RJ:s årsbok - Böcker
29 kr
Kärnkraften: destruktiv och riskfylld, men också produktiv och hjälpsam. Så var det på 1970-talet, och så är det idag. Drömmen om ren och stabil atomkraft dök upp redan i det tidiga 1900-talets science fiction-litteratur, och under den västerländska atomåldern såg fiktionen ut att bli verklighet. Kärnkraftens bidrag till energiförsörjningen växte i rasande fart, och Sverige blev ett av de länder i världen som investerade mest i storskalig kärnkraftsutbyggnad.
De senaste decennierna har kärnkraften stagnerat och antalet reaktorer minskar stadigt. Ändå hoppas många på att kärnkraften ska göra comeback. Kärnkraften har blivit säkrare -- men också dyrare.
Riksbankens Jubileumsfond publicerar under 2024 en samling essäer på temat Misslyckat? Teknikhistorikern Per Högselius diskuterar kärnkraften som hot och möjlighet.
Per Högselius är professor i teknikhistoria vid Kungliga Tekniska högskolan i Stockholm. Hans forskning rör främst energi, naturresurser och infrastrukturer i ett historiskt perspektiv, med fokus på internationella trender. På dessa teman har han bland annat publicerat Red Gas: Russia and the Origins of European Energy Dependence (2013), Energy and Geopolitics (2019) och The Soviet Nuclear Archipelago: A Historical Geography of Atomic-Powered Communism (medförfattare, 2024).
Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond (RJ) publicerar årligen en samling texter på ett aktuellt tema. Ambitionen är att ge en bild av kvaliteten och bredden i dagens forskning inom humaniora och samhällsvetenskap. År 2024 bidrar sex forskare med texter på temat Misslyckat? i form av häften som samlas i en box.
Samtal i rörelse : elva essäer om mänskliga möten och språkets kraft
101 kr
Skickas
67 kr
Skickas
Vad är ett rättvist straff? Allt sedan antiken har det funnits en koppling mellan rättmätiga straff och uppfattningen om ett rättvist samhälle, en balans som symboliserats av rättvisegudinnan Dikes våg och svärd.
Straff och vedergällning har fyllt flera funktioner: skydd, avskräckning och hämnd. Förhållandet mellan rättvisa och straff är komplicerat och förändras över tid, men strävan efter balans är konstant. Här diskuteras straff och rättvisa, från grekiska Orestien, Dantes skärseld och franska revolutionen till Donald Trumps vurm för tortyr.
Riksbankens Jubileumsfond publicerar under 2025 en samling essäer på temat Rättvisa. Kriminologen Magnus Hörnqvist skriver om rättvisa straff.
Magnus Hörnqvist är professor i kriminologi vid Stockholms universitet. Hans forskning rör sig i skärningspunkterna mellan filosofi och samhällsvetenskap, vilket återspeglas i böcker om Foucault, klass och makt. Senaste boken är The Pleasure of Punishment (2021). Just nu brinner han allra mest för att utveckla kritisk teori i en skandinavisk kontext.
*
Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond (RJ) publicerar årligen en samling texter på ett aktuellt tema. Ambitionen är att ge en bild av kvaliteten och bredden i dagens forskning inom humaniora och samhällsvetenskap. År 2025 bidrar sex forskare med texter på temat Rättvisa i form av häften som samlas i en box.
18 kr
Skickas
Flygande bilar var länge en typisk del av visionen av den framtida staden. I dag ses bilar snarare som ett problem för urbaniteten än som ett svar på hur städer kan bli hållbara. Den djupt rotade tilltron till den bensindrivna personbilen är bara ett exempel på hur svårt det är att förutse framtidens behov och lösningar. Men stora moderna städer kräver förstås planering, trots ovisshet om inte bara transportmedel utan också bland annat demografi, politisk styrning och energiförsörjning. Hur kan en sådan planering se ut? I detta häfte diskuterar stadsbyggnadsforskaren Alexander Ståhle scenarier för framtidens städer och svårigheterna med att planera för det oförutsägbara.
Alexander Ståhle är teknologie doktor i stadsbyggnad och forskare vid Arkitekturskolan KTH. Hans doktorsavhandling från 2008 behandlade förtätning och offentliga rum. 2016 publicerade han boken Alla behöver närhet: Så blir framtidens städer som var resultatet av en framtidsstudie om urbanisering och trafik. Nu arbetar han med forskningsprojektet Smarta gator som ska ta fram en ny svensk gatustandard. Han har som vd drivit konsultföretaget Spacescape i 15 år och där arbetat med stadsplaner i små och stora svenska städer, komplexa planprojekt som Nya Kiruna och Nya Slussen samt utredningsuppdrag för UN Habitat. 2019 startade han den digitala dialogplattformen Placetoplan.
Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond (RJ) publicerar sedan 2008 en årsbok. Ambitionen med årsböckerna är att ge en bild av kvaliteten och bredden i dagens forskning inom humaniora och samhällsvetenskap. Varje bok behandlar ett övergripande tema med utgångspunkt i den forskning stiftelsen stödjer. År 2020 består årsboken av sex häften, essäer på temat Staden, som tillsammans utgör en årsbox. Den framtida staden är tredje häftet i boxen.
Partierna : det nya landskapet (RJ:s årsbox 2019. Det nya Sverige)
29 kr
Skickas
Länge kunde man i Sverige vara tryggt förvissad om att statsministern var en socialdemokrat. Den eran tog slut. Kvar fanns emellertid två tydliga block ett rött och ett blått. I dag ser det inte längre ut så. Som väljare har vi fått vänja oss vid nya termer som GAL-TAN, nya skalor och fler partier. Regeringsbildningen under hösten 2018 var rekordlång. Kommer tvåblocksystemet att brytas upp? Kommer vi inte längre att rösta vänster eller höger? Hur ska vi egentligen förstå utvecklingen i ett Sverige där valen inte längre står mellan S och M? Dessa frågor diskuteras och besvaras i skriften Partierna: Det nya landskapet av statsvetaren Henrik [Ekengren] Oscarsson.
Författaren är professor vid Statsvetenskapliga institutionen, Göteborgs universitet, där han leder det svenska valforskningsprogrammet och forskar om val, opinion och demokrati. Han har författat och redigerat ett stort antal böcker och forskarantologier om svenskt väljarbeteende. Hans senaste publikationer handlar om utveckling av nya modeller för att förklara partival (i tidskriften Electoral Studies, 2019), om väljares politiska kunskaper (i Oxford Research Encyclopedia of Politics, 2018) och om väljarnas uppfattningar om partiernas vallöftesuppfyllande (i tidskriften Political Studies, 2017).
Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond (RJ) publicerar sedan 2008 en årsbok (ISSN 2000-1029). Ambitionen med årsböckerna är att ge en bild av kvaliteten och bredden i dagens forskning inom humaniora och samhällsvetenskap. Varje bok behandlar ett övergripande tema med utgångspunkt i den forskning stiftelsen stödjer. År 2019 består årsboken av sex häften, essäer på temat Det nya Sverige, som tillsammans utgör en årsbox.
Hållbara värden : åtta essäer om tingens ordning och idéers bärkraft
93 kr
Skickas
Allt som tänkas kan : 29 ingångar till vetenskapens villkor
116 kr
Skickas
Ett nordiskt rum : historiska och framtida gemenskaper från Baltikum till Barents hav
145 kr
Skickas
79 kr
Skickas
137 kr
Skickas
140 kr
Skickas
169 kr
Skickas
Thinking ahead : research, funding and the future (RJ Yearbook 2015/2016)
244 kr
Skickas
366 kr
Skickas
156 kr
Skickas
171 kr
Skickas
229 kr
Tillfälligt slut
Mängder av människor lyssnar på musik varje dag, en förkrossande majoritet varje vecka, och en ansenlig minoritet hanterar själva ett instrument om de inte sjunger. Musiken tar alltså stor plats i våra liv. Bröllop, dop och begravningar inramas av musik. Musik kan göra det lättare att träna, roligare att städa, och för en del behövs musik för koncentrationens skull. Musik förlöser sorg, men det är också musik som får arméer att gå i takt; den förstärker såväl positiva som negativa känslor. Redan det lilla spädbarnet gungar spontant till organiserat rytmiska ljud - så vad är musik för något och varför har den sådan makt över oss människor? Om det handlar Riksbankens Jubileumsfonds årsbok 2018. Forskare med bakgrund inom allt från neurovetenskap, socialantropologi och musikvetenskap till ekonomisk historia bidrar med texter om körsång, rave och liturgi, om samhällets musikalisering och musikens roll för både hälsan och det sociala, liksom svaret på varför det svänger.
Även utgiven som RJ:s vänbok till Göran Blomqvist (ISBN 9789170612565, 416 sidor).
Innehåll
Jan Fagius: Musik - ett evolutionens barn?
Töres Theorell & Fredrik Ullén: Om känslor och musik. Studier på tvillingar
Ulrik Volgsten: Affekt, minne och identifikation. Om makten över musikens makt
Peter Bryngelsson: Musikens dödliga egenskaper
Guy Madison: I musiken sådan ljuv besatthet bor. Om rytm, sväng, attraktion och musikens ursprung
Palle Dahlstedt: Begränsningarnas musik. Frihet och kontroll i kreativa processer
Gunilla Iversen: Maktens musik och musikens makt under Karl den skalliges tid
Karin Strinnholm Lagergren: O Birgitta, du som talat med all vishet. Musikens makt i den heliga Birgittas klosterorden
Maria Schildt & Lars Berglund: Hur franskt blev svenskt. Om användning av prologer vid svenska hovet 1680-1718
Mats Greiff: Skiffle - hemmagjord musik med kraft att förändra världen
Alf Arvidsson: Mellan urkraft och modernitet. Afroamerikanska musiktraditioner i Sverige
Rasmus Fleischer: Vad betyder det att musik är live ?
Jonas Otterbeck: Den nya islamiska popmusiken och Maher Zain
Anna Gavanas: Klubbkulturers värde i den politiska ekonomin. Disco och rave i Stockholms dansmusikhistoria
Gunnel Fagius: Kör i rörelse. Ett historiskt perspektiv på det svenska körundret
236 kr
Skickas
Mängder av människor lyssnar på musik varje dag, en förkrossande majoritet varje vecka, och en ansenlig minoritet hanterar själva ett instrument om de inte sjunger. Musiken tar alltså stor plats i våra liv. Bröllop, dop och begravningar inramas av musik. Musik kan göra det lättare att träna, roligare att städa, och för en del behövs musik för koncentrationens skull. Musik förlöser sorg, men det är också musik som får arméer att gå i takt; den förstärker såväl positiva som negativa känslor. Redan det lilla spädbarnet gungar spontant till organiserat rytmiska ljud - så vad är musik för något och varför har den sådan makt över oss människor? I RJ:s årsbok 2018 bidrar forskare med bakgrund inom allt från neurovetenskap, socialantropologi och musikvetenskap till ekonomisk historiamed texter om körsång, rave och liturgi, om samhällets musikalisering och musikens roll för både hälsan och det sociala, liksom svaret på varför det svänger.
Riksbankens Jubileumsfonds årsbok 2018 finns även i utgåvan 9789170612558. Denna utgåva av årsboken utgör också stiftelsens vänbok till avgående vd Göran Blomqvist.
Innehåll
Jan Fagius: Musik - ett evolutionens barn?
Töres Theorell & Fredrik Ullén: Om känslor och musik. Studier på tvillingar
Ulrik Volgsten: Affekt, minne och identifikation. Om makten över musikens makt
Peter Bryngelsson: Musikens dödliga egenskaper
Guy Madison: I musiken sådan ljuv besatthet bor. Om rytm, sväng, attraktion och musikens ursprung
Palle Dahlstedt: Begränsningarnas musik. Frihet och kontroll i kreativa processer
Gunilla Iversen: Maktens musik och musikens makt under Karl den skalliges tid
Karin Strinnholm Lagergren: O Birgitta, du som talat med all vishet. Musikens makt i den heliga Birgittas klosterorden
Maria Schildt & Lars Berglund: Hur franskt blev svenskt. Om användning av prologer vid svenska hovet 1680-1718
Mats Greiff: Skiffle - hemmagjord musik med kraft att förändra världen
Alf Arvidsson: Mellan urkraft och modernitet. Afroamerikanska musiktraditioner i Sverige
Rasmus Fleischer: Vad betyder det att musik är live?
Jonas Otterbeck: Den nya islamiska popmusiken och Maher Zain
Anna Gavanas: Klubbkulturers värde i den politiska ekonomin. Disco och rave i Stockholms dansmusikhistoria
Gunnel Fagius: Kör i rörelse. Ett historiskt perspektiv på det svenska körundret
Välfärden : den nya fattigdomen (RJ:s årsbox 2019. Det nya Sverige)
18 kr
Tillfälligt slut
Fattigdomen i Sverige ser inte ut som förr. Den materiella nöden är så gott som utraderad, och den nya fattigdomen är ett svårfångat fenomen som mer handlar om att hamna efter och utanför i en snabb välståndsutveckling. Detta har också lett till en uppsjö av mått och definitioner. Det syns till exempel i diskussionen om fattiga barn: ska man se barn som fattiga om familjen har låga inkomster, eller ska man fråga barnen om deras egna villkor? Det syns också i frågan om vad fattigdom gör med den som drabbas: har bristen på ekonomiska resurser verkligen konkreta negativa sociala konsekvenser? Och hur ser fattigdomen ut om vi fokuserar på de långvarigt fattiga? Dessa frågor diskuteras och besvaras i skriften Välfärden: Den nya fattigdomen av sociologerna Carina Mood och Jan O. Jonsson.
Författarna är professorer i sociologi vid Institutet för social forskning (SOFI), Stockholms universitet, samt Institutet för framtidsstudier. Carina Mood forskar bland annat om fattigdom, ojämlikhet, intergenerationell överföring av resurser, samt barns och ungas levnadsvillkor och välfärd. Jan O. Jonsson, som också är verksam vid Nuffield College i Oxford, forskar om social stratifiering, främst utbildningsojämlikhet och social rörlighet, fattigdom, samt ungas integration och levnadsnivå.
Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond (RJ) publicerar sedan 2008 en årsbok (ISSN 2000-1029). Ambitionen med årsböckerna är att ge en bild av kvaliteten och bredden i dagens forskning inom humaniora och samhällsvetenskap. Varje bok behandlar ett övergripande tema med utgångspunkt i den forskning stiftelsen stödjer. År 2019 består årsboken av sex häften, essäer på temat Det nya Sverige , som tillsammans utgör en årsbox.
Språken : den nya mångfalden (RJ:s årsbox 2019. Det nya Sverige)
18 kr
Skickas
Till skillnad från vad många kanske tror har Sverige aldrig varit ett enspråkigt land. Det finns faktiskt inte ett enda land på jorden som är det. I Sverige liksom i andra länder har det alltid funnits språkliga minoriteter, både invandrade och inhemska. Samiska är till exempel ett inhemskt språk medan turkiska är ett invandrat. Men i dag håller det språkliga landskapet på att ritas om. Länge var finska det i särklass vanligaste invandrade språket. I dag är det arabiska. Samtidigt är allt fler svenskar i arbete och utbildning verksamma på engelska. Vad är det som håller på att hända? Hur fördelar språken sig, hur behandlas minoritetsspråken? Och vilka språk kommer vi att använda i framtiden? Dessa frågor diskuteras och besvaras i skriften Språken: Den nya mångfalden av språkvetaren Mikael Parkvall.
Författaren är lingvist vid Stockholms universitet. Han har forskat i synnerhet om pidgin- och kreolspråk, men har även publicerat inom flera andra språkvetenskapliga områden, både populärvetenskapligt och i facktidskrifter. Några aktuella böcker är Lagom finns bara i Sverige och andra myter om språk (3:e upplagan 2016), Laddade ord: En bok om tankens makt över språket (tillsammans med Lars Melin, 2016) och Sveriges språk i siffror: Vilka språk talas och av hur många? (2015).
Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond (RJ) publicerar sedan 2008 en årsbok (ISSN 2000-1029). Ambitionen med årsböckerna är att ge en bild av kvaliteten och bredden i dagens forskning inom humaniora och samhällsvetenskap. Varje bok behandlar ett övergripande tema med utgångspunkt i den forskning stiftelsen stödjer. År 2019 består årsboken av sex häften, essäer på temat Det nya Sverige, som tillsammans utgör en årsbox.
Drogerna : den nya berusningspolitiken (RJ:s årsbox 2019. Det nya Sverige)
18 kr
Skickas
Den svenska berusningspolitiken är i otakt. I riksdagen hörs krav på hårdare straff och ökade tvångsmedel som ett sätt att komma tillrätta med narkotikaproblemet. Samtidigt genomförs en allt mer liberal alkoholpolitik, där exempelvis gårdsförsäljning av alkoholdrycker lyfts fram som en punkt i regeringens januariavtal. Dissonansen är inte ny, utan har präglat detta politikområde i decennier. Varför har det varit så svårt för politikerna att utarbeta en sammanhållen berusningspolitik med syfte att minska skadeverkningarna av medborgarnas rusmedelskonsumtion? Går det att i längden upprätthålla både en restriktiv narkotikapolitik och en liberal alkoholpolitik i ett globalt samhälle? Dessa frågor diskuteras och besvaras i skriften Drogerna: Den nya berusningspolitiken av historikern Johan Edman.
Författaren är docent i historia och lektor vid Kriminologiska institutionen, Stockholms universitet. Han forskar bland annat om berusningspolitik, missbruksvård, medikalisering och politiskt kunskapsbruk. Bland hans senaste publikationer märks exempelvis artiklarna Alcohol consumption as a public health problem 1885 1992 (i antologin Conceptualising Public Health, 2018), Den samhällsfarliga fattigdomen och mellankrigstidens lösdrivarlag (i antologin Bedöma och åtgärda fattigdom, 2018) och The war on good research (i tidskriften Nordic Studies on Alcohol and Drugs, 2017).
Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond (RJ) publicerar sedan 2008 en årsbok (ISSN 2000-1029). Ambitionen med årsböckerna är att ge en bild av kvaliteten och bredden i dagens forskning inom humaniora och samhällsvetenskap. Varje bok behandlar ett övergripande tema med utgångspunkt i den forskning stiftelsen stödjer. År 2019 består årsboken av sex häften, essäer på temat Det nya Sverige, som tillsammans utgör en årsbox.
Medierna : den nya gränslösheten (RJ:s årsbox 2019. Det nya Sverige)
16 kr
Skickas
Yttrandefriheten är hotad. Det är ingen nyhet. Men för det mesta är det auktoritära staters styrning av medier som avses. Mindre känt är hur yttrandefriheten påverkas av kommersiella intressen. Den svenska yttrandefrihetslagstiftningen har traditionellt betonat värdet av att skydda journalistiken genom att bland annat skilja på reklam och journalistik. I dag ökar pressen på yttrandefriheten också i Sverige, där det allt oftare reses krav på att också se reklam och annonser som yttranden. Men vad händer om grundläggande rättigheter kommersialiseras? Hur ska medborgare kunna skilja på reklam och viktig information om gränserna mellan journalistik och pr suddas ut? Dessa frågor diskuteras och besvaras i skriften Medierna: Den nya gränslösheten av juridikprofessorn Eva-Maria Svensson.
Författaren är professor i rättsvetenskap vid Juridiska institutionen, Göteborgs universitet. Hon forskar bland annat om yttrandefrihet och demokrati, ålderism och åldersdiskriminering, jämställdhet och genus samt rättsvetenskapliga teorier och metoder. Några aktuella publikationer hon utgivit tillsammans med olika medförfattare är böckerna Genusrättsvetenskap (2018) och Blurring the Lines: Market- driven and Democracy-driven Freedom of Expression (2016) samt artiklarna Women s Human Rights in the Governance of the Arctic (i The Yearbook of Polar Law Online, 2018) och Building and Sustaining Freedom of Expression, Considering Sweden (i Nordicom Review, 2016).
Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond (RJ) publicerar sedan 2008 en årsbok (ISSN 2000-1029). Ambitionen med årsböckerna är att ge en bild av kvaliteten och bredden i dagens forskning inom humaniora och samhällsvetenskap. Varje bok behandlar ett övergripande tema med utgångspunkt i den forskning stiftelsen stödjer. År 2019 består årsboken av sex häften, essäer på temat Det nya Sverige, som tillsammans utgör en årsbox.
Det nya Sverige : inledning (RJ:s årsbox 2019. Det nya Sverige)
18 kr
Skickas
Sverige är på många områden ett nytt land. Det är lätt att se om man studerar till exempel fattigdom, synen på droger, parlamentarism, medielandskapet eller den språkliga mångfalden. Men är förändringarna och utvecklingstakten så rasande som vi ofta påstår? Och är det just dessa områden teman för fem häften i denna årsbox som är de intressanta och relevanta? Kanske är det först när vi får lite distans till det som händer nu som vi kan se vad som var relevant och intressant. Årsboxens redaktörer, Jenny Björkman och Patrik Hadenius, motiverar i detta häfte varför man faktiskt kan tala om ett nytt Sverige.
Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond (RJ) publicerar sedan 2008 en årsbok (ISSN 2000-1029). Ambitionen med årsböckerna är att ge en bild av kvaliteten och bredden i dagens forskning inom humaniora och samhällsvetenskap. Varje bok behandlar ett övergripande tema med utgångspunkt i den forskning stiftelsen stödjer. År 2019 består årsboken av sex häften, essäer på temat Det nya Sverige, som tillsammans utgör en årsbox.
Redaktörer för Det nya Sverige är Patrik Hadenius, språkvetare, journalist och författare, och Jenny Björkman, samverkansdirektör på Riksbankens Jubileumsfond och docent i historia.
78 kr
Tillfälligt slut
RJ:s årsbox 2020 - Staden 1-6
81 kr
Skickas
29 kr
Skickas
Det byggs och byggs på. Det rivs och byggs nytt igen. Stadens kanske mest utmärkande drag är förändring. En del är planerad, annat uppstår som en konsekvens av tekniken, kommersen och det ständiga inflödet av nya människor. Det är omöjligt att inte fascineras av denna oavbrutna omvandling, i dag och under historien. Frågan är om den går att påverka, och i så fall vem som har makten. Människor som lever och verkar i staden försvinner, men de rumsliga delarna av staden, husen, gatorna och torgen, blir kvar. Det är dessa avtryck som berättar om hur vi egentligen planerar, värderar och förvaltar våra städer. I häftet Den föränderliga staden presenterar historikern Håkan Forsell en ny epokindelning av den moderna stadens utveckling, där stadens föränderlighet ligger till grund för analysen.
Håkan Forsell är professor i historia vid Stockholms universitet och Dag-Hammarskjöld-professor vid Humboldtuniversitetet i Berlin. Han har forskat om moderna urbanhistoriska ämnen, särskilt bostads-, egendoms- och planeringspolitik under 1800- och 1900-talet, och bland annat skrivit om hur den urbana utvecklingen påverkat pedagogik och kunskapsideal i europeiska och amerikanska städer. Forsell är en av upphovsmännen bakom podcasten Staden, som 2019 vann utmärkelsen Årets digitala tidskrift fackpress .
Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond (RJ) publicerar sedan 2008 en årsbok. Ambitionen med årsböckerna är att ge en bild av kvaliteten och bredden i dagens forskning inom humaniora och samhällsvetenskap. Varje bok behandlar ett övergripande tema med utgångspunkt i den forskning stiftelsen stödjer. År 2020 består årsboken av sex häften, essäer på temat Staden, som tillsammans utgör en årsbox. Den föränderliga staden är första häftet i boxen.
18 kr
Skickas
På senare år har vi i Sverige kunnat läsa om återkommande uppgörelser med skjutningar och sprängningar mellan olika kriminella gäng i svenska städer. Men olika former av våld uppgörelser, upplopp, terrorattentat tycks vara en ständig gäst i världens städer. Det verkar till och med som om städer har en särskild sårbarhet för våld och fungerar som magneter för konflikter. Vad beror det på? Och hur kan våldet förebyggas? I detta häfte presenterar freds- och konfliktforskarna Emma Elfversson och Kristine Höglund, som gjort fältstudier bland annat i Kenyas huvudstad Nairobi, en analys av vad det är som driver på våldsamheter i just staden.
Emma Elfversson är forskare inom freds- och konfliktforskning vid Uppsala universitet. Hon leder två forskningsprojekt om etnopolitiskt våld i städer. Hennes forskning berör urbanisering och konflikt i utvecklingsländer, konfliktlösning i lokala etniska konflikter och olika statliga och icke-statliga aktörers roll i konflikthantering. Kristine Höglund är professor i freds- och konfliktforskning vid Uppsala universitet. Hon forskar om orsaker till fred i södra Afrika, lokalt fredsbyggande, politiskt våld i samband med val och demokratiseringsprocesser, våld i städer samt hur urbana konflikter kan förebyggas och lösas.
Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond (RJ) publicerar sedan 2008 en årsbok. Ambitionen med årsböckerna är att ge en bild av kvaliteten och bredden i dagens forskning inom humaniora och samhällsvetenskap. Varje bok behandlar ett övergripande tema med utgångspunkt i den forskning stiftelsen stödjer. År 2020 består årsboken av sex häften, essäer på temat Staden, som tillsammans utgör en årsbox. Den våldsamma staden är andra häftet i boxen.
18 kr
Skickas
Staden har sedan antiken varit en symbol för kunskap, bildning och mänskliga landvinningar. I centrum för denna dyrkan av staden och dess civilisation tronar Rom. "Den eviga staden" var länge det ideal som andra städer förhöll sig till. Till Rom bar alla vägar, och än i dag ses Rom som en stad som varje bildad människa bör besöka åtminstone en gång i sitt liv. Men varför blev just Rom denna ideala stad? Och vad händer med staden som modell i dag när konsumtion, trångboddhet och varmare klimat utmanar både antika städer och stadslivet som sådant? Går det fortfarande att betrakta staden som en symbol för civilisation och bildning? I detta häfte analyserar Anna Blennow hur olika epokers idealisering av Rom leder fram till dagens föreställningar om staden.
Anna Blennow är docent och forskare i latin vid Göteborgs universitet, och även verksam som kulturskribent. Hon ledde nyligen det tvärvetenskapliga projektet "Topos och topografi: Staden Rom och guidebokens födelse", baserat vid Svenska Institutet i Rom och finansierat av Riksbankens Jubileumsfond.
Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond (RJ) publicerar sedan 2008 en årsbok. Ambitionen med årsböckerna är att ge en bild av kvaliteten och bredden i dagens forskning inom humaniora och samhällsvetenskap. Varje bok behandlar ett övergripande tema med utgångspunkt i den forskning stiftelsen stödjer. År 2020 består årsboken av sex häften, essäer på temat Staden, som tillsammans utgör en årsbox. Den eviga staden är fjärde häftet i boxen.
29 kr
Skickas
Staden representeras inte sällan av de stora metropolerna, men i detta häfte vänder vi blicken mot den lilla staden, mot Sveriges alla små och medelstora industrialiserade städer, där industrier kommit och gått och därmed påverkat och förändrat städerna och de som bott där. I detta häfte låter Martin Dribe och Patrick Svensson Landskrona utgöra fonden för sin exposé över den industrialiserade svenska 1900-talsstaden och dess utmaningar. Det är en miljö många av oss känner igen: fabriken där nästan alla jobbade, folkparken och torget. Det är socialdemokratiska arbetarkommuner och simhallar, ökande arbetslöshet, minskad befolkning och kommunens kamp för att överleva övergången till kunskapssamhälle och en alltmer global värld.
Martin Dribe är professor i ekonomisk historia vid Lunds universitet och föreståndare för Centrum för ekonomisk demografi. Hans forskning handlar om samspelet mellan befolkning och ekonomi i ett historiskt perspektiv, från början av 1800-talet fram till i dag. Han leder för närvarande forskningsprogrammet "En industristads uppgång och fall: Landskrona befolkningsstudie", finansierat av RJ.
Patrick Svensson är professor i agrarhistoria vid Sveriges lantbruksuniversitet i Uppsala och affilierad forskare vid Centrum för ekonomisk demografi i Lund. Han forskar om stora samhällsomvandlingar och deras ekonomiska och sociala effekter, främst utifrån 1700- och 1800-talets agrara och industriella revolutioner. Han har även lett ett större forskningsprojekt kring ojämlikheten i Sverige 1750 1900.
Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond (RJ) publicerar sedan 2008 en årsbok. Ambitionen med årsböckerna är att ge en bild av kvaliteten och bredden i dagens forskning inom humaniora och samhällsvetenskap. Varje bok behandlar ett övergripande tema med utgångspunkt i den forskning stiftelsen stödjer. År 2020 består årsboken av sex häften, essäer på temat Staden, som tillsammans utgör en årsbox. Den industrialiserade staden är femte häftet i boxen.
18 kr
Skickas
I begynnelsen var hushållet -- inte staden. När människan slog sig ner, gjorde man det på gårdar, som på sin höjd bildade byar. Men en stad är något mer än en samling hus eller en handelsplats. Till de första städerna drogs kultur, folk och handel, här frodades möten och konflikter. Vi vet i dag vad som utgör en stad, men vad var det för behov och tankar som fanns bakom de första skandinaviska stadsbildningarna? De kom först under medeltiden, vilket var långt senare än nere på kontinenten. Varför uppstod de då? Och på vilka platser uppstod de? I detta häfte diskuterar Mats Roslund hur livet levdes i Skandinaviens första städer. Han har analyserat stadslivet och vad det betydde att bo i en stad.
Mats Roslund är professor i historisk arkeologi vid Lunds universitet. Han forskar på social identitet och uppkomsten av gemenskaper i det förflutna. Detta teoretiska utgångsläge har lett till studier av slaviska, östersjöfinska, kontinentala och bysantinska förbindelser med Skandinavien under medeltiden. Trälar i det tidigmedeltida samhället, järnåldersboplatsen Uppåkra och Sicilien under bysantinsk-islamisk tid är andra forskningsområden.
Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond (RJ) publicerar sedan 2008 en årsbok. Ambitionen med årsböckerna är att ge en bild av kvaliteten och bredden i dagens forskning inom humaniora och samhällsvetenskap. Varje bok behandlar ett övergripande tema med utgångspunkt i den forskning stiftelsen stödjer. År 2020 består årsboken av sex häften, essäer på temat Staden, som tillsammans utgör en årsbox. Staden växer fram är sjätte och sista häftet i boxen.