Science. Thus, this volume examines the very different roles Big Science may be given in different contexts: locally, regionally, nationally and internationally, as well as historically. Legitimizing ESS is based on the research of scholars based at Lund University from the disciplines of archive and library sciences, art history and visual studies, ethnology, gender studies, geography, history of ideas and sciences, media and communication, philosophy, and policy research. --- Big Science är ett brett begrepp som kan förknippas med så skilda forskningsföreteelser som Manhattanprojektet, Hubbleteleskopet och CERN. Trots att den vetenskap som bedrivs vid dessa anläggningar är väsensskild har de det gemensamt att de kräver stora resurser och stora anläggningar liksom sofistikerade och dyra instrument, stora tvärvetenskapliga forskarlag och många års planering. I Legitimizing ESS undersöker författarna de komplicerade kulturella, sociala och politiska processer som ligger till grund för uppkomsten och utvecklingen av Big Science. De gör det genom att fokusera på förberedelserna av European Spallation Source, ESS, som planeras att byggas i Lund. Tillsammans representerar kapitlen olika perspektiv som frilägger hur olika processer samverkar i skapandet av Big Science. Denna bok handlar med andra ord om de olika roller som Big Science kan spela i olika sammanhang: lokalt, regionalt, nationellt och internationellt såväl som historiskt. Legitimizing ESS är baserad på vetenskapligt arbete av forskare vid Lunds universitet från ämnesområden som biblioteks- och informationsvetenskap, konsthistoria och visuella studier, etnologi, genusvetenskap, ekonomisk geografi, idéhistoria, media- och kommunikationsvetenskap, forskningspolitiska studier samt filosofi

I Bilder av Förintelsen analyserar konstvetaren Max Liljefors den viktiga roll som fotografier och andra visuella uttryck har spelat i denna process. Från de förfärande dokumentärfotona av koncentrationslägrens massgravar till konstens försök till meningsfulla skildringar av folkmordet, från omstridda officiella monument över Förintelsens offer till lika omdebatterade bilder av nazismen - vår visu