462 kr
Britta Zetterström Geschwind – författare
- Häftad, Svenska, 2022Den här boken ger en introduktion till etnologiskt fältarbete och hur etnografiska metoder spritt sig till nya fält och antagit andra former. Genom texten varvas konkreta etnografiska exempel med teoretiska resonemang och frågeställningar. Här finner läsaren de verktyg som behövs för att samla in material till en uppsats eller annat arbete. Genom nedslag i ett urval av forskningsfält visar författarna att utformningen av etnografiska studier påverkas av både frågeställning, kontext och etiska spörsmål i fält. Här kan man också läsa om specifika metoder som intervjuer, observationer och arkivstudier och hur dessa kan utvecklas, kombineras och förfinas. Därtill ges råd och anvisningar om hur man som uppsatsförfattare kommer igång med skrivandet och analyserandet, samt om hur metod och material egentligen hänger ihop. Etnologiskt fältarbete. Nya fält och former riktar sig i första hand till studenter i etnologi och närliggande humanistiska och samhällsvetenskapliga ämnen men också till andra som är intresserade av etnografiskt fältarbete.
- Häftad, Svenska, 2020
379 kr
Skickas
Denna bok undersöker hur kulturarv skapas, i naturlandskap och i stora och små museer i Norden och Nordamerika. Nio forskare inom etnologi, skandinavistik och folkminnesforskning visar utifrån sitt etnografiska fältarbete hur kulturarv formas och omformas i dynamiska processer över tid. Kulturarv formas i nuet, men bygger på det förflutna och besitter kraften att både göra motstånd och staka ut förändringar för framtiden. Författarna visar att kulturarv är något som människor och institutioner skapar, men också något som förändrar kulturskaparnas självuppfattning när de tar ställning till nya former av kulturarv: Vad ska betraktas som ett kulturarv? Av vem? För vem? Och för vilka syften? Kulturarv i förändring vänder sig till studenter i etnologi och kulturvetenskap, till verksamma inom museer och kulturminnesvård, samt till övriga som intresserar sig för frågor om vad kulturarv är och hur det förändras. - Kartonnage, Svenska, 2023
271 kr
Skickas
Sommaren 1945 fördes tusentals överlevande från det före detta koncentrationslägret Bergen-Belsen till Sverige i en räddningsaktion genomförd av United Nations Relief and Rehabilitation Administration (UNRRA) i samarbete med Svenska Röda Korset och svenska myndigheter. Folke Bernadottes omtalade vita bussar var inte den enda svenska humanitära insatsen vid denna tid.
Mottagandet av de medtagna och ofta sjuka flyktingarna ansågs innebära risker för smittspridning, som hanterades genom upprättandet av en medicinsk spärr. Det gränsarbete som krävdes för att upprätthålla spärren bestod bland annat av närgångna kroppsliga undersökningar, DDT-behandlingar mot ohyra och kontroller av de överlevandes sexuella hälsa och moral.
I denna bok redogör tre etnologer för den medicinska spärrens utformning och implementering. Läsaren får följa läkares, sjuksköterskors och kuratorers vardagliga arbete med de överlevande -- inledningsvis i det för ändamålet upprättade Swedish Transit Hospital i Lübeck, därefter på mottagningsstationer, karantäner, beredskapssjukhus och förläggningar runt om i Sverige.
Författarna belyser huvudsakligen den svenska personalens arbete, men de överlevande ses inte som passiva offer. I boken framgår att de utvecklade taktiker som i vissa fall utmanade läkarnas, sjuksystrarnas och kuratorernas möjlighet att styra.
Den medicinska spärren. Smitta och gränsarbete i skuggan av Förintelsen är den första systematiska studien av UNRRA-aktionen och en viktig pusselbit i forskningen om Sveriges roll under och efter andra världskriget.
- Häftad, Svenska, 2017
184 kr
Skickas inom 5-8 vardagar
Historiska museet började byggas i tid av depression och ekonomisk kris. Det stod färdigt vid andra världskrigets utbrott och invigdes 1943 under nationell samling och folkhemsepok. Kulturfrågor fick samtidigt ökande betydelse i politiken. Dessa och senare samhällsskeenden spelar ännu roll för inträdet i museet. Olika tiders synsätt på vem museet ska vara till för och varför har överlagrats i materialiserade former. Museet är samtidigt både stabilt och rörligt och inte ens byggnaden är så statisk som den kan verka. Genom en kombination av arkivstudier,intervjuer och observationer undersöks museet i skärningspunkten mellan kulturpolitiska direktiv, officiella mål och rumslig praktik mellan 1943 och 2013. I centrum för studien står museets huvudentré, butik, barnrum och innergård. Dessa har ofta haft låg status inom museets hierarki, men samtidigt utgjort viktiga rum för besökarna. Hur har övergripande demokratiska ideal översatts, eller inte, i dessa rum? Avhandlingen visar hur olika kunskapssystem har konkurrerat och hur olika ideal i termer av bildning och upplevelse, kultur och kommers materialiserats, vilket ibland gett upphov till motsägelser och oväntade effekter i museet publika kropp. Britta Zetterström Geschwind är etnolog med särskilt intresse för museer, demokrati, kulturarv och materialitet. Det här är hennes doktorsavhandling. Doktorsavhandling i etnologi vid Stockholms universitet 2017 - E-bokEngelska, 2014
169 kr
Läs direkt efter köp
»Vad är det som är allra roligast att läsa? Det är – vill jag påstå – texter som man inte visste att de fanns, om ämnen som man aldrig tänkt på som ämnen. Just den sortens texter möter man i antologin Making cultural history … ett fynd för den som vill förstå vad som format den tid vi lever i … Det som kanske imponerar allra mest med boken är hur uppenbart engagerade, ja, inte sällan passionerade skribenterna är.« Merete Mazzarella, Svenska Dagbladet English info text: Cultural history tends to elude positive definition. It deals in some sense with culture, and with history, combined in a creative and often critical analysis. But its strength and analytical potential is to be found in its slipperiness, in its critical attitude to authoritative categorization, and its relentless movement towards new angles, new spaces beyond the evident and the canonical. This volume has sprung out of the Research School for Studies in Cultural History at the Faculty of Humanities of Stockholm University, a five-year interdisciplinary research programme focusing on interplays between past and present. The Research School has provided a productive space for border-crossing academic enterprises. And as a result, the seventeen essays of this volume display just as many innovative approaches to traditional academic subjects such as celebrity, literary genre, prehistoric remains, television, and historic monuments. All stem from unexpected combinations and sliding perspectives, focusing on obscure corners and gaps between the illuminated centres of traditional academic knowledge. From such sliding perspectives follows the realization that all narratives, representations, and claims of culture and history are in some sense political. The seventeen essays in this volume demonstrate how a shifting kaleidoscope of the academic subjects makes new knowledge possible, and enables the formulation of new critical questions. Challenging, disturbing, inspirational, these essays all make cultural history. Svensk text om boken: Det är svårt att definiera kulturhistoria. Det handlar om kultur och historia, som kombineras på ett kreativt sätt och ofta med en kritisk analys. Forskningsområdet kulturhistorias styrka och analytiska potential finns just i dess gränsöverskridande karaktär, och i dess kritiska attityd mot snäva klassificeringar. Kulturhistorisk forskning strävar efter nya infallsvinklar bortom de givna och kanoniska. Essäsamlingen Making Cultural History har vuxit fram ur Forskarskolan för kulturhistoriska studier (FoKult) vid humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet. Forskarskolan, ett femårigt tvärvetenskapligt forskningsprogram som fokuserar på samspelet mellan dåtid och nutid har givit spelrum för kreativa tvärvetenskapliga verksamheter. Som ett resultat av denna verksamhet finner vi här sjutton essäer som är fyllda av nyskapande metoder och infallsvinklar på traditionella akademiska discipliner såsom litteraturvetenskap, arkeologi och medievetenskap. Skribenterna arbetar utifrån oväntade ämneskombinationer och lyfter fram det dolda och oanade som befinner sig i den traditionella forskningens periferi. Med dessa nya perspektiv följer insikten om att allt historiskt berättande och alla utsagor om kultur och historia i viss mån är politiskt. De sjutton essäerna som utgör Making Cultural History visar hur nya infallsvinklar på de akademiska ämnena gör ny kunskap möjlig, och även gör det möjligt att formulera nya kritiska frågor. Essäerna är utmanande, irriterande och inspirerande, och alla skapar de ny kulturhistoria.