Stockholm University – förlag

Stater har som utgångspunkt en rätt att reglera invandring och därmed rätt att bestämma vilka människor, utöver dess egna medborgare, som får – och inte får – befinna sig på statens territorium. Samtidigt är rätten att få sitt privat- och familjeliv respekterat en mänsklig rättighet. Om ett barn berörs av ett beslut måste dessutom barnets bästa noga utredas och beaktas. I avhandlingen analyseras relationen mellan barnets bästa, rätten att få sitt privat- och familjeliv respekterat och statens rätt att reglera invandring. Avhandlingen behandlar betydelsen av principen om barnets bästa i migrationsärenden samt vad barnkonventionen, Europakonventionen, EU-rätten och utlänningslagstiftningen stadgar om rätt till vistelse i Sverige pga. familjeband eller lång vistelsetid. Dessutom ges en översikt av migrationsrättens utveckling och grunder. Särskild vikt i avhandlingen läggs vid de juridiska krav om legalitet, objektivitet och proportionalitet samt skyldigheten att motivera beslut som ställs i migrationsärenden. Avhandlingen riktar sig till lagstiftare, rättstillämpare och andra som vill veta mer om de svåra intresseavvägningar som uppkommer när barnets bästa, rätten till familjeliv och privatliv samt intresset att reglera invandring krockar. Louise Dane är jurist och verksam som forskare och lärare vid Juridiska institutionen, Stockholms universitet. Boken är hennes doktorsavhandling. Detta är en doktorsavhandling i offentlig rätt vid Stockholms universitet 2019.

En vanlig bild av de svenska städerna under medeltiden är att de var starkt tyskinfluerade. En stor tysk invandring bidrog till städernas uppkomst och blomstring från 1200-talet och tyska köpmän dominerade de svenska stadsstyrelserna. De svenska städerna organiserades efter mönster hämtade från den högtstående tyska kulturens städer. Svenskarna betraktade inkräktarna med misstänksamhet och lagar infördes för att begränsa tyskarnas makt. Stämmer den här bilden? I Sofia Gustafssons doktorsavhandling ifrågasätts och omprövas den vedertagna beskrivningen av relationen mellan utländska och svenska städer under medeltiden. Här studeras hur städer var organiserade, vilka normer som fanns kring hur en stad borde styras och hur den politiska interaktionen inom staden såg ut. Genom att jämföra medeltidens svenska städer med syd- och nordtyska, engelska och danska städer analyserar författaren hur spridning av olika element har gått till och vad som har orsakat likheter och skillnader. Det blir en historia om centrum och periferi, europeisering, integration och inflytande på medeltiden.

Den medeltida änkan har fått stort utrymme i historieskrivningen. Änkor har uppmärksammats därför att de i eget namn och till synes på egen hand agerade i en tid då kvinnors underordning gentemot män var grundläggande. Gifta kvinnor, som företräddes i det offentliga av sina män, har däremot inte ägnats lika mycket uppmärksamhet. Den självrådande änkan och hennes möjligheter har beskrivits som en motsats till den gifta kvinnan som var underordnad sin makes målsmanskap. Detta har ofta gjorts utan att hustrurs och änkors faktiska möjligheter och handlingsutrymme har studerats närmare. Utifrån vårt nutida perspektiv kan änkans avsaknad av målsman ses som något positivt eftersom det gav kvinnor möjlighet att agera självständigt. Men om vi betänker vad den patriarkala samhällsordningen innebar för frälsekvinnor, problematiseras bilden av den självständiga änkan. Var det möjligen så att frälsekvinnor fann större möjligheter till att vara ekonomiskt aktiva tillsammans med en make även om det också innebar underordning? I denna avhandling studeras hur frälsekvinnors ekonomi och deras handlingsutrymme påverkades av deras civilstånd.

Doktorsavhandling i historia vid Stockholms universitet 2017

Vad innebär det att berätta om en resa samtidigt som man är ute och reser? Långfärdsseglare använder ofta sociala medier för att berätta om sin tillvaro för dem därhemma. Samtidigt som de följer etablerade rutter längs kuster och över hav skildrar de sina erfarenheter. Genom återkommande uppdateringar växer berättelsen om deras drömmars resa fram. Läsarna får följa med på färden och ta del av berättelsen i takt med att den skrivs. Den här avhandlingen undersöker hur långfärdsseglare skildrar sina seglatser på bloggar och hemsidor på internet. Med utgångspunkt i narrativ forskning visar Hanna Jansson hur berättelser präglas av att de skrivs under pågående resor. Hur påverkar resor och berättelser varandra? Och hur anpassar sig seglarna efter publikens känslor och intressen? I studien visas hur berättande via internet blir en integrerad del av seglarnas vardag även när de befinner sig mitt på havet eller bland Antarktis isberg. Undersökningen bygger på analys av seglingsskildringar på internet, på intervjuer med långfärdsseglare och på fältarbete på Kanarieöarna och Azorerna. Hanna Jansson är etnolog och verksam vid Stockholms universitet och Centrum för maritima studier. Detta är hennes doktorsavhandling. Detta är en doktorsavhandling i etnologi vid Stockholms universitet 2017.

Den här avhandlingen handlar om barnkulturproduktion och barnkultur som konstnärligt område. I förhållande till kultur i allmänhet åtnjuter barnkultur som regel lägre konstnärlig status och påverkas starkt av vuxnas tolkningsföreträde och vuxna idéer om barn och barndom. På det viset kan barnkultur uppfattas som ett politiskt laddat konstnärligt område som påverkas av maktasymmetrier. Ambitionen i avhandlingen är att undersöka hur den här laddningen görs och är aktiv i sociala processer då kultur för barn produceras. Avhandlingen fokuseras på scenkonstproduktion och bygger på ett årslångt etnografiskt fältarbete på en institutionsteater. Utgångspunkten är vardagspraktik och i fokus står frågor om status i olika bemärkelser. Detta är en doktorsavhandling i barn- och ungdomsvetenskap vid Stockholms universitet 2018

Denna avhandling vänder sig till forskning,  till kommunala verksamheter och till unga vuxna som har intellektuell funktionsnedsättning.    Unga vuxna som har intellektuell funktionsnedsättning beskriver att de upplever svårigheter att  ta del av aktiviteter som sker under fritiden och  att de upplever svårigheter att få inflytande som samhällsmedborgare. Detta samtidigt som deltagande i  kommunala medborgardialoger, allmänna val  och föreningsverksamhet vanligtvis förväntas ske under fritiden.    Avhandlingen diskuterar behovet av specialpedagogisk kunskap i samhällets sociala arenor och demokratiska processer. Genom ökad kunskap kan en förskjutning ske från att fokus riktas mot bristande kunskaper och förmågor hos unga vuxna som har intellektuell funktionsnedsättning, till att fokus riktas mot omgivningens bristande kunskap och normativa idéer.  Detta är en doktorsavhandling i specialpedagogik vid Stockholms universitet 2022.

Emancipation och urbanisering i medeltidens Sverige är en studie av trender med ekonomisk anknytning 1200-1527. Medeltidens städer synes ha växt till sig i storlek och antal särskilt intensivt under den sista fjärdedelen av 1200-talet. Man kan notera att det är en period som ungefär är parallell med en rörelse av emancipation av ofria kvinnor och män såsom trälar. I och med många epidemier av pest 1350-1450 följde folkminskning och med den verkar stadskurvan planat ut. Skillnaderna mellan landskapen var stora med ett Väster- och Östergötland liggandes i ekonomisk framkant under högmedeltiden (1150-1350). Svealand kom med tiden att reducera denna skillnad. Det gäller särskilt gentemot Västergötland, vars urbanisering inte gick lika snabbt som i Svealand eller Östergötland. Dock, Östergötland uppvisar såväl ett successivt växande stadsväsende som en hög andel kvinnliga aktörer i affärer och andra beslut. Internationell genusinriktad forskning menar sig se ett hårdnande patriarkat i och med reformationen på 1500-talet. Här syns inte någon som helst förhistoria till ett hårdnande patriarkat - tvärtom! Andelen kvinnor som uppträder i offentligheten ökar tvärs igenom svensk medeltid. Den iakttagelsen stödjer tolkningen att reformationen innebar ett verkligt paradigmskifte som ytterligare stärkte ett redan starkt manssamhälle. BO FRANZEN är docent i ekonomisk historia vid Stockholms universitet med inriktning mot svensk medeltid.

Under 1800-talets slut och 1900-talets början stod Sverige inför nya hot mot den rådande samhällsordningen. Tidigare hade Sverige stått inför militära hot från andra länder. De nya hoten fanns i stället inom det civila samhället. Arbetarrörelsen började växa fram och sågs av de styrande som ett hot mot samhällets fortbestånd. Dessutom bidrog en ökande invandring av utländska personer till en allmänt utbredd utlänningsrädsla och en allt mer omfattande utlänningskontroll. Att hantera de nya hot som uppfattades blev de lokala polismyndigheternas uppgift. Stockholmspolisens kriminalavdelning inledde år 1885 övervakning av politiska möten, och vid 1900-talets början också övervakning av utländska medborgare. I den här avhandlingen studerar Jenny Langkjaer vilka övervakningsmetoder som användes under perioden 1885-1922. Varför utfördes övervakningen så som den gjorde? Hur förändrades övervakningen då den tidigare övervakade socialdemokratin kom till makten och det demokratiska genombrottet var ett faktum? Samhällets byråkratiseringsprocess under perioden visar sig spela en central roll för övervakningens utveckling. Vidare påverkades övervakningsverksamheten av att övervakning som fenomen tycks dras med vissa allmängiltiga drag. Författaren vill här synliggöra ett tidigare okänt kapitel i Sveriges historia. Hon hävdar att den säkerhetspolisiära verksamhet som bedrevs under perioden 1885-1922 fick konsekvenser även för senare tiders säkerhetspolisiära verksamhet. Resultaten kan dessutom bidra till en ökad förståelse rörande det motsägelsefulla förhållandet mellan nationell säkerhet och demokrati.

Rehearsing Emotions investigates how stage actors work with their roles, in particular with emotions. It thus expands sociological roles theories that often presume what stage acting is about in order to use it as a simile for everyday acting. Participant observation and interviews with stage actors were used during the rehearsal phase of two productions at a large theatre in Sweden. The inhabiting of a role for the stage was found to be more difficult and painstaking than has been assumed in role theories so far. Shame and insecurity are common, particularly in the start up phase of the rehearsals, emotions that do not disappear with growing experience, but instead become recognized and accepted as part of the work process. The interplay between the actors' experience and expression of emotions was analyzed in terms of surface and deep acting, concepts which are elaborated and put in a process perspective. Actors were found to gradually decouple the privately derived emotional experiences that they use to find their way into their characters from the emotions that they express on the stage. Thus private experiences are converted to professional emotional experiences and expressions. Step by step the physical manifestation of an emotion can be repeated with a weaker base in a simultaneous experience, since the body remembers the expression. The ability to professionalize emotions makes the transitions in and out of emotions less strenuous but can infiltrate and cause problems in the actors' intimate relations.

Digitala resurser används av de flesta förskolebarn idag, men vad händer egentligen med barnens möjlighet att uttrycka delaktighet när de använder digitala resurser såsom pekplattor? Vilka villkor, möjligheter och hinder skapas för barn att uttrycka delaktighet i förskolan i flerspråkiga områden? Denna avhandling handlar om de villkor som skapas för barn att uttrycka delaktighet. Barns delaktighet ses i denna avhandling som möjlighet att vara med och påverka innehållet, att delta aktivt i förskolans miljö med alla sina kompetenser, men också att ses som jämlik av sina kamrater såväl som av pedagoger. Möjligheten att kommunicera på sitt modersmål i vardagen i förskolan och därmed använda alla sina språkliga kompetenser är också en form av delaktighet. De praktiknära resultaten illustrerar olika aspekter av barns användande av digitala resurser och olika uttryck för delaktighet; från barns egna skapande av pedagogisk dokumentation med pekplattan som resurs till videosamtal på minoritetsspråk. Avhandlingen belyser nya multimodala utryck för delaktighet och hur nya literacypraktiker skapas i användningen av digitala resurser i förskolan i flerspråkiga områden. Petra Petersen. Med en bakgrund som förskollärare ligger forskningsintresset på ett praktiknära undersökande av barns användande av digitala resurser i förskolan. Barns delaktighet och flerspråkighet är särskilt i fokus såväl som minoritetsspråk. Doktorsavhandlingar från Institutionen för pedagogik och didaktik 60 Detta är en doktorsavhandling i pedagogik vid Stockholms universitet 2020

I denna avhandling bidrar Gustav Nyberg med ny kunskap om statarnas förfackliga kamp och vardagliga motstånd i Stockholms län under tidsperioden 1890–1919. Genom att kombinera olika typer av källmaterial analyserar Nyberg skärpta klassmotsättningar mellan husbönder och statare vid storjordbruken omkring huvudstaden utifrån en historiematerialistisk ansats. Periodvis var statare beredda att gå samman gentemot sina husbönder för att försöka åstadkomma människovärdiga arbets- och levnadsvillkor. På motsvarande sätt framhäver han statarnas allmänna svårigheter att sammansluta sig för att uppnå gemensamma mål på jordbrukets arbetsmarknad. I detta sammanhang menar han att det som var betecknande för den förfackliga kampen bland statare var återkommande skiften mellan individuella motståndshandlingar och kollektiva kampformer. För att hindra statarnas individuella och kollektiva motståndshandlingar allierade sig ofta deras husbönder med företrädare för statsmakten som med hjälp av legostadgan kunde framtvinga lydnad och underkastelse. Detta är en doktorsavhandling i historia vid Stockholms universitet 2025.

The relationship between social experience and action in the context of recurrent disasters is often thought of in terms of adaptation. This study problematises this assumption from an anthropological perspective by analysing the memoryscape that mediates past experiences of disasters. The inquiry is based on translocal and transtemporal ethnographic fieldwork conducted in 2004-2011 in the flood-prone city of Santa Fe in Argentina. The study examines how past flooding is remembered by flood victims in the middle- and low-income districts and by activists of the protest movement that emerged in the wake of the 2003 flood. It deals with flood memory in the local bureaucracy, in local historiography, myths and popular culture. The analysis reveals that the Santafesinian flood memoryscape is dynamically configured by evocative, reminiscent and commemorative modes of remembering, which are expressed in multiple forms, ranging from memorials and rituals to bureaucratic documents, infrastructure and everyday practices. The study addresses the relationship between memory, morality and social inequality and discusses the implications for questions regarding vulnerability, resilience and adaptation.

This research examines women's becomings through tailored suits, aiming to detach the suit from its traditionally masculine symbolic. It investigates how historical, cultural, and societal factors shape assumptions about women's subjectivity in the context of tailoring and how women respond to these assumptions. Guided by feminist theories of sexual difference and phenomenology of embodiment, the study employs a multi-method approach. This includes ethnography, autoethnography, and semi-structured interviews. The research reveals the complex dynamics shaping women's experiences within tailoring, such as how tailors approach suit construction, how women navigate their social environments both within tailoring and in daily life, and how women embody gender through tailored suits. By highlighting these interactions, the study shows how women, through their suit-wearing practices, actively rework the imaginary of the suit in ways that nurture women's subjectivity and cultivate new modes of feminine embodiment. This is a doctoral thesis in Fashion Studies at Stockholm University, Sweden 2024.

In this dissertation, Johan af Klint presents the Barabudur monument on Central Java and analyses its significant role. The important trade historical aspects are given due interest. The Sailendras – the builders of the Barabudur – are appropriately presented. As the Barabudur to a large extent is based on various religious aspects, the introduction process of Buddhism into Indonesia has been given relevant attention. The religious influences from India were strong during the Central Java Period. Sravakayana and Mahayana were introduced early on. Esoteric Mantranaya was introduced during the eighth century CE by the Lankese monks from the Abhayagirivihara. Some esoteric Buddhist concepts may also have been introduced from China. Finally, the Barabudur could have been influenced by some ideas expressed in the forthcoming local esoteric text – the Sang Hyang Kamahayanikan. The bas-reliefs on the Barabudur are based on several scriptures, such as the Lalitavistara, the Gandavyuha Sutra and the Bhadracari. The Buddha images on the Barabudur may represent various models – the most likely is probably the Panca-Tathagata model. In conclusion, the Barabudur may be regarded as a holy monument, where the Buddha is present, and where the devotees may be taught directly by the Buddha. Johan af Klint Civ.ekon. & MA. MBA at Univ. of Calif., Berkeley. Worked in finance in the Far East, London, New York and Sweden. Venture Capitalist in Sweden. This is a doctoral thesis in History of Religion at Stockholm University, Sweden 2021.

Varför behöver ett modernt samhälle historia i skolan? Sedan 1800-talets slut har detta – på båda sidor av Atlanten – motiverats med behovet av en medborgarbildning i ett demokratiskt samhälle. Men oftast har elever bara ägnat sig åt att minnas och reproducera skolböckernas historier. Per-Arne Karlsson visar dock att den internationella forskningen kring undervisning och lärande i historia gjort stora framsteg alltsedan de liberala 1960- och 70-talen. Strävan efter förnyelse i klassrummen gick hand i hand med alltfler forskares intresse för vad som hände i dessa klassrum. Man konstaterade att elever faktiskt kan "tänka historia". Men detta är en kreativ process som kräver särskilda redskap och situationer. Det är en kreativ process som involverar både tankar och känslor i dialog med omgivningen. Historisk bildning fordrar både kunskap om "historiens historier" och förmågor att analysera dessa. Det fordrar en narrativ kompetens som involverar såväl identifikation med kulturarv som förmågan till emancipation. Boken visar hur forskningen utvecklat en begreppsapparat, ett språk, för att beskriva och utveckla dessa processer. Rollövningar är en sådan undervisningsform som forskningen intresserat sig för. Författaren bidrar här med två egna undersökningar. Rollövningar fungerar som ramberättelser och öppna referensramar för flerperspektivism. Per-Arne Karlsson är docent i ämnesdidaktik med inriktning historia vid Stockholms universitet. Han har varit verksam dels som forskare i historia och didaktik, dels som lärare inom grund- och gymnasieskolan samt inom högskola- och universitet. Han har även arbetat som författare till läroböcker i historia.

Konferensserien Svenska språkets historia höll sin tolfte sammankomst i Stockholm 13–14 april 2012. Konferensens tema denna gång var Variation och förändring. Det är ett brett tema: språkhistoria är i mycket just ett studium av hur språk varierar i tiden och förändras över tiden. Temat belystes ur olika perspektiv av fyra inbjudna plenarföreläsare: Lars-Gunnar Andersson (Göteborg), Lars-Olof Delsing (Lund), Karl G. Johansson (Oslo) och Mirja Saari (Helsingfors). De fyra plenarföreläsningarna inleder denna konferensvolym. Därtill hölls 22 sektionsföredrag, varav 15 publiceras här.

This thesis builds upon previous research into the built environment in South Scandinavia by focusing on Neolithic timber circles, with a particular emphasis on those from the Middle Neolithic period (c. 3300-2300 BCE) and the Late Funnel Beaker Culture. Architectural remains are pivotal in archaeological research as they provide crucial insights into past communities. By examining the construction practices of timber circles, this thesis explores the complex relationship between building materials such as posts, flint, pottery and structural design, highlighting their role in the dynamic and temporal process of creating these structures. The analysis is guided by a theoretical framework that emphasises the temporality of structures and considers timber circles as assemblages of heterogeneous elements. This is a doctoral thesis in Archaeology with General Specialisation at Stockholm University, Sweden 2025.

Läroplanen understryker att skolans viktigaste uppdrag är att skapa goda möjligheter för elevernas språkutveckling. Samtidigt pekar utvärderingar och forskningsrapporter på att såväl lärare som elever saknar verktyg att tala om, bearbeta och utveckla text. I denna uppsats beskrivs hur pedagogiskt drama kan fungera som en mening skapande resurs i lärprocesser inför skrivande. I studien kartläggs vilka resurser eleverna använder för meningskapande i pedagogiskt drama respektive i skrivande. Dessutom spåras avtryck från gestaltningarna i de skrivna texterna. Genom analyserna belyses de aspekter av lärande som pedagogiskt drama erbjuder i samband med skrivande. Studien lyfter fram att eleverna genom pedagogiskt drama använder och får tillgång till en mängd semiotiska resurser som de i mångt och mycket redan approprierat. Detta, samt det kollektiva och gemen- samma skapandet av gestaltande text, innebär att pedagogiskt drama är ett inkluderande arbetssätt. Såväl de narrativa som de argumente- rande texterna som eleverna skrivit bär spår av det gestaltande arbetet. Resultatet pekar i likhet med andra studier på att pedago- giskt drama kan fungera som en pedagogisk resurs för skrivande av både argumenterande och narrativ text.

I avhandlingen studeras bebyggelsen på halvön Vikbolandet i nordöstra Östergötland från den yngre romerska järnåldern fram till tiden omkring år 1600. En stor del av Vikbolandet utgörs av gammal järnåldersbygd med ett mycket stort bestånd av registrerade fasta fornlämningar, framförallt gravfält. Studien bygger på traditionell bebyggelsearkeologisk metod enligt mälardalsmodellen, men med beaktande av senare rön som undergrävt en del tidigare ståndpunkter. Ett viktigt mål är att urskilja olika typer av bebyggelseenheter och den sociala struktur dessa kan representera samt hur de förhåller sig till varandra. Detta är en doktorsavhandling i arkeologi med inriktning mot allmän arkeologi vid Stockholms universitet 2025.

Advance directives are instructions given by patients specifying what actions ought to be taken for their health in the event that they are no longer capable to make decisions due to illness or incapacity. This book takes as its point of departure one of the most commonly discussed medical-ethical argument against granting advance directives moral authority: the Objection from Personal Identity. The adherers of this objection basically asserts that when there is lack of psychological continuity between the person who formulated the advance directive and the later patient to whom it supposedly applies, this seriously threatens the directive's moral authority. Whereas most philosophers in the advance directives debate argue that the Objection from Personal Identity fails, the arguments in this book suggest that it is an argument we should take seriously. Lack of psychological continuity between the author and the later patient, it is concluded, does threaten the moral authority of an advance directive.

This dissertation examines the role of hip-hop in shaping identity, immigrant integration, and social belonging in the Swedish context. It discusses how Swedish hip-hop artists with immigrant backgrounds and from segregated suburbs use their art to translate personal narratives, communicate social realities, and imagine alternative conceptions of Swedishness. The analysis is based on qualitative data, including interviews with immigrant-Swedish hip-hop artists and other stakeholders of the hiphop scene related to the suburbs of Stockholm, and shows how hip-hop artists challenge territorial stigmatization, work against racialization and discrimination, and strive for a greater appreciation for cultural hybridity and the multicultural reality of Sweden. The findings provide a nuanced portrait of hip-hop as a site of both empowerment and struggle for immigrant-Swedish individuals and communities. While hip-hop offers a platform for artistic expression, economic advancement, and agency, it also confronts tensions between commercial success and social marginalization that can reinforce stigmatizing stereotypes and social exclusion or support recognition and integration. This is a doctoral thesis in Sociology at Stockholm University, Sweden 2024.

Den valfrihets- och friskolereform som genomfördes i Sverige under början av 1990-talet förändrade grundskoleväsendet på ett genomgripande sätt. Allt fler friskolor etablerades och konkurrensen mellan skolor ökade. Det fria skolvalet gav dessutom upphov till elevströmmar mellan olika stadsdelar samt mellan kommunala skolor och friskolor. I avhandlingen analyseras utvecklingen på tre kommunala grundskolor i Stockholms innerstad. Skolorna präglas dels av ett påtagligt inflöde av elever från socialt utsatta förortsområden, dels av ett utflöde av elever som bor inom skolornas upptagningsområden som söker till andra kommunala skolor eller friskolor. Analysen problematiserar det fria skolvalet i relation till det segregerade sociogeografiska rummet samt i samhället existerande sociala hierarkier och diskurser. Jenny Kallstenius är sociolog och verksam vid Stockholms universitet. Hennes huvudsakliga forskningsintressen handlar om urban utveckling, skola, segregation, integration och identitetsskapande.

The aim of this dissertation is to contribute to our knowledge of the internal-political aspects of place branding, using field studies of the imagery used in city branding practices in five Chinese mega-cities, namely Beijing, Shanghai, Shenzhen, Chengdu and Chongqing. The findings comprise rich illustrations of the branding of five Chinese mega-cities, and show that city branding in China is focused on creating international and competitive cities, while also paying attention to the environment, culture and internal target groups such as residents. A main contribution of this study is the development of the concept ‘imagineering’, used to conceptualize key political aspects of city branding in Chinese mega-cities. Imagineering contains three main elements, namely local adaptations of national directives, policies, plans and concepts; a strong future orientation while also accentuating elements from the past; and a focus on local populations and the creation of stability and harmony as a central goal. Imagineering is also conceptualized as a policy instrument exercised by a powerful élite, intertwined with urban governance, and used to influence people, values, places and, ultimately, city futures. Emma Björner is a researcher in marketing at Stockholm Business School. Doctoral Thesis in Business Administration at Stockholm University, Sweden 2017

Vad skriver ingenjörer när de arbetar? I vilka sammanhang skriver de, och varför? Hur förhåller sig deras jobbskrivande till det som de lärde sig på sin tekniska utbildning? I den här avhandlingen undersöks arbetets skrivande och texter för tre nyutexaminerade civilingenjörer. Dessutom studeras den skrivträning de fick under sin utbildning. Undersökningen har ett socio-kulturellt perspektiv som innebär att skrivande framförallt ses som ett sätt att delta i olika verksamheter. Det gör frågan om - och hur - ingenjörsstudenter förbereds för arbetslivets skrivande extra intressant. I avhandlingen diskuteras även ingenjörers syn på skrivande och hur denna formas redan under utbildningen. Skrivandet på den tekniska högskolan liknar på flera sätt ingenjörernas skrivande i arbetet. Exempelvis är det liknande typer av texter som skrivs. Skillnaderna ligger i skrivandets inramning: i roller, funktioner och mål. Syftet med skrivandet i utbildningen är i första hand kunskapskontrollerande, även om uppgifterna utformas som projekt med utomstående beställare. Därför är det svårt att fullt ut efterlikna de förutsättningar som finns för skrivande i arbetet. Här skriver ingenjören inte sällan i en expertroll, ibland för läsare med liknande kompetens men ibland för projektmedarbetare som har andra professionella roller. Texterna är också tydligare integrerade i verksamheter där skrivandet i sig inte är huvudsaken. I studien undersöks om det finns några särskilda språkliga verktyg, här kallade medierande redskap, som ingenjörer behöver behärska för att kunna delta i arbetets olika verksamheter. Förutom matematiska redskap, såsom formler och algoritmer, används ofta listor av olika slag, exempelvis för att instruera eller för att presentera lösningar på problem. Listans möjligheter och begränsningar förefaller passa flera av ingenjörens kommunikativa behov och sammanhang. Stina Hållsten är examinerad språkkonsult i svenska och verksam vid Institutionen för nordiska språk på Stockholms universitet. Detta är hennes doktorsavhandling.

The central aim of this study is to examine processes of identity formation among white, working-class youths in a marginalized area located on the outskirts of South London. It is primarily based on long-term ethnographic fieldwork but also on analyses of web sites, newspapers and popular culture. The study contributes to research on 'chavs', and on youth (sub)cultures and social class.Identity is conceived as constructed through the dialectical interplay between 'external' processes of social categorization and 'internal' processes of identification and boundary work. The context of the study is the recent moral panic in Britain over 'chavs'. In public discourse, the term chav emerged as a way of pathologizing white working-class youths adopting specific visual markers of taste. The study shows that most respondents, and the area in general, were positioned in the stigmatizing discourse on chavs, and the spaces and places that they are associated with. When interpreting the meaning of chav, the respondents drew strong boundaries against the term, and used it to categorize others. In contrast to earlier research, the notion of chav is not related to a subcultural style adopted by socially excluded groups of youths, but primarily a form of categorization serving to pathologize important aspects of the working-class culture in the area.The findings support the contention that spatiality plays an essential role in the formation of classed identities. In light of the stigmatizing perceptions of the area, the study explores the often ambiguous ways in which the respondents negotiated their sense of belonging, community and safety. Moreover, in relation to taste and masculinity, the study demonstrates how the construction and performance of classed identifications and distinctions, and thus symbolic class hierarchies, are related to the spatial context.

I Theresia Petterssons doktorsavhandling undersöks språk och texter från Stockholms rådstugurätts protokoll, tänkeböckerna, 1476–1626. Under svensk senmedeltid och tidigmodern tid tas skriftspråket i bruk i allt fler sociala och samhälleliga sammanhang, inte minst i städernas administration. I tänkeböckerna kommer vi detta tilltagande folkspråkiga skriftbruk in på livet. Tänkeböckernas texter är heterogena. De handlar om livet i staden på olika sätt, fastighetsaffärer, vakthållningen, våldsbrott, skulder, arv och mycket annat. Det växande skriftbruket skapar nya kommunikationssituationer. Skrivarna måste pröva sig fram med nya textgrammatiska mönster för att formulera det som tidigare i hög grad endast förmedlats muntligt. Undersökningen utgår från detta funktionella perspektiv: hur förändras skriftbruket i och med att människors verksamhet och förhållande till skriftspråket förändras? Det visar sig att tänkeböckernas stora språkliga variation är långt ifrån slumpartad. Den kan förklaras av en samverkan mellan några viktiga faktorer: verksamhetens olika syften och gradvisa förändring, där bland annat en ny processrätt etableras; en äldre administrativ skriftspråkstradition som behåller sitt grepp bara om vissa slags ärenden; nya röster som måste ges plats i texterna och tvingar fram en ny textstruktur. Avhandlingen ger för första gången en sammanhållen helhetsbild av språk- och textmönster i tänkeböckerna. Teoretiskt visar den hur funktionell lingvistik kan användas för att förklara sambanden mellan språk och samhällsförändring. Stockholm Studies in Scandinavian Philology New Series 66 Detta är en doktorsavhandling i nordiska språk vid Stockholms universitet 2017

I avhandlingen undersöker Dan Johansson den svenska staten genom örlogsflottans ögon. Örlogsflottan var en central del i det svenska statsbygget. Mellan 1522–1640 genomgick den statliga organisation som byggde, reparerade, underhöll och utrustade örlogsskeppen fyra större skiften. Från inköp till produktion i statlig regi och vidare till kontraktsproduktion. Dessutom skiftade produktionen mellan centralisering och decentralisering. Frågan är vad som drev fram förändringarna. Traditionell historieskrivning fokuserar på regenterna som drivkrafter till förändring. Genom att undersöka uttaget av och interaktionen om skeppsvirke, arbetskraft, livsmedel och strategiska skeppsvaror ändras perspektivet. Avhandlingen visar att statens behov av resurser tvingade fram förhandlingar med lokalsamhällets bönder. De svenska böndernas motstånd drev fram eftergifter och hade en avgörande betydelse för den statliga organisationens utveckling. Detta är en doktorsavhandling i historia vid Stockholms universitet 2023.

Språket uppfattas ofta som det mest betydelsefulla redskapet vi har för att lära och utvecklas. Men hur utnyttjas språket eller, mer specifikt, skrivande i skolan? I denna avhandling undersöker författaren hur skrivande används inom ramen för gymnasieprogram inriktade mot mer praktiska yrken: byggprogrammet och omvårdnadsprogrammet. Båda förbereder för yrken som normalt inte räknas som skriftyrken. Skrivande används inom skolans alla ämnen, trots att skrivande oftast förknippas med svenskämnet. I studien undersöks skrivande inom samtliga ämnen i en bygg- och en omvårdnadsklass, för att få en bild av elevers hela skrivverklighet. Frågor som undersöks är: Vad skriver gymnasielever under en vanlig skoldag? I vilka ämnen och vilka sammanhang skrivs det? Vilken plats och funktion har skrivandet i skolan? Skrivna texter tillkommer i och påverkas av den situation de uppstår i. Texter och situationer analyseras därför här tillsammans för att förklara och förstå hur och till vad skrivande används i de bägge klasserna. Undersökningen lyfter fram att varken bygg- eller omvårdnadsklassen använder skrivande i hög grad. Skrivandet används dock på delvis olika sätt och i olika omfattning, vilket gör att man kan tala om olika skriftpraktiker i de båda klasserna. Maria Westman är verksam vid Akademin Humaniora och medier vid Högskolan Dalarna. Detta är hennes doktorsavhandling.