Sofia Gustafsson – författare

Kometer, norrsken, jordbävningar, drakar, missbildningar och andra märkligheter ofta uppfattades de som så kallade järtecken som varslade om kommande olyckor.

I sin 400 sidor långa bok från 1500-talets andra hälft beskriver kyrkoherden Joen Petri Klint i ord och bild dessa bisarra tecken, deras uppkomst och betydelser. Han försöker finna sambandet mellan dem och efterföljande händelser såsom Johan III:s död och slaget vid Stångebro. Intresset för järtecken delade Klint med sin omvärld, inte minst med det lutherska prästerskapet i Europa. Naturfenomen betraktades av de flesta som en reaktion från Gud på människornas synder i värsta fall ett tecken på den annalkande apokalypsen.

I Järtecken analyserar historikern Sofia Gustafsson Klints tidigare förbisedda järteckenbok i ljuset av tidens lutherska föreställningsvärld. Varför skrev Klint boken och hur typiska var berättelserna i boken för sin tid?

Kometer, norrsken, jordbävningar, drakar, missbildningar och andra märkligheter – ofta uppfattades de som så kallade järtecken som varslade om kommande olyckor.

I sin 400 sidor långa bok från 1500-talets andra hälft beskriver kyrkoherden Joen Petri Klint i ord och bild dessa bisarra tecken, deras uppkomst och betydelser. Han försöker finna sambandet mellan dem och efterföljande händelser – såsom Johan III:s död och slaget vid Stångebro. Intresset för järtecken delade Klint med sin omvärld, inte minst med det lutherska prästerskapet i Europa. Naturfenomen betraktades av de flesta som en reaktion från Gud på människornas synder – i värsta fall ett tecken på den annalkande apokalypsen.

I Järtecken analyserar historikern Sofia Gustafsson Klints tidigare förbisedda järteckenbok i ljuset av tidens lutherska föreställningsvärld. Varför skrev Klint boken och hur typiska var berättelserna i boken för sin tid?

Kuulumisia kaukaa kotoa.

Hakoisten kartanosta löytyneet kirjeet vievät 1700- ja 1800-lukujen vaihteeseen ja erään perheen elämään Suomen sodan varjossa.

Mustialan puustellissa ja Hakoisten kartanossa asuneet Leijonhufvudit jättivät jälkeensä joukon kirjeitä ja muita dokumentteja, jotka avaavat erityisen näkymän menneisyyteen. Suomen sodan syttyminen vuonna 1808 ravisutti koko perhettä, ja sotaan lähdettyään upseeri Axel Leijonhufvud kirjoitti taajaan äidilleen ja sisaruksilleen. Tuolta ajalta on peräisin myös matkapäiväkirja, jossa perheen Hedda-tyttären tuleva puoliso Gustaf Boije af Gennäs kuvaa kokemuksiaan sotavankina Venäjällä. Vuonna 1811 Margaret Leijonhufvud puolestaan lähti lääkärinhoitoon Tukholmaan. Siellä aatelisneidolle avautui aivan uusi maailma huvituksineen ja poliittisine jännitteineen.

R. M. Rosenbergin ja Sofia Gustafssonin historialliset johdannot taustoittavat Suomen sodan aikaa sekä aatelisten elinpiiriä Hämeessä ja Tukholmassa. Kokonaisuuden täydentävät kirjeet, kuvat ja muut aikalaisdokumentit.

FT Riikka-Maria Rosenberg (s. 1977) tunnetaan historiallisesta Hakoisten naiset -romaanisarjastaan sekä tietokirjoista, joissa hän on perehtynyt muun muassa barokin ajan pariisittariin.

Historian dosentti Sofia Gustafsson (s. 1975) on syventynyt tutkimustyössään Suomen 1700-luvun talous- ja sosiaalihistoriaan sekä Helsingin kaupungin ja Viaporin linnoituksen vaiheisiin.