Visar resultat för..."eddy.se ab"

Varje år samlar Årets Bild den främsta bildjournalistiken i Sverige i bokform. Boken innehåller bilder från samtliga nominerade bidrag i tävlingen Årets Bild och ger en samlad bild av året som gått. Från de stora händelserna, de små berättelserna och de avgörande ögonblicken. Här möts nyheter, vardagsliv, porträtt och sport i ett visuellt dokument över vår samtid. Boken Årets Bild är både ett historiskt dokument och en inspirationskälla för alla som är intresserade av bildjournalistik, berättande, fotografi och vår samtid. Årets Bild är Sveriges mest prestigefyllda pris för bildjournalister. Tävlingen riktar sig till yrkesverksamma fotografer som arbetar med bildjournalistik och dokumentärfotografi. Den instiftades 1942 av Pressfotografernas klubb (PFK) för att främja goda yrkesprestationer och hålls årligen. Pristagarna utses av en oberoende jury. Årets Bild 2025 har ett förord skrivet av tidigare statsminister Ingvar Carlsson. Texten om Årets fotograf är skriven av Emma Bouvin, Mellanösternkorrespondent på Dagens Nyheter.

Utflykter i Art nouveau är en bok om en märklig och i sitt slag enastående samling, ihopbragd av läkaren Göran Bratt under mer än 50 års tid. Som botaniskt intresserad fastnade han redan i unga år för konstglas med blommor och växter som motiv, tillkomna under de år i 1900-talets gryning då stilen art nouveau, även kallad jugend, bröt fram som en reaktion mot det viktorianska samhällets stelhet och förkonstling. Boken är inte någon historieskrivning med djuplodande essäer, utan mer en katalog över en samling, där allt, från enkla vardagsting till rariteter, tillmäts samma värde och dokumenteras i ord och bild. Texter om fabriker och formgivare ger bakgrund och information. Föremålen är ordnade i kapitel om glas, porslin och keramik, brons, silver och tenn samt möbler, konst och småsaker. Ett antal större ”samlingar i samlingen”, som glas av Gallé, underglasyrmålat porslin från Rörstrand och bronser av Hugo Elmqvist, utgör höjdpunkter. Göran Bratt har samlat med hjärtat som vägvisare. Han har inte köpt som investering eller för att imponera på omgivningen: – Från barndomen har jag vandrat i naturen, studerat blommor och växter. Gått omkring i Bohusläns natur. När ett föremål talar till hjärtat så händer någonting i kroppen, en värme sprider sig, som när jag hittar en sällsynt blomma. I ett avslutande kapitel om art nouveau-konstnärernas favoriter presenterar Göran ett 70-tal av de växter som avbildas på samlingens föremål med botaniska fakta och kulturhistoriska nedslag.

Nu skall den gamle läkaren äntligen gå i pension och stänga sin lilla psykiatriska mottagning. Något han länge sett fram emot men också bävat inför. Under denna sista dag passerar en handfull besökare med skiftande öden förbi som speglar för honom själv. Ur möten och avsked väcks den ena svårare frågan än den andra. Till sist kanske han blir ensam kvar med blicken mot horisonten och undrar om hans dagar egentligen varit förgäves. »Ingen kuling kommer blåsa upp då jag lämnar.« Vi möter en flodhäst, en talande skata och en skara återuppståndna poeter liksom vandrar i minnets katakomber mellan barnskratt och erotiska ögonblick. Samtidigt som något okänt och djupt skrämmande ger sig tillkänna i läkarens gamla kropp. TORSTEN GREEN PETERSEN är bosatt i Visby, född 1955 och har varit verksam som allmänläkare, psykiater, naturfotograf och kulturskribent. Hans tidigare två böcker »Fågelns blick« samt »Mular och fläckor« rymmer fågelfotografier och naturessäistik. »Flodhästens erinran« är hans första roman.

Gotland var ett självständigt 'land' under vikingatid och äldre medeltid. Visserligen lierat med Sveariket men med fördelaktiga villkor. Det skapade goda förutsättningar för att dra nytta av Östersjöhandeln, vilket avspeglar sig i öns många vikingatida silverskatter och staden Visbys ledande roll inom den tidiga Hansan. Grunden för självständigheten var den decentraliserade tingsorganisation, som styrde landet. I boken presenteras ny forskning om Gutnaltinget i Roma, öns högsta beslutande församling. Arkeologiska fynd berättar om kontakter med påven i Rom och om landet Gotlands förmodade tingshus, som revs på 1700-talet. Boken berättar också om den internationellt uppmärksammade ryttargraven i Halla, om settingarnas betydelse för försvar och skatteuppbörd och om den egna myntningen som inleddes cirka 1150. Samt om det unika system med asylkyrkor och den så kallade 'bandan', som uppenbarligen varit ett effektivt medel för att lösa interna konflikter och undgå långlivade vendettor familjer emellan. Boken är en fristående uppföljning av Tingsplatser på Gotland, som utkom 2018 med Majvor Östergren och Tryggve Siltberg som författare.

Gammalsvenskby i Ukraina grundades 1782 av svenska bönder från Dagö.Dessa fick en påfyllning av kolonister från Danzig och några svenska krigsfångar och trots de första årens massdöd överlevde byn. Invånarna fick kämpa mot sjukdomar, hungersnöd, banditöverfall och invaderande arméer. De fick sedan uppleva Krimkriget, första världskriget, ryska revolutionen och inbördeskriget, andra världskriget, den ryska ockupationen av Krim 2014 och även sedan 2022 rena krigshandlingar riktade direkt mot byn.När svenskbyborna flyttade till Sverige 1929 hoppades de att kunna hålla samman. Så blev det inte; de placerades ut som statare och lantarbetare – många kände sig svikna och föll för kommunistisk propaganda. 250 svenskbybor återvände åren 1929–31. De hamnade ur askan i elden och fick uppleva såväl Holodomor och Stalins utrensningar som nazistiska övergrepp och arbetsläger. Ändå har många ända till våra dagar bevarat sitt svenska språk, sin historia och hoppet om en bättre framtid i Ukraina.Måtte den snart komma!Jörgen Hedman med postum medverkan av Lars Åhlander.

Att bygga, det är målet, det enda målet, med varje kolonialt krig”, utbrast den franske marskalken Hubert Lyautey i slutet av 1800-talet. De europeiska kolonialmakterna lämnade efter sig ett stort urbant arv: de anlade nya städer och gjorde om gamla på flera kontinenter. Spåren av denna urbanisering syns fortfarande idag, på gott och på ont. Vilket tankegods låg till grund för de koloniala städerna? Och hur ser de nu självständiga länderna på detta arv? Med utgångspunkt i fem forna koloniala städer – Kolkata, Tunis, Harare, Swakopmund och Mogadishu – berättar Pernilla Ståhl om det kolonialt byggda. Pernilla Ståhl är skribent och radioproducent, med en akademisk bakgrund som statsvetare. Hon har rest till, och arbetat och bott i, många städer som planerats av kolonialmakter, t ex Mogadishu, Kolkata, Asmara, Tunis, Singapore och Yangon. För svenska läsare har hon i dagspressen introducerat flera böcker om kolonialismens urbana historia.

Magnus Ihreskog var 39 år när han plötsligt fick veta att han är adopterad. Bortlämnad av någon, hemhämtad av andra. I den här boken vänder och vrider han på detta faktum och försöker se det ur olika perspektiv, blandat med minnen från barndom och uppväxt. Allting blev så bra som det kunde bli, men allt kunde också ha blivit på annat sätt. Och vad finns det där ute som han inte vet det allra minsta om?Magnus Ihreskog (född 1962) är journalist och bosatt i Visby. Det här är hans andra bok.

Fågelskådning på Fårö – den kompletta guiden beskriver översiktligt och kortfattat trettiotre fågellokaler och deras mest karaktäristiska fågelarter på ön Fårö belägen strax nordost om det gotländska ”fastlandet” det vill säga huvudön Gotland. Fårö är känt för sina raukar, intagande stränder och i övrigt variationsrika och vackra landskap. Liksom Gotlands sydligaste del Storsudret har Fårö en stor andel alvarmark och landskapet präglas på många håll av öppna marker. Många av fågellokalerna är inte bara fågelrika områden utan överlag natursköna platser väl värda att besöka även för den som är allmänt intresserad av att vistas i naturen. På så sätt är boken inte bara en guide till fågellokaler utan fungerar också som inspiration och vägledning för alla naturintresserade besökare till Fårö.

Den här boken handlar om arkitektur. Inte om den synliga utan om den osynliga. Minnenas, relationernas och förlåtelsens arkitektur i vilkas rum medvetandets ljus lyser och livet tar plats. Vi bygger dessa osynliga arkitekturer tillsammans med tankar, ord och handlingar och de blir vår värld, inte bara i det förflutna och nu utan också framåt. Förlåtelse är vår själs immunförsvar och handlar om förmågan att om och om igen läka inre och yttre minnen och relationer. Utan förlåtelse riskerar vi att fastna i förflutet lidande och låsas fast vid upplevelser av uppgivenhet, skuld eller hämnd, i stället för att leva här och nu. Förlåtelsens arkitektur innehåller erfarenhet, kunskap, forskning och praktik som finns kring förlåtelse både inom en människa och mellan människor. Boken väcker tankar om hur vi kan stötta varandras medkänsla, förståelse och förlåtelse genom hur vi beter oss och svarar an i olika situationer, både i privatlivet och på arbetsplatsen.

Hur såg musiklivet runt om i Sverige ut under det långa 1800-talet? Vilka möjligheter fanns att ta del av musik i hela landet och inte bara i de större städerna? I denna bok skildrar tolv musikforskare konsertverksamhet och musikutövande på olika platser runt om i landet, med särskilt fokus på orter utanför de stora städerna. Ett rikt och livaktigt musikliv träder fram, där privatpersoner och lokala föreningar tillsammans med institutioner som skola, kyrka och militärväsende byggde upp musikaliska nätverk. Ett genomgående tema är rörlighet och cirkulation – hur musiker, repertoar och idéer färdades och tog nya vägar i takt med utvecklingen av kommunikationer som ångbåtslinjer och järnvägar. Den ökade rörligheten möjliggjorde turnéer, förmedling av repertoar och idéer och professionalisering inom musiklivet. Rörelsen av musiker, repertoar och idéer diskuteras och problematiseras i bokens artiklar utifrån teorier om cirkulation samt om relationer mellan större och mindre orter. Boken visar hur regionala och lokala musikliv inte bara mottog impulser utifrån, utan också utvecklade egna dynamiska och sammanlänkade musikmiljöer. Sammantaget tecknas en ny och rikare bild av Sveriges musikliv under 1800-talet – mångfacetterat, decentraliserat och djupt sammanflätat med samhällsförändringar i stort.

Europakonventionen kom till som en besvärjelse – krigsårens brott mot mänskligheten skulle inte få upprepas. Det första målet gällde Cypern, då brittisk koloni. Där uppdagades vad som användes för att upprätthålla den koloniala ordningen, såsom piskning, kollektiv vedergällning, olagliga arresteringar och dödsstraff. Målet förliktes när Storbritannien erkände Cyperns självständighet. Sedan dess har rättighetsskyddet utvecklats till ett finmaskigt nät. En anmälan mot Storbritannien under senare år gällde störningar som de boende i närheten av en flygplats upplevde. Utan att förringa deras obehag är det av annat slag än det britterna anklagades för som kolonialmakt. Gör Europadomstolen i Strasbourg rätt saker? Har den rätt att göra det den gör? I det mål som Hans-Gunnar Axberger utgår från har domstolen lagt stor möda på att skapa en rättighet som inte ingår i konventionen. Han granskar domen i syfte att diskutera hur Europadomstolen idag arbetar och frågar sig om skyddet för våra grundläggande rättigheter fungerar som det bör. Hans-Gunnar Axberger är professor i konstitutionell rätt och tidigare justitieombudsman.

Som 39-åring fick Magnus Ihreskog vetskap om att han är adopterad. Bortlämnad till barnhem och hemhämtad av de som kom att bli hans mamma och pappa bara några månader efter födseln. Det här är en fristående fortsättning på boken ”Kommen från ingenstans”, utgiven 2025. Fortsatta funderingar kring hur livet är och hur det kunde ha varit. Vem är man om man inte vet varifrån man kommer? Och vad skulle hända om hans dolda förflutna blev synligt? Magnus Ihreskog (född 1962) är journalist och författare verksam i Visby och med ursprung i Småland. Det här är hans tredje bok.

Olika signaler om svenska elevers bristfälliga skolresultat har skapat en berättigad skrämselhicka inom det politiska systemet. Resursförstärkningar är av nöden. Frågan tillhör våra allra största utmaningar och en i slutet av 2015 allt mer akut flyktingkris gör inte skolfrågan mindre aktuell. Tvärtom hänger dessa frågor intimt ihop. Både integrationsproblematiken och välståndsproblematiken landar i skolfrågan. Den politiska debatten hämmas dock ofta av att den mer fokuserar på vad det politiska systemet förmår, eller vad det går att ha ideologiska dispyter kring, än på vad som verkligen behövs. Så låt oss diskutera innehållet i undervisningen. Låt oss diskutera hur man bäst sätter vingar på elevernas förmågor. Denna bok har inga lägre ambitioner än att låta landets ledande experter på området lägga fram sin spetskunskap kring lärandet och lärandets mekanismer. Ur redaktören Mats Bergstrands förord

Mular och fläckor? Tordmular förstås. En alkfågel. Och skärfläckor. Som tillhör vadarnas långbenta grupp. Två av författarens älsklingsfåglar. Här flimrar de, tillsammans med andra, förbi på vandring i gotländska fågelmarker. I korta essäer med följsamma fotografier gestaltas fågelmöten runt ön. Författaren vandrar i natur och tanke, för samtal med kajor och fossil, väntar tålmodigt vid Karlsöarnas klippor och drar sig inte för att blanda in såväl gråsälar som danska anarkister i gestaltandet. En fortsättning på hans tidigare »Fågelns blick« men denna gång helt och hållet från Gotland.

Med konstprojekt som Public Safety, Fyra föreläsningar och Bussresa 933, kom konstnären Jörgen Svensson att beskrivas som en pionjär inom den relationella konsten i Sverige. Många i Göteborg minns också den gången det stod Pizzeria med stora bronsbokstäver på Göteborgs konstmuseums fasad. Det var bara ett av Jörgen Svenssons många olika konstprojekt. Men han har även gjort musik och radioteater samt producerat böcker. Sedan några år tillbaka arbetar han enbart med måleri. Han säger själv att han inte var klar med måleriet.

Våra gamla gotländska fiskelägen har blivit en turistattraktion. Men de är samtidigt ett kulturarv som gotlänningarna själva måste förvalta. Så skrev reportern Carin Häglund i förordet när Gotlands Tidningars reportageserie utgavs i bokform första gången 1992. Tillsammans med fotografen Tommy Söderlund hade hon besökt ett 40-tal gotländska fiskelägen och intervjuat äldre som kunde berätta om livet i strandsocknarna. Både Carin Häglund och Tommy Söderlund var synnerligen väl lämpade för detta, Carin uppväxt i När och Tommy i Näs. De många fisklägena runt den Gotländska kusten är fortfarande populära utflyktsmål får såväl bofasta som turister. Men för många av dagens besökare torde fiskelägena med sina små strandbodar enbart vara pittoreska scenerier. Genom att boken nu utkommer på nytt kan en ny generation få kunskap om en svunnen tid då det hårda slitet vid stranden var nödvändigt för Gotlänningarnas överlevnad.

Striden utanför Visbys Stadsmur lördagen den 17 april 1288 blev början till slutet för landet Gotland. År av spänningar resulterade i inbördeskrig som kom att skilja stad från land. Det här är en berättelse ur svensk historia som format det land vi lever i dag.

Året är 1889. Fyrbiträdet Johan Fredrik Engman vid Faluddens fyr på sydöstra Gotland drar inte jämnt med sin förman. Inte med någon annan heller. För att råda bot på ovänskap och kiv beslutar Kungliga Lotsstyrelsen att Engman ska förflyttas till Tärnuddens fyr på Gotska Sandön, bemannad med endast två personer. Men det skulle de komma att behöva ångra. Tio månader senare är fyrvaktaren Johan Sigfrid Lundqvist vid Tärnuddens fyr död och biträdet Engman själv på väg att buras in på Långholmen. Boken bygger på en verklig händelse.

- Tre förtalsprocesser: Borg, Schyman och Persbrandt, Mats Bergstrand - Rättsstaten och folket. Några reflexioner om de rättsstatliga principernas folkliga förankring, Percy Bratt - 25 år av censur? Om konstitutionell rätts kontextuella betydelse, Thomas Bull - Några reflektioner om social adekvans vid förtal, Axel Calissendorff - Ansvarsfrihet på grund av publicistiskt syfte, Kerstin Calissendorff - Bakom kulisserna i spelmålet – med beaktande av att minnet sviker, förändrar och förädlar, Peter Danowsky - Några tankar om Lagrådets ställning, Anders Eka - JK, utgivarna och underrättelser – en allt annat än romantisk komedi, Nils Funcke - Respekten för människovärdet i brottmålsprocessen. Tre olika perspektiv, Elisabet Fura - Vad är det för fel på Holmes? Europakonventionens plats i normhierarkin, Maria Grahn-Farley - JO Hans-Gunnar Axberger och 1 kap. 9 § regeringsformen, Johan Hirschfeldt - Frågan som vi aldrig kommer att få besvarad – om etableringsfrihet och konkurrensrätt på medieområdet, Per Hultengård - Är förtal ett perdurerande brott?, Ulf Isaksson - Vad är det som granskas av granskningsnämnden för radio och tv?, Henrik Jermsten - Ofantlighetsprincipen eller Kan det bli för mycket av det goda?, Helena Jäderblom - Tredje mans skadeståndsrättsliga räddningsplikt – straffrätt och skadeståndsrätt är emellertid alls icke två sidor av samma mynt, Jan Kleineman - Går PO och PON i takt?, Torbjörn von Krogh - Yttrandefriheten och Arbetsdomstolen, Per Larsson - Honda Shigekuni, en jurist i världslitteraturen, Peter Luthersson - Lagligt men inte självklart lämpligt AI-baserat beslutsfattande, Cecilia Magnusson Sjöberg - A never ending story. Statligt värdegrundsarbete – ständig omorganisering eller beständigt strävande?, Lena Marcusson - Reviderad revision. Om några milstolpar i den statliga revisionens historia, Ingvar Mattson - Sju dagar som skakade Dagens Nyheter. Dokument från en tid långt borta och nära, Anders Mellbourn - Rättighetsfrågor och perspektivskiften – en analys av H-G:s rättsvetenskapliga produktion, Joakim Nergelius - JO – den förtroendevalda juristen, Peder Nielsen - Offentlig anställning och privat yttrandefrihet, Vilhelm Persson - Objektivitet i medier, förvaltning och forskning: ett statsvetenskapligt perspektiv, Olof Petersson - Allmänna handlingar och offentliga befattningshavares rätt till privatliv, Jane Reichel - En ny rättighet för tidningsutgivare – aspekter på artikel 15 i DSM-direktivet, Jan Rosén - Repressalieförbudets konstitutionella räckvidd – förebild eller förfall?, Mikael Ruotsi - Rättssäkerhet vid betygssättning, Sverker Scheutz - Bestraffande skadestånd, Mårten Schultz - Den svenska pressen borde vara stolt över sin hänsynsfullhet, Ola Sigvardsson - Några reflexioner om tryck- och yttrandefrihet ur en justitiekanslers perspektiv, Anna Skarhed - Kontrollmakten och statsrådsansvaret – i ett femtioårsperspektiv, Fredrik Sterzel - Tankar om gränserna för leken mot bakgrund av idrottens autonomi och samhällsansvar, Odd Swarting - Lost in transition, Richard Swartz - Integritetsskydd i nya perspektiv, David Törngren - HGA och SVCA – en enastående och stram rådgivare, Gabriel Urwitz - Det litterära privilegiet – från ”Märit” till idag, Lars Viklund - Den oförvitlige ämbetsmannen – Axberger, objektivitetsprincipen, JO och behovet av saklighet och opartiskhet i statsförvaltningen, Jens Västberg, Lina Forzelius, Maria Ulfsdotter Klang och Anna Sellin - Informationsfrihet och upphovsrätt – en balansakt, Monique Wadsted - Om det personliga i kontrollmakten, Bertil Wennberg - Sociala medier – yttrandefrihet och ansvar, Daniel Westman - En vägledning om hur FN:s konvention om barnets rättigheter kan tolkas och tillämpas – fågel, fisk eller mittemellan?, Karin Åhman - Informationsfriheten enligt Europadomstolen, Inger Österdahl - Bibliografi

Magnus Ihreskog är sedan 1991 reporter och krönikör på Gotlands Tidningar. Genom åren har han skildrat den gotländska befolkningen i reportage och intervjuer men också skrivit krönikor om dagarna som går i det som tillsammans utgör livet. Han hämtar näring i det got- ländska såväl som i sina hembygder i Småland. Nu ger han för första gången ut några av alla dessa krönikor i bokform.

Tålamod, förtröstan och förtvivlan. Frihet och förtryck. Författarens penna vandrar fritt som kanske en fågel mellan stort och smått. Personliga bilder av fågelmöten från Ungern i öst till ett vintrigt Kanada i väst. Från den arabiska öknens hetta i söder till hagel och kyla i norra Jämtlands ödemarker. Hans livslånga fågelintresse bildar grunden till ett myller av iakttagelser och tankar. Författaren och fotografen Torsten Green-Petersen tar oss med på en vidunderlig resa in i en bevingad värld. Hans essäer om fåglars liv leder osökt också in på det mänskliga. I så motto är detta en bok lika mycket om livet för människor som för fåglar. Torsten Green-Petersen född 1955 är bosatt i Visby och arbetar som allmänläkare och psykiater.

Optimisten säger: Vi lever i den bästa av världar. Pessimisten svarar: Just det! Torsten Thurén försvarar pessimismen som livshållning och karaktärsdrag och gör upp med den rådande lyckofilosofin, som han anser har fått för stort utrymme i samhället. Men han tvingas samtidigt erkänna att ett problem med att vara pessimist är att man inte ens kan glädjas när man får rätt. Torsten Thurén är docent i journalistik, licentiat i historia och författare till en rad böcker. I ”Pessimistiska Manifestet” varvar han personliga reflexioner med hänvisningar till andra författare, filosofier och teorier. Ur innehållet: • Att engagera sig i samhällsfrågor med en pessimistisk grundinställning. • Pessimistisk etik – är allt tillåtet? • Var det tråkigt till och med i paradiset? • Vad är pessimistisk politik? ”Det går inte att ’bota’ pessimism med uppmuntrande tillrop om att se livet från den ljusa sidan,” skriver Torsten Thurén, som för egen del finner sig väl tillrätta i sitt pessimistiska liv. Inte minst därför är Pessimistiska Manifestet en given presentbok till bekantskapskretsens pessimist. Den är dessutom en intressant och vindlande vandring genom olika filosofiska och ideologiska uppfattningar.

[Ylva, Visby, 11 juni 2019] Jag tar några bilder på en poserande Hasebullah. Han har köpt en svart kostym till skolavslutningen och är jättefin. Jag vet inte då att det är de sista bilderna jag tar på honom innan han hamnar bakom låsta dörrar. Det är bilder på en ung man med livet framför sig och världen för sina fötter. Eller - det är så det ser ut. Ungefär tre månader senare tar Jens bilder på honom från besöksrummet på Märsta, för den här boken. Han har samma kostym på sig. Jag säger till Hasse att några av bilderna kunde komma från en Dressman-reklam. [Hasebullah, 2 augusti 2019, Märstaförvaret] ”Nu är det dags att gå upp”, hör jag från ena hörnet av gården. Jag solar fortfarande men sätter mig upp. På andra sidan gården sitter fyra ungdomar och småpratar med varandra. ”Det är sex minuter kvar”, säger en av dem. ”Och?”, säger vakten som är kraftig och ser ut som att han kan äta upp oss. ” Det är sex minuter kvar”, upprepar killen fast han låter spakare denna gång. ”Du vill inte att jag skickar dig till isoleringscell, va?” säger vakten. Han låter hotfull. Varför vi ska in sex minuter tidigare? 23 timmar sitter vi inlåsta inomhus och ändå ska han stjäla sex minuter. Förvar! är en bok om hur det kan vara att sitta inlåst i ett flyktingfängelse, fast man inte är kriminell. Det är också en bok om att maktlös stå vid sidan av och inte kunna påverka situationen fast man vet att den i grunden är odemokratisk och bryter mot konventioner som Sverige skrivit under på.

Fragment av en verklighet - det är det normala när vi försöker belysa vår äldre historia före de skrivna källorna. Det.brukar skämtsamt sägas att för vissa tidsperioder har vi enbart kunskap om människorna när de har dött, om andra tiders människor vet vi nästan ingenting, men desto mer om deras hus, hägnader och gravar. Allt hänger på lämningarnas synbarhet i landskapet och om de är gjorda av sten. Anlagda ovan jord ser vi dem lätt, men har de bestått av förgängligt material, eller är nedgrävda, blir det givetvis svårare att hitta och tolka dem. En sådan period är den yngre järnåldern. Vi har tusentals föremål som påträffats och lämnats in till museerna och vi har något så när duglig kunskap om de gravlagda. Men, vi saknar (med några få undantag) i stort sett allt som har med gård och landskap att göra. Vi har med andra ord mycket svårt att belysa de grundläggande byggstenarna i det dåtida samhället - dvs gård och jordbruk. Ett källmaterial som har tolkats kunna utgöra ett substitut för detta är de vikingatida silverdepåerna. Tanken har varit att dessa deponerats under golvplankorna i dåtidens hus, eller i alla fall på gårdsplanen. De senaste årens arkeologiska undersökningar på Gotland, bl.a. genom Länsstyrelsens projekt ”Ett plundrat Kulturarv”, har tydligt indikerat att depåer sällan kan tolkas som de samtida gårdsplatserna. Den här boken tar avstamp i dessa erfarenheter och avser att fördjupa kunskapen om den yngre järnålderns landskap och den rumsliga kopplingen till silverdepåer. Bilden av ett helt annorlunda landskap börjar växa fram, där silvret fyller olika syften och där det i ringa grad kan knytas till samtida bostäder, vilket i sin tur leder till en omtolkning av såväl depåernas funktion som gårdarnas och landskapets förändringar från den äldre järnåldern fram till 1600-talets kartbild.

Hur var 1970-talet på Gotland? Tiden då man pumpade olja ur jorden och demonstrerade. För Jesus, Chile och vägpriser. Mot kärnkraft, kalkbrytning och alkohol. Många av oss minns nog hur det var. Men var det så? Minnet kan vara både bedrägligt och subjektivt. I den här fotoboken möter du 1800 gotlänningar och en och annan fastlänning. Tillsammans målar de en bild av historien. Historien om Gotlands 1970-tal.Medförfattare: Eva Sjöstrand, Janne Bertholdsson, Tommy Wahlgren, Thomas Gottfridsson, Magnus Ihreskog.

A large number of destinations around the world are struggling with the delicate balance of developing tourism and the hospitality industry in a sustainable way. The challenge for many destinations is to find a way forward, for existing and new jobs, to contribute to economic growth and for the preservation of the cultural heritage. At the same time, with more visitors there are increased risks of negative impact on society, the environment, and, not least, on the cultural heritage that for many visitors is a reason to travel. This anthology approaches the challenges facing tourism and the hospitality industry by emphasizing insights that can enable the necessary transition to sustainable visits. Through twelve chapters, experienced researchers from different disciplines discuss empirical studies of visits in the broad sense. Their analyses cover central themes in tourism and hospitality studies, i.e. tourism, destinations and destination management, host-guest relations, imageries, representation, and sustainability.

Detta är en bok om Vibrationsverket i Anga socken på östra Gotland. Det är en berättelse om 20 års kreativt arbete och om vägen från en liten cirkusskola i trädgården till en mångfacetterad verksamhet i stort tält. Det är en resa genom cirkus till Cirkusinspirerad ljud- och balanskonst och ett lärande utifrån sinnena. Det är en bok om rörelse, om klang, balans och om lusten att bygga. Det är en bok om ett lyssnande förhållningssätt och om en längtan efter rum för rörelsen. Det är en hyllning till alla barn och till allt det som bara barn kan lära en. Kanske vet du redan vad det är? I så fall är boken en uppmaning att värna just det. Vet du inte, är förhoppningen att du som vuxen läsare får med dig en aning om det som, vem vet, så småningom blir till insikt. Är du en yngre, kanske mycket ung läsare, hoppas vi att du får en rolig stund med alla vackra bilder och att du hittar till de ord och textrader som är särskilt för dig.

Polletter var vanliga betalningsmedel i slutet av 1800- och i början av 1900-talen. I olika sammanhang - när man betalade på spårvagnen och färjan, fick i gång gasleveransen, som förköpta bevis på rabatt på favoritrestaurangen - betalades med polletter i vardagen. De underlättade också intern administration inom en rad olika företag i en tid som föregick dagens datoriserade tillvaro. Hur de användes har ofta har fallit i glömska - det var självklart då och behövde inte dokumenteras. Polletter är bärare av information om affärer och rutiner och har därmed ekonomihistoriska och kulturhistoriska värden som överstiger de konstnärliga. Boken beskriver omkring 2000 olika polletter utgivna i Göteborg, de första i bruk på 1700-talet. I viss omfattning kommer vi fortfarande i kontakt med polletter i kundvagnar och på rouletteborden. Det så kallade kontantlösa samhället kanske leder till nya användningsområden. I en del fall är polletterna de enda vittnesbörden från företaget som gett ut dem. Telefonkataloger och tidningar ger ingen upplysning och arkiv saknas. I andra fall är det känt att polletter har använts, men ingen tycks veta hur de ser ut eller har samlat dem i sina gömmor. Tanken med boken är att dokumentera ett område som inte redovisats sedan slutet av 1800-talet och delvis varit svåröverblickbart eftersom bildmaterial saknats. Boken består både av kataloger över polletterna, men också av berättelser om detaljer i deras tids vardagsliv som kommer i dagen genom dessa små föremål.

Vad är en skådepenning, medalj, jetong, medaljong och plakett? Vilken är åtsida respektive framsida? Hur gör man en medaljbeskrivning utan bilder? Hur anges referenser och provenienser, storlek, vikt, halt och form? Detta är en oumbärlig handbok för fackmän och intresserade om hur man beskriver svenska medaljer och plaketter.