RJ:s årsbok – serie

Kärnkraften: destruktiv och riskfylld, men också produktiv och hjälpsam. Så var det på 1970-talet, och så är det idag. Drömmen om ren och stabil atomkraft dök upp redan i det tidiga 1900-talets science fiction-litteratur, och under den västerländska atomåldern såg fiktionen ut att bli verklighet. Kärnkraftens bidrag till energiförsörjningen växte i rasande fart, och Sverige blev ett av de länder i världen som investerade mest i storskalig kärnkraftsutbyggnad.  

De senaste decennierna har kärnkraften stagnerat och antalet reaktorer minskar stadigt. Ändå hoppas många på att kärnkraften ska göra comeback. Kärnkraften har blivit säkrare -- men också dyrare.  

Riksbankens Jubileumsfond publicerar under 2024 en samling essäer på temat Misslyckat? Teknikhistorikern Per Högselius diskuterar kärnkraften som hot och möjlighet.  

Per Högselius är professor i teknikhistoria vid Kungliga Tekniska högskolan i Stockholm. Hans forskning rör främst energi, naturresurser och infrastrukturer i ett historiskt perspektiv, med fokus på internationella trender. På dessa teman har han bland annat publicerat Red Gas: Russia and the Origins of European Energy Dependence (2013), Energy and Geopolitics (2019) och The Soviet Nuclear Archipelago: A Historical Geography of Atomic-Powered Communism (medförfattare, 2024).  

Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond (RJ) publicerar årligen en samling texter på ett aktuellt tema. Ambitionen är att ge en bild av kvaliteten och bredden i dagens forskning inom humaniora och samhällsvetenskap. År 2024 bidrar sex forskare med texter på temat Misslyckat? i form av häften som samlas i en box.

Länge kunde man i Sverige vara tryggt förvissad om att statsministern var en socialdemokrat. Den eran tog slut. Kvar fanns emellertid två tydliga block ett rött och ett blått. I dag ser det inte längre ut så. Som väljare har vi fått vänja oss vid nya termer som GAL-TAN, nya skalor och fler partier. Regeringsbildningen under hösten 2018 var rekordlång. Kommer tvåblocksystemet att brytas upp? Kommer vi inte längre att rösta vänster eller höger? Hur ska vi egentligen förstå utvecklingen i ett Sverige där valen inte längre står mellan S och M? Dessa frågor diskuteras och besvaras i skriften Partierna: Det nya landskapet av statsvetaren Henrik [Ekengren] Oscarsson.  

Författaren är professor vid Statsvetenskapliga institutionen, Göteborgs universitet, där han leder det svenska valforskningsprogrammet och forskar om val, opinion och demokrati. Han har författat och redigerat ett stort antal böcker och forskarantologier om svenskt väljarbeteende. Hans senaste publikationer handlar om utveckling av nya modeller för att förklara partival (i tidskriften Electoral Studies, 2019), om väljares politiska kunskaper (i Oxford Research Encyclopedia of Politics, 2018) och om väljarnas uppfattningar om partiernas vallöftesuppfyllande (i tidskriften Political Studies, 2017).  

Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond (RJ) publicerar sedan 2008 en årsbok (ISSN 2000-1029). Ambitionen med årsböckerna är att ge en bild av kvaliteten och bredden i dagens forskning inom humaniora och samhällsvetenskap. Varje bok behandlar ett övergripande tema med utgångspunkt i den forskning stiftelsen stödjer. År 2019 består årsboken av sex häften, essäer på temat Det nya Sverige, som tillsammans utgör en årsbox.

Domineras skolundervisningen av en baklängespedagogik? När betygskriterierna förvandlas till kunskapsmål kan man fråga sig det. Bakgrunden är den målstyrning som infördes i skolan på 1990-talet. Mål för offentlig verksamhet har funnits länge, men de har blivit ett allt viktigare styrmedel under de senaste decennierna.  

För skolans del gick målstyrningen hand i hand med marknadsutsättningen: staten satte målen -- i synnerhet kraven för "godkänd" -- och lät sedan skolorna bestämma hur de skulle uppnås. Men målstyrning är ett på samma gång tydligt och diffust begrepp. Och trots att reformen knappast har levt upp till förhoppningarna, förblir målstyrningen en grundbult i skolpolitiken.  

Riksbankens Jubileumsfond publicerar under 2024 en samling essäer på temat Misslyckat? Utbildningsforskaren Magnus Hultén skriver om målstyrningens avigsidor i skolan.  

Magnus Hultén är professor i naturvetenskapernas didaktik vid Linköpings universitet. Han intresserar sig för frågor om skolans roll i samhället, vad som formar skolämnen, deras innehåll, syften och arbetssätt, hur skolan styrs och hur detta förändrats över tid. Hans senaste bok Striden om den goda skolan: Hur kunskapsfrågan enat, splittrat och förändrat svensk skola och skoldebatt (2019) handlar om 1990-talets skolreformer.  

Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond (RJ) publicerar årligen en samling texter på ett aktuellt tema. Ambitionen är att ge en bild av kvaliteten och bredden i dagens forskning inom humaniora och samhällsvetenskap. År 2024 bidrar sex forskare med texter på temat Misslyckat? i form av häften som samlas i en box.

De sju dödssynderna är historiska begrepp men fortfarande intressanta att diskutera i dagens sekulariserade samhälle; tänk bara på den avund som kan få näring från sociala medier, det klimatbelastande frosseri som pågår i rika länder eller den vrede som pyr i extremistiska miljöer.

Riksbankens Jubileumsfond publicerar under 2023 en samling essäer skrivna av forskare inom olika ämnen på temat Dödssynderna i vår tid, som släpps i samband med Kulturnatten i Stockholm den 22 april.

Häftena i denna samlingsbox finns även att köpa separat, och digitala versioner kan laddas ner gratis från Riksbankens Jubileumsfonds hemsida. 

Innehåll: 

Ola Sigurdson · Avund: Den kallaste av dödssynder 

Maria Wolrath Söderberg · Frosseri: Man måste väl få unna sig?

Jesper Roine · Girighet: För samhällets bästa?

Mårten Snickare · Högmod: Sverige, kolonialismen och museerna  

Lotta Löfgren · Kättja: Från otukt till dejtingapp

Lynn Åkesson · Lättja: Det avslöjande avfallet

Christofer Edling & Jenny Björkman · Vrede: Våld som mål och medel

I begynnelsen var hushållet -- inte staden. När människan slog sig ner, gjorde man det på gårdar, som på sin höjd bildade byar. Men en stad är något mer än en samling hus eller en handelsplats. Till de första städerna drogs kultur, folk och handel, här frodades möten och konflikter. Vi vet i dag vad som utgör en stad, men vad var det för behov och tankar som fanns bakom de första skandinaviska stadsbildningarna? De kom först under medeltiden, vilket var långt senare än nere på kontinenten. Varför uppstod de då? Och på vilka platser uppstod de? I detta häfte diskuterar Mats Roslund hur livet levdes i Skandinaviens första städer. Han har analyserat stadslivet och vad det betydde att bo i en stad.  

Mats Roslund är professor i historisk arkeologi vid Lunds universitet. Han forskar på social identitet och uppkomsten av gemenskaper i det förflutna. Detta teoretiska utgångsläge har lett till studier av slaviska, östersjöfinska, kontinentala och bysantinska förbindelser med Skandinavien under medeltiden. Trälar i det tidigmedeltida samhället, järnåldersboplatsen Uppåkra och Sicilien under bysantinsk-islamisk tid är andra forskningsområden.  

Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond (RJ) publicerar sedan 2008 en årsbok. Ambitionen med årsböckerna är att ge en bild av kvaliteten och bredden i dagens forskning inom humaniora och samhällsvetenskap. Varje bok behandlar ett övergripande tema med utgångspunkt i den forskning stiftelsen stödjer. År 2020 består årsboken av sex häften, essäer på temat Staden, som tillsammans utgör en årsbox. Staden växer fram är sjätte och sista häftet i boxen.  

Den franske filosofen René Descartes (1596--1650) är känd för den dualism där kropp och själ ses som varandras motsatser. Idag anser många att Descartes bidragit till den övertro på det västerländska förnuftet som lagt grunden för exempelvis naturens exploatering och kolonialismen. Ska Descartes därmed hållas medansvarig för samtidens globala kriser; är hans filosofi ett historiskt misslyckande?  

I själva verket försökte Descartes på olika sätt lösa de problem han såg i sin egen tes, och reflekterade över känslor, liv, begär, drifter och minnen på ett sätt som tveklöst bildar ett förstadium till psykoanalysen. Bortom det rationella subjektet fann han ett nytt psykiskt universum.  

Riksbankens Jubileumsfond publicerar under 2024 en samling essäer på temat Misslyckat? Estetikforskaren Cecilia Sjöholm skriver om Descartes dualism och visar hur en kompromisslös nyfikenhet alltid vinner i längden.  

Cecilia Sjöholm är professor i estetik vid Södertörns högskola. Hon har publicerat sig brett kring frågor om estetiken och dess historia, psykoanalys och kritisk teori. Hennes senaste böcker är Utan samvete? Hur vi förlorade vår inre röst (2023), Aisthesis II (medredaktör, 2023) samt Through the Eyes of Descartes: Seeing, Thinking, Writing (medförfattare, 2024).  

Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond (RJ) publicerar årligen en samling texter på ett aktuellt tema. Ambitionen är att ge en bild av kvaliteten och bredden i dagens forskning inom humaniora och samhällsvetenskap. År 2024 bidrar sex forskare med texter på temat Misslyckat? i form av häften som samlas i en box.

Världen är orättvis, men blir orättvisan större eller mindre med tiden? Här undersöks mått på livslängd, fattigdom, inkomstklyftor och demokrati, globalt, mellan länder och mellan grupper i enskilda länder. Livslängden ökar, fattigdomen minskar, allt tycks bli bättre. Åtminstone fram till det senaste millennieskiftet, sedan syns tecken på nedgång.  

Är den framgång för demokratin vi upplevt de senaste femtio åren en parentes? Svaret beror bland annat på den tidsserie som mäts: hur lång behöver den vara för att påvisa en säker trend? Och upplevs jämlikhet alltid som rättvis, eller finns det en rättvis ojämlikhet? Siffrorna ger svar och väcker många nya frågor.  

Riksbankens Jubileumsfond publicerar under 2025 en samling essäer på temat Rättvisa. Andreas Bergh, forskare i nationalekonomi, skriver om hur rättvisa kan mätas.    

Andreas Bergh är välfärdsforskare och docent i nationalekonomi vid Lunds universitet och Institutet för Näringslivsforskning (IFN). Hans forskning rör välfärdsstaten, sociala normer, globalisering och institutionell ekonomi. I forskargruppen SoeTech vid Lunds universitet forskar han om hur ny teknik påverkar ekonomi och samhälle. Han har tidigare bland annat gett ut Den kapitalistiska välfärdsstaten (5 uppl. 2022) om hur Sverige blev rikt och jämlikt, samt serieboken Hjälpas åt: Om marknader och människor (2021). Tillsammans med Joakim Wernberg diskuterar han teknik, ekonomi och samhälle i podden Bergh & Wernberg.

*  

Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond (RJ) publicerar årligen en samling texter på ett aktuellt tema. Ambitionen är att ge en bild av kvaliteten och bredden i dagens forskning inom humaniora och samhällsvetenskap. År 2025 bidrar sex forskare med texter på temat Rättvisa i form av häften som samlas i en box.  

Språket speglar på många sätt oss människor. Orden vi väljer avslöjar till exempel våra fördomar och förutfattade meningar. Det handlar inte bara om fördomsfulla eller kränkande ord, utan också hur vi uttrycker vilka som tillhör en grupp, och vilka som vi anser inte gör det. Fördomarna ligger gömda i hur vi pratar med -- och om -- varandra. 

Riksbankens Jubileumsfonds årsbox 2021 består av sex häften som ägnas åt orden och språket. I detta sista häfte skriver Torun Lindholm Öjmyr, forskare i psykologi, om hur språket färgas av både medvetna och omedvetna föreställningar om andra. Och den allra tydligaste indelningen är den i vi och dom. Den syns i hur vi uttrycker oss om andra och påverkar vårt förtroende för människor runt omkring oss.   

Torun Lindholm Öjmyr är professor i psykologi vid Stockholms universitet. Hon har forskat på olika teman kring grupper och fördomar, med fokus i första hand på hur en individs etnicitet eller kön påverkar bedömningar i rättssystemet och arbetslivet. Hon bedriver också forskning kring beslutsfattande samt om minnets tillförlitlighet i rättsliga sammanhang. I ett pågående samarbete med filosofer, statsvetare och medievetare driver hon ett forskningsprogram kring kunskapsresistens. Torun Lindholm Öjmyr har varit ledamot i Svenska Nationalkommittén för psykologi och är arbetande ledamot i Kungliga vitterhets, historie och antikvitetsakademin.  

Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond (RJ) publicerar sedan 2008 en årsbok. Ambitionen med årsböckerna är att ge en bild av kvaliteten och bredden i dagens forskning inom humaniora och samhällsvetenskap. Varje bok behandlar ett övergripande tema med utgångspunkt i den forskning stiftelsen stödjer. År 2021 består årsboken av sex häften, essäer på temat Orden, som tillsammans utgör en årsbox. Vi och dom är sjättehäftet i boxen. Redaktörer för årsboxen 2021 är Jenny Björkman, docent i historia och samverkansdirektör på Riksbankens Jubileumsfond, och Patrik Hadenius, språkvetare och förlagschef på Norstedts.

Flygande bilar var länge en typisk del av visionen av den framtida staden. I dag ses bilar snarare som ett problem för urbaniteten än som ett svar på hur städer kan bli hållbara. Den djupt rotade tilltron till den bensindrivna personbilen är bara ett exempel på hur svårt det är att förutse framtidens behov och lösningar. Men stora moderna städer kräver förstås planering, trots ovisshet om inte bara transportmedel utan också bland annat demografi, politisk styrning och energiförsörjning. Hur kan en sådan planering se ut? I detta häfte diskuterar stadsbyggnadsforskaren Alexander Ståhle scenarier för framtidens städer och svårigheterna med att planera för det oförutsägbara.

Alexander Ståhle är teknologie doktor i stadsbyggnad och forskare vid Arkitekturskolan KTH. Hans doktorsavhandling från 2008 behandlade förtätning och offentliga rum. 2016 publicerade han boken Alla behöver närhet: Så blir framtidens städer som var resultatet av en framtidsstudie om urbanisering och trafik. Nu arbetar han med forskningsprojektet Smarta gator som ska ta fram en ny svensk gatustandard. Han har som vd drivit konsultföretaget Spacescape i 15 år och där arbetat med stadsplaner i små och stora svenska städer, komplexa planprojekt som Nya Kiruna och Nya Slussen samt utredningsuppdrag för UN Habitat. 2019 startade han den digitala dialogplattformen Placetoplan.

Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond (RJ) publicerar sedan 2008 en årsbok. Ambitionen med årsböckerna är att ge en bild av kvaliteten och bredden i dagens forskning inom humaniora och samhällsvetenskap. Varje bok behandlar ett övergripande tema med utgångspunkt i den forskning stiftelsen stödjer. År 2020 består årsboken av sex häften, essäer på temat Staden, som tillsammans utgör en årsbox. Den framtida staden är tredje häftet i boxen.

Vad är ett rättvist straff? Allt sedan antiken har det funnits en koppling mellan rättmätiga straff och uppfattningen om ett rättvist samhälle, en balans som symboliserats av rättvisegudinnan Dikes våg och svärd.  

Straff och vedergällning har fyllt flera funktioner: skydd, avskräckning och hämnd. Förhållandet mellan rättvisa och straff är komplicerat och förändras över tid, men strävan efter balans är konstant. Här diskuteras straff och rättvisa, från grekiska Orestien, Dantes skärseld och franska revolutionen till Donald Trumps vurm för tortyr.  

Riksbankens Jubileumsfond publicerar under 2025 en samling essäer på temat Rättvisa. Kriminologen Magnus Hörnqvist skriver om rättvisa straff.    

Magnus Hörnqvist är professor i kriminologi vid Stockholms universitet. Hans forskning rör sig i skärningspunkterna mellan filosofi och samhällsvetenskap, vilket återspeglas i böcker om Foucault, klass och makt. Senaste boken är The Pleasure of Punishment (2021). Just nu brinner han allra mest för att utveckla kritisk teori i en skandinavisk kontext.

*  

Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond (RJ) publicerar årligen en samling texter på ett aktuellt tema. Ambitionen är att ge en bild av kvaliteten och bredden i dagens forskning inom humaniora och samhällsvetenskap. År 2025 bidrar sex forskare med texter på temat Rättvisa i form av häften som samlas i en box.

Norden -- fem självständiga länder i Europas nordvästra hörn. Det är det hårda Norden. Men det finns också ett mjukt Norden, som är en ideologisk och medial konstruktion, inte sällan med kommersiella förtecken. Det handlar om jämlikhet, tillit, kort distans till makten, inklusivitet, flexibilitet, kärlek till naturen, luthersk arbetsetik samt sparsmakad och ljus estetik. Vi häruppe är inte så lite övertygade om de egna lösningarnas universella förträfflighet. Men varför är de tre baltiska länderna inte med i gemenskapen? Har det med den svenska stormaktstiden att göra, med arvet efter Sovjettiden eller med något annat? I regionernas Europa kan det också finnas plats för ett fördjupat nordiskt samarbete kanske rentav en politisk union? Det finns argument både för och emot. En ännu svårare fråga är vad som är nordiskt. Handlar det om historia, nutidskultur eller samhällsekonomi? Vad har vi gemensamt som skiljer oss från omvärlden? Kanske mer än vi tror. Eller möjligen tvärtom.

Riksbankens Jubileumsfonds årsbok 2011/2012, Ett nordiskt rum, vrider och vänder på Norden. Årsboken utsträcker det nordiska i sydöstlig riktning, men undersöker också den exotiska periferin norr om norr. Med stora övergripande penseldrag, både historiskt och i nutid, och med nedslag i belysande detaljer målas ett nordiskt rum upp som är på en gång välbekant och helt nytt.

Författare: Andres Andresen Peter Aronsson Nicholas Aylott Stuart Burch Inger Damsholt Björn Fjæstad Lizette Gradén Norbert Götz Jonas Harvard Karl Magnus Johansson Lisbeth Lewander Pärtel Piirimäe Valters Scerbinskis Kadri Simm Sverker Sörlin Sanna Turoma Gunnar Wetterberg Susanne Österlund-Pötzsch

Mängder av människor lyssnar på musik varje dag, en förkrossande majoritet varje vecka, och en ansenlig minoritet hanterar själva ett instrument om de inte sjunger. Musiken tar alltså stor plats i våra liv. Bröllop, dop och begravningar inramas av musik. Musik kan göra det lättare att träna, roligare att städa, och för en del behövs musik för koncentrationens skull. Musik förlöser sorg, men det är också musik som får arméer att gå i takt; den förstärker såväl positiva som negativa känslor. Redan det lilla spädbarnet gungar spontant till organiserat rytmiska ljud - så vad är musik för något och varför har den sådan makt över oss människor? I RJ:s årsbok 2018 bidrar forskare med bakgrund inom allt från neurovetenskap, socialantropologi och musikvetenskap till ekonomisk historiamed texter om körsång, rave och liturgi, om samhällets musikalisering och musikens roll för både hälsan och det sociala, liksom svaret på varför det svänger.  

Riksbankens Jubileumsfonds årsbok 2018 finns även i utgåvan 9789170612558. Denna utgåva av årsboken utgör också stiftelsens vänbok till avgående vd Göran Blomqvist.

Innehåll

Jan Fagius: Musik - ett evolutionens barn?

Töres Theorell & Fredrik Ullén: Om känslor och musik. Studier på tvillingar

Ulrik Volgsten: Affekt, minne och identifikation. Om makten över musikens makt

Peter Bryngelsson: Musikens dödliga egenskaper

Guy Madison: I musiken sådan ljuv besatthet bor. Om rytm, sväng, attraktion och musikens ursprung

Palle Dahlstedt: Begränsningarnas musik. Frihet och kontroll i kreativa processer

Gunilla Iversen: Maktens musik och musikens makt under Karl den skalliges tid

Karin Strinnholm Lagergren: O Birgitta, du som talat med all vishet. Musikens makt i den heliga Birgittas klosterorden

Maria Schildt & Lars Berglund: Hur franskt blev svenskt. Om användning av prologer vid svenska hovet 1680-1718

Mats Greiff: Skiffle - hemmagjord musik med kraft att förändra världen 

Alf Arvidsson: Mellan urkraft och modernitet. Afroamerikanska musiktraditioner i Sverige

Rasmus Fleischer: Vad betyder det att musik är live?

Jonas Otterbeck: Den nya islamiska popmusiken och Maher Zain

Anna Gavanas: Klubbkulturers värde i den politiska ekonomin. Disco och rave i Stockholms dansmusikhistoria 

Gunnel Fagius: Kör i rörelse. Ett historiskt perspektiv på det svenska körundret

Till skillnad från vad många kanske tror har Sverige aldrig varit ett enspråkigt land. Det finns faktiskt inte ett enda land på jorden som är det. I Sverige liksom i andra länder har det alltid funnits språkliga minoriteter, både invandrade och inhemska. Samiska är till exempel ett inhemskt språk medan turkiska är ett invandrat. Men i dag håller det språkliga landskapet på att ritas om. Länge var finska det i särklass vanligaste invandrade språket. I dag är det arabiska. Samtidigt är allt fler svenskar i arbete och utbildning verksamma på engelska. Vad är det som håller på att hända? Hur fördelar språken sig, hur behandlas minoritetsspråken? Och vilka språk kommer vi att använda i framtiden? Dessa frågor diskuteras och besvaras i skriften Språken: Den nya mångfalden av språkvetaren Mikael Parkvall.  

Författaren är lingvist vid Stockholms universitet. Han har forskat i synnerhet om pidgin- och kreolspråk, men har även publicerat inom flera andra språkvetenskapliga områden, både populärvetenskapligt och i facktidskrifter. Några aktuella böcker är Lagom finns bara i Sverige och andra myter om språk (3:e upplagan 2016), Laddade ord: En bok om tankens makt över språket (tillsammans med Lars Melin, 2016) och Sveriges språk i siffror: Vilka språk talas och av hur många? (2015).  

Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond (RJ) publicerar sedan 2008 en årsbok (ISSN 2000-1029). Ambitionen med årsböckerna är att ge en bild av kvaliteten och bredden i dagens forskning inom humaniora och samhällsvetenskap. Varje bok behandlar ett övergripande tema med utgångspunkt i den forskning stiftelsen stödjer. År 2019 består årsboken av sex häften, essäer på temat Det nya Sverige, som tillsammans utgör en årsbox.

Den svenska berusningspolitiken är i otakt. I riksdagen hörs krav på hårdare straff och ökade tvångsmedel som ett sätt att komma tillrätta med narkotikaproblemet. Samtidigt genomförs en allt mer liberal alkoholpolitik, där exempelvis gårdsförsäljning av alkoholdrycker lyfts fram som en punkt i regeringens januariavtal. Dissonansen är inte ny, utan har präglat detta politikområde i decennier. Varför har det varit så svårt för politikerna att utarbeta en sammanhållen berusningspolitik med syfte att minska skadeverkningarna av medborgarnas rusmedelskonsumtion? Går det att i längden upprätthålla både en restriktiv narkotikapolitik och en liberal alkoholpolitik i ett globalt samhälle? Dessa frågor diskuteras och besvaras i skriften Drogerna: Den nya berusningspolitiken av historikern Johan Edman.  

Författaren är docent i historia och lektor vid Kriminologiska institutionen, Stockholms universitet. Han forskar bland annat om berusningspolitik, missbruksvård, medikalisering och politiskt kunskapsbruk. Bland hans senaste publikationer märks exempelvis artiklarna Alcohol consumption as a public health problem 1885 1992 (i antologin Conceptualising Public Health, 2018), Den samhällsfarliga fattigdomen och mellankrigstidens lösdrivarlag (i antologin Bedöma och åtgärda fattigdom, 2018) och The war on good research (i tidskriften Nordic Studies on Alcohol and Drugs, 2017).  

Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond (RJ) publicerar sedan 2008 en årsbok (ISSN 2000-1029). Ambitionen med årsböckerna är att ge en bild av kvaliteten och bredden i dagens forskning inom humaniora och samhällsvetenskap. Varje bok behandlar ett övergripande tema med utgångspunkt i den forskning stiftelsen stödjer. År 2019 består årsboken av sex häften, essäer på temat Det nya Sverige, som tillsammans utgör en årsbox.

Yttrandefriheten är hotad. Det är ingen nyhet. Men för det mesta är det auktoritära staters styrning av medier som avses. Mindre känt är hur yttrandefriheten påverkas av kommersiella intressen. Den svenska yttrandefrihetslagstiftningen har traditionellt betonat värdet av att skydda journalistiken genom att bland annat skilja på reklam och journalistik. I dag ökar pressen på yttrandefriheten också i Sverige, där det allt oftare reses krav på att också se reklam och annonser som yttranden. Men vad händer om grundläggande rättigheter kommersialiseras? Hur ska medborgare kunna skilja på reklam och viktig information om gränserna mellan journalistik och pr suddas ut? Dessa frågor diskuteras och besvaras i skriften Medierna: Den nya gränslösheten av juridikprofessorn Eva-Maria Svensson.  

Författaren är professor i rättsvetenskap vid Juridiska institutionen, Göteborgs universitet. Hon forskar bland annat om yttrandefrihet och demokrati, ålderism och åldersdiskriminering, jämställdhet och genus samt rättsvetenskapliga teorier och metoder. Några aktuella publikationer hon utgivit tillsammans med olika medförfattare är böckerna Genusrättsvetenskap (2018) och Blurring the Lines: Market- driven and Democracy-driven Freedom of Expression (2016) samt artiklarna Women s Human Rights in the Governance of the Arctic (i The Yearbook of Polar Law Online, 2018) och Building and Sustaining Freedom of Expression, Considering Sweden (i Nordicom Review, 2016).  

Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond (RJ) publicerar sedan 2008 en årsbok (ISSN 2000-1029). Ambitionen med årsböckerna är att ge en bild av kvaliteten och bredden i dagens forskning inom humaniora och samhällsvetenskap. Varje bok behandlar ett övergripande tema med utgångspunkt i den forskning stiftelsen stödjer. År 2019 består årsboken av sex häften, essäer på temat Det nya Sverige, som tillsammans utgör en årsbox.

Sverige är på många områden ett nytt land. Det är lätt att se om man studerar till exempel fattigdom, synen på droger, parlamentarism, medielandskapet eller den språkliga mångfalden. Men är förändringarna och utvecklingstakten så rasande som vi ofta påstår? Och är det just dessa områden teman för fem häften i denna årsbox som är de intressanta och relevanta? Kanske är det först när vi får lite distans till det som händer nu som vi kan se vad som var relevant och intressant. Årsboxens redaktörer, Jenny Björkman och Patrik Hadenius, motiverar i detta häfte varför man faktiskt kan tala om ett nytt Sverige. 

Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond (RJ) publicerar sedan 2008 en årsbok (ISSN 2000-1029). Ambitionen med årsböckerna är att ge en bild av kvaliteten och bredden i dagens forskning inom humaniora och samhällsvetenskap. Varje bok behandlar ett övergripande tema med utgångspunkt i den forskning stiftelsen stödjer. År 2019 består årsboken av sex häften, essäer på temat Det nya Sverige, som tillsammans utgör en årsbox.  

Redaktörer för Det nya Sverige är Patrik Hadenius, språkvetare, journalist och författare, och Jenny Björkman, samverkansdirektör på Riksbankens Jubileumsfond och docent i historia.