"Riv det!" Den koncisa uppmaningen var Dagens Nyheters reaktion på invigningen av Stockholmsförorten Skärholmen 1968 -- kritiken av miljonprogrammet är lika gammal som områdena själva. Misslyckandet blev en trop som ramade in förståelsen av dessa bostadsområden redan från början. I och med att miljonprogrammet sågs som en inkarnation av den socialdemokratiska välfärdsstaten hade föreställningen om misslyckandet tydliga partipolitiska implikationer.  

Men när planerna för Skärholmen skickades ut på remiss var det näringslivets organisationer som ville ha mer storskalighet, färre småbutiker, större parkeringsplatser och längre mellan tunnelbanestationerna. Var den statliga styrningen i själva verket för svag? Vad var det egentligen som var misslyckat med bostadspolitiken?  

Riksbankens Jubileumsfond publicerar under 2024 en samling essäer på temat Misslyckat? Arkitekturhistorikern Helena Mattsson skriver om misslyckandet som drivkraft inom bostadspolitiken.  

Helena Mattsson är professor i arkitekturens teori och historia på Kungliga Tekniska högskolan. Hennes forskning undersöker bland annat arkitekturens roll i förändringarna av den svenska välfärdsstaten under senare hälften av 1900-talet. Frågor kring samverkan mellan nyliberalisering, marknadisering, estetik och rumslig organisation är centrala i hennes arbete. Mattsson har bland annat publicerat Architecture and Retrenchment: Neoliberalization of the Swedish Model across Aesthetics and Space, 1968 1994 (2023).  

Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond (RJ) publicerar årligen en samling texter på ett aktuellt tema. Ambitionen är att ge en bild av kvaliteten och bredden i dagens forskning inom humaniora och samhällsvetenskap. År 2024 bidrar sex forskare med texter på temat Misslyckat? i form av häften som samlas i en box.