Hans-Gunnar Axberger – författare

”Statsministermordet är ett mästarprov.”

Dagens Nyheter

"Det här är det bästa som har skrivits om Palmemordet."

Leif GW Persson

”Det bästa som skrivits i ämnet. Utmärkt lektyr för den som bara vill läsa en enda bok om mordet på Olof Palme.”

Jan Guillou, Aftonbladet

När chefsåklagare Krister Petersson vid en presskonferens i juni 2020 meddelade sitt beslut att avsluta utredningen av mordet på Olof Palme, med motiveringen att den misstänkte var avliden, blev det ett kollektivt antiklimax för många svenskar. Alla som minns den där sena februarikvällen 1986, som följt utredningen med dess huvudspår och villospår, skulle de aldrig få något entydigt svar på vad som hände? Något som hjälpte dem att äntligen lämna det här nationella såret och gå vidare?

Hans-Gunnar Axberger återvänder till början och ger oss en bred och detaljerad beskrivning av världens största polisutredning, som redan från början missköttes så grovt att det efter några månader stod klart att förövaren med största sannolikhet skulle komma att klara sig undan.

Vad var det som gick fel? Hur kunde Sveriges statsminister mördas på öppen gata? Och hur kunde så många poliser och utredningstimmar ändå inte leda till en lösning av mordet?

Som huvudsekreterare i statens granskningskommission har Hans-Gunnar Axberger djupare kunskap om Palmeutredningen än de flesta. Statsministermordet är ett oumbärligt stycke nutidshistoria. Det är också en berättelse om Sverige, om vår bild av oss själva, och om vår oförmåga att lära av våra misstag.

Innehåller ett nyskrivet efterord av författaren.

Det har brunnit i Bondeska palatset och en hög domare, Johannes Bäfver, är försvunnen.Här har Domstolen sitt säte. Det är rikets högsta juridiska instans och makten utövas av en liten samling oavsättliga jurister. Rättvisans tjänare och lagens väktare. Men också människor; karriärlystna, ensamma, sig själva nog.Mystiken kring Bäfver skapar oro i palatset och utlöser en oväntad kedja av händelser. Ann-Britt Jansson, som spås en lysande framtid inom Domstolen med chans på chefsstolen, besväras av försvinnandet. Mellan henne och Bäfver finns en mörk historia.Domstolen kokar av det outsagda, av allianser, halvlögner och hemligheter. Snart ska allting klaras upp, men det blir inte som någon har tänkt sig.

Domstolen skildrar initierat och underhållande hur ett lands högsta domstol kan fungera. Det är den första, fri­stående delen i en ny romanserie om svenskt samhälls- och rättsliv under hundra år.

"… inser att det är något så ovanligt som en saga om det som är vårt rättssamhälle. Jag sträckläser den. Längtar redan efter den utannonserade fortsättningen."Malin Persson Giolito

"Hans-Gunnar Axberger ger mig associationer till PD James såväl i prosans ton som i insikterna om det mänskliga psyket. Ett gott betyg, kan jag förtydliga. Det som framför allt fascinerar med Domstolen är kontrasten mellan de svala maskerna på dessa rättvisans tjänare och den råa mänsklighet med låga instinkter som finns under dem. Följande delar i serien ges ut redan i höst, läsning att se fram emot."Kristian Ekenberg, Gefle Dagblad

"… Axbergers njutbart lästa, elegant satiriska historia om dödligt intrigspel i självaste Högsta domstolen. Gudarna ska veta att strömningstjänsterna inte kryllar av exemplariska stilister, men här har vi alltså en juridik­professor som skriver stiligare än en hel drös uppburna samtidsförfattare."Jenny Lindh, DN

”ett arbetsplatsreportage till roman skrivet med ömsint blick och stilistisk exakthet.”Peter Fällmar Andersson, Sydsvenskan

”Axberger skildrar med erfaren blick och svart humor hur domarrollen och rättens integritet prövas inifrån. En underhållande och träffsäker roman i juridikens gränsland – och första delen i en planerad serie om svenskt rätts- och samhällsliv.”Advokaten

Advokaterna  är den tredje fristående delen i romanserien Rättvisans gång som inleddes med Domstolen, en berättelse om livet bland höga jurister och ämbetsmän. Det har blivit 1970-tal och bröderna Beck har tagit över faderns advokatbyrå. Men de är olika till kynne och hur de vill utöva yrket, så pass att en brödrafejd håller på att blåsa upp.

När byrån biträder den kände filmregissören K med skatterådgivning slutar det med att K misstänks för ekonomiska brott. Det är en av bröderna som stått för råden, och konflikten mellan Sten och Magnus eskalerar.

I bakgrunden pågår en rad svenska rättsaffärer som griper in i advokatbrödernas liv. Sten är engagerad i ett nationalkonservativt brödraskap som intresserar polisen i utredningarna av statsministermordet och olagliga vapenaffärer. Magnus drar sig fram som diverseadvokat. De har valt olika vägar, och samtidigt finns det som förenar. Familjens tillflykt har alltsedan brödernas barndom varit Gudingskär, öbandet i Ålands hav. Nu hotas deras ägande av barnbarnen till en gammal Kruegerdirektör som ser sig som öarnas rättmätiga ägare, och processar mot bröderna Beck i ett mål som ska nå hela vägen till Högsta domstolen.

Året är 1932. I en Parisvåning tar tändstickskungen Ivar Kreuger sitt liv och lämnar åt eftervärlden ett övergivet finansrike, för andra att bringa reda i. På en advokatbyrå i Stockholm får Hans Olsson ett lönsamt uppdrag som flätar samman hans liv med Kreugers öde.Ett decennium senare är han död.Kvar i den välbärgade tillvaro han kunnat ordna är änkan Gunnel med barnen Sten och Magnus. Åt dem har han i sitt testamente stakat ut en framtid. Men vill de ha den? Vilsna finner de vägar att leva i överklassens Rydsholm och på de öar i havsbandet som dyker upp bland pappans okända tillgångar. Där, på de yttersta skären, möter Gunnel och pojkarna en värld dit lagens långa arm inte når.Arvet är en roman om Kreugerkraschen och en familjehistoria i dess spår. Det är den andra fristående delen i romanserien Rättvisans gång som inleddes med Domstolen, en berättelse om livet bland höga jurister och ämbetsmän.

"… inser att det är något så ovanligt som en saga om det som är vårt rättssamhälle. Jag sträckläser den. Längtar redan efter den utannonserade fortsättningen."Malin Persson Giolito om Domstolen

Sverige har sedan 1700-talet ett unikt grundlagsskydd för yttrandefriheten. I Yttrandefrihetsgrundlagarna beskrivs hur det vuxit fram och tillämpas idag, med rättigheter för medier och enskilda men också med gränser för vad som inte får sägas. Utöver yttrandefrihetsbrott som förtal, hot, hets, uppvigling, spioneri, privatlivsintrång med mera beskrivs skyddet för olika medieformer, ansvarsreglerna, censurförbudet, meddelarfriheten, det unika jurysystemet och offentlighetsprincipen. I ett särskilt kapitel behandlas sådant som faller utanför yttrandefrihetsgrundlagarna såsom sociala medier, teaterföreställningar och demonstrationer.

Förutom att vara en lärobok och rättskälla för studenter och yrkesverksamma vänder sig till boken till var och en som vill förstå hur våra lagar om det fria ordet fungerar i teori och praktik.

Som första land i världen antog Sverige redan 1766 en lag som reglerade rätten till det fria ordet – tryckfrihetsförordningen. Grundlagen som 2023 blev utsedd till världsminne av Unesco syftar til att säkerställa ett fritt meningsutbyte, en fri och allsidig upplysning och ett fritt konstnärligt skapande. I denna lagkommentar går Hans-Gunnar Axberger utförligt igenom paragraf för paragraf med historisk och aktuell fördjupning.

I boken behandlas bland annat frågan om intressekonflikter hos banker, advokater, revisorer, journalister, ratinginstitut, försäkringsbolag och myndigheter. Här tas också upp särskilda frågor som intressekonflikter skapade av lagstiftaren eller andra regelmakare, rättsekonomiska aspekter på intressekonflikter och utvecklingstendenser när det gäller lösningsmodellerna.

Ur innehållet:

Intresse för intressekonflikter Hans-Gunnar Axberger

Intressekonflikter och deras hantering - en introduktion Gunnar Nord och Per Thorell

Är värdepappersinstitutets egna regler och ökad genomlysning rätt väg? Lars Afrell

Journalistikens beroenden Hans-Gunnar Axberger

Intressekonflikter i samband med vissa riktade emissioner Clas Bergström och Per Samuelsson

Att leda en bolagsstämma - kan det leda till intressekonflikter? Claes Beyer

Finns det en konflikt mellan revisorns tystnads- och upplysningsplikt? Clas Blix

När bör staten reglera intressekonflikter? Martin Blåvarg och Gent Jansson

Tystnadsplikt eller informationsrätt? - Om intressekonflikter vid revision av internationella koncerner Adam Diamant och Claes Norberg

Kontrollen över ersättningsnivåerna i näringslivet ur ett internarionellt perspektiv Rolf Dotevall

Stabilitet och effektivitet i bankmarknaden - Några intressekonflikter i banklagstiftningen Henric Falkman och Christina Strandman Ullrich

Värden och penningbegär - ett revisorsdilemma Ulf Gometz

Intressekonflikter i bankverksamhet Lars Gorton

Vem väljer egentligen revisor? Sigvard Heurlin

Intressekonflikter och skiljeförfaranden - Vägmärken ocg trakfiksignaler från IBA Kaj Hobér

En dold intressekonflikt? Per-Ola Jansson och Lars Nyberg

Advokater i börsbolagsstyrelser Björn Kristiansson

Oberoendets anatomi - en skiss Stefan Lindskog

Om advokaters affärsjuridiska intressekonflikter Claes Lundblad

Fallet VLT - intressekonflikter vid hot om avnotering Harry Schüssler

I Nätkränkningar som rättsligt och demokratiskt problem redovisar han hur hot, integritetskränkningar m.m. bedöms i juridiska sammanhang och diskuterar vad som behöver utvecklas. Ett samhälle måste skydda sina institutioner och respekten för dess befattningshavare. Men gäller det i samma grad politiskt förtroendevalda? Axberger ser behov av ansvarsutkrävande för det som förekommer på internet och pekar på möjligheter till utvidgat rättsskydd men är skeptisk till att lagreglera demokratisk debatt.