I avhandlingen undersöker Dan Johansson den svenska staten genom örlogsflottans ögon. Örlogsflottan var en central del i det svenska statsbygget. Mellan 1522–1640 genomgick den statliga organisation som byggde, reparerade, underhöll och utrustade örlogsskeppen fyra större skiften. Från inköp till produktion i statlig regi och vidare till kontraktsproduktion. Dessutom skiftade produktionen mellan centralisering och decentralisering. Frågan är vad som drev fram förändringarna. Traditionell historieskrivning fokuserar på regenterna som drivkrafter till förändring. Genom att undersöka uttaget av och interaktionen om skeppsvirke, arbetskraft, livsmedel och strategiska skeppsvaror ändras perspektivet. Avhandlingen visar att statens behov av resurser tvingade fram förhandlingar med lokalsamhällets bönder. De svenska böndernas motstånd drev fram eftergifter och hade en avgörande betydelse för den statliga organisationens utveckling. Detta är en doktorsavhandling i historia vid Stockholms universitet 2023.

I avhandlingen undersöker Dan Johansson den svenska staten genom örlogsflottans ögon. Örlogsflottan var en central del i det svenska statsbygget. Mellan 1522–1640 genomgick den statliga organisation som byggde, reparerade, underhöll och utrustade örlogsskeppen fyra större skiften. Från inköp till produktion i statlig regi och vidare till kontraktsproduktion. Dessutom skiftade produktionen mellan centralisering och decentralisering. Frågan är vad som drev fram förändringarna. Traditionell historieskrivning fokuserar på regenterna som drivkrafter till förändring. Genom att undersöka uttaget av och interaktionen om skeppsvirke, arbetskraft, livsmedel och strategiska skeppsvaror ändras perspektivet. Avhandlingen visar att statens behov av resurser tvingade fram förhandlingar med lokalsamhällets bönder. De svenska böndernas motstånd drev fram eftergifter och hade en avgörande betydelse för den statliga organisationens utveckling. Detta är en doktorsavhandling i historia vid Stockholms universitet 2023.

I avhandlingen undersöker Dan Johansson den svenska staten genom örlogsflottans ögon. Örlogsflottan var en central del i det svenska statsbygget. Mellan 1522–1640 genomgick den statliga organisation som byggde, reparerade, underhöll och utrustade örlogsskeppen fyra större skiften. Från inköp till produktion i statlig regi och vidare till kontraktsproduktion. Dessutom skiftade produktionen mellan centralisering och decentralisering. Frågan är vad som drev fram förändringarna. Traditionell historieskrivning fokuserar på regenterna som drivkrafter till förändring. Genom att undersöka uttaget av och interaktionen om skeppsvirke, arbetskraft, livsmedel och strategiska skeppsvaror ändras perspektivet. Avhandlingen visar att statens behov av resurser tvingade fram förhandlingar med lokalsamhällets bönder. De svenska böndernas motstånd drev fram eftergifter och hade en avgörande betydelse för den statliga organisationens utveckling. Detta är en doktorsavhandling i historia vid Stockholms universitet 2023.