Markus Idvall – författare

Sommaren 1945 fördes tusentals överlevande från det före detta koncentrationslägret Bergen-Belsen till Sverige i en räddningsaktion genomförd av United Nations Relief and Rehabilitation Administration (UNRRA) i samarbete med Svenska Röda Korset och svenska myndigheter. Folke Bernadottes omtalade vita bussar var inte den enda svenska humanitära insatsen vid denna tid. 

Mottagandet av de medtagna och ofta sjuka flyktingarna ansågs innebära risker för smittspridning, som hanterades genom upprättandet av en medicinsk spärr. Det gränsarbete som krävdes för att upprätthålla spärren bestod bland annat av närgångna kroppsliga undersökningar, DDT-behandlingar mot ohyra och kontroller av de överlevandes sexuella hälsa och moral. 

I denna bok redogör tre etnologer för den medicinska spärrens utformning och implementering. Läsaren får följa läkares, sjuksköterskors och kuratorers vardagliga arbete med de överlevande -- inledningsvis i det för ändamålet upprättade Swedish Transit Hospital i Lübeck, därefter på mottagningsstationer, karantäner, beredskapssjukhus och förläggningar runt om i Sverige. 

Författarna belyser huvudsakligen den svenska personalens arbete, men de överlevande ses inte som passiva offer. I boken framgår att de utvecklade taktiker som i vissa fall utmanade läkarnas, sjuksystrarnas och kuratorernas möjlighet att styra. 

Den medicinska spärren. Smitta och gränsarbete i skuggan av Förintelsen är den första systematiska studien av UNRRA-aktionen och en viktig pusselbit i forskningen om Sveriges roll under och efter andra världskriget.

Medicinsk kunskap är alltid i rörelse. Den kan färdas från laboratoriet till kontoret, med en pressrelease till en patient, via en vetenskaplig artikel till en tjänsteman och kanske vidare till en beslutsfattare. Förflyttningen till olika sammanhang har betydelse för hur kunskapen uppfattas och används, vilket i sin tur kan påverka inriktningen på både forskning och politiska beslut.

Komplexiteten hos medicinsk kunskap och de konsekvenser som den får står i fokus i antologin Movement of knowledge. Författarna undersöker hur kunskap präglar de medicinska och folkhälsoorienterade rummen och granskar samtidigt de metodologiska och teoretiska verktygen vi har för att studera kunskap och kunskapsflöden. I sina texter anlägger forskarna en tvärvetenskaplig syn på medicinsk humaniora och visar med såväl samtida som historiska perspektiv på hur gränssnittet mellan experter och allmänhet kan studeras.

Medicinsk kunskap dekonstrueras, rekonstrueras och omformas när den rör sig mellan patienter, vårdgivare och samhället i stort. Att en behandlingsmetod godkänns eller underkänns utifrån medicinska fakta är något som i slutänden påverkar oss alla.

Under de senaste decennierna har Sverige genomgått en rad genom­gripande förändringar som gjort att många upplever att vårt samhälle har blivit hårdare och mer polariserat. Vad är det som har hänt? På vilka sätt påverkar samtidens förändringar männi­skors vardag och livsvillkor?

Med utgångspunkt i fyra teman plats, kategori­sering, engagemang och transformationer beskriver boken hur människor upplever dagens Sverige och det svenska. Författarna har gjort intervjuer, deltagande observationer, undersökt mediedebatter, sociala medier och analyserat arkivmaterial. Genom nedslag i olika verkligheter, ­platser och situationer förmedlas insikter och reflektioner om gemenskap och engagemang. Här berättas både om erfarenheter av polarisering och misstro och om männi­skors tillit till varandra, till politiken och våra samhällsinstitutioner.

Bokens skribenter är alla etnologiska forskare och verksamma vid olika lärosäten i Sverige.