Historiska museet började byggas i tid av depression och ekonomisk kris. Det stod färdigt vid andra världskrigets utbrott och invigdes 1943 under nationell samling och folkhemsepok. Kulturfrågor fick samtidigt ökande betydelse i politiken. Dessa och senare samhällsskeenden spelar ännu roll för inträdet i museet. Olika tiders synsätt på vem museet ska vara till för och varför har överlagrats i materialiserade former. Museet är samtidigt både stabilt och rörligt och inte ens byggnaden är så statisk som den kan verka. Genom en kombination av arkivstudier,intervjuer och observationer undersöks museet i skärningspunkten mellan kulturpolitiska direktiv, officiella mål och rumslig praktik mellan 1943 och 2013. I centrum för studien står museets huvudentré, butik, barnrum och innergård. Dessa har ofta haft låg status inom museets hierarki, men samtidigt utgjort viktiga rum för besökarna. Hur har övergripande demokratiska ideal översatts, eller inte, i dessa rum? Avhandlingen visar hur olika kunskapssystem har konkurrerat och hur olika ideal i termer av bildning och upplevelse, kultur och kommers materialiserats, vilket ibland gett upphov till motsägelser och oväntade effekter i museet publika kropp. Britta Zetterström Geschwind är etnolog med särskilt intresse för museer, demokrati, kulturarv och materialitet. Det här är hennes doktorsavhandling. Doktorsavhandling i etnologi vid Stockholms universitet 2017

Historiska museet började byggas i tid av depression och ekonomisk kris. Det stod färdigt vid andra världskrigets utbrott och invigdes 1943 under nationell samling och folkhemsepok. Kulturfrågor fick samtidigt ökande betydelse i politiken. Dessa och senare samhällsskeenden spelar ännu roll för inträdet i museet. Olika tiders synsätt på vem museet ska vara till för och varför har överlagrats i materialiserade former. Museet är samtidigt både stabilt och rörligt och inte ens byggnaden är så statisk som den kan verka. Genom en kombination av arkivstudier,intervjuer och observationer undersöks museet i skärningspunkten mellan kulturpolitiska direktiv, officiella mål och rumslig praktik mellan 1943 och 2013. I centrum för studien står museets huvudentré, butik, barnrum och innergård. Dessa har ofta haft låg status inom museets hierarki, men samtidigt utgjort viktiga rum för besökarna. Hur har övergripande demokratiska ideal översatts, eller inte, i dessa rum? Avhandlingen visar hur olika kunskapssystem har konkurrerat och hur olika ideal i termer av bildning och upplevelse, kultur och kommers materialiserats, vilket ibland gett upphov till motsägelser och oväntade effekter i museet publika kropp. Britta Zetterström Geschwind är etnolog med särskilt intresse för museer, demokrati, kulturarv och materialitet. Det här är hennes doktorsavhandling. Doktorsavhandling i etnologi vid Stockholms universitet 2017

Historiska museet började byggas i tid av depression och ekonomisk kris. Det stod färdigt vid andra världskrigets utbrott och invigdes 1943 under nationell samling och folkhemsepok. Kulturfrågor fick samtidigt ökande betydelse i politiken. Dessa och senare samhällsskeenden spelar ännu roll för inträdet i museet. Olika tiders synsätt på vem museet ska vara till för och varför har överlagrats i materialiserade former. Museet är samtidigt både stabilt och rörligt och inte ens byggnaden är så statisk som den kan verka. Genom en kombination av arkivstudier,intervjuer och observationer undersöks museet i skärningspunkten mellan kulturpolitiska direktiv, officiella mål och rumslig praktik mellan 1943 och 2013. I centrum för studien står museets huvudentré, butik, barnrum och innergård. Dessa har ofta haft låg status inom museets hierarki, men samtidigt utgjort viktiga rum för besökarna. Hur har övergripande demokratiska ideal översatts, eller inte, i dessa rum? Avhandlingen visar hur olika kunskapssystem har konkurrerat och hur olika ideal i termer av bildning och upplevelse, kultur och kommers materialiserats, vilket ibland gett upphov till motsägelser och oväntade effekter i museet publika kropp. Britta Zetterström Geschwind är etnolog med särskilt intresse för museer, demokrati, kulturarv och materialitet. Det här är hennes doktorsavhandling. Doktorsavhandling i etnologi vid Stockholms universitet 2017