Orsi Husz – författare

Kliv in i stadens gömda, förbisedda och försvunna rum!  

I Bakom stadens kulisser tar forskare från skilda discipliner med läsaren på strövtåg i Stockholm från tidigt 1800-tal till sent 1900-tal. Antologin tar sin början bland de första omstridda schweizerierna i Staden mellan broarna, passerar stadens nya centrum för konsumtion och förströelser på Norr, gör uppehåll på det fashionabla Östermalm och avslutas i de förfallna Klarakvarteren.  

Läsaren får besöka försvunna kaférum och slå in på det beryktade bordellstråket Norra Smedjegatan, träda in i undangömda kökstrappor, bevittna hemliga möten i Humlegårdens urinkurer och bekanta sig med de stora varuhusens upplysta skyltfönster. Vandringen avslutas bakom kulisserna på den svenska syndens stråk Klara porra under 1970-talet.  

Rummen har både fysiska och mentala gränser. De präglas av normer och ideal kring manligt och kvinnligt, liksom av gränsöverskridanden i spänningsfälten mellan offentligt och privat, arbete och fritid, smutsigt och rent, konsumtion och produktion. Det är också rum  som inte alltid lämnat tydliga spår i kulturarvsinstitutionernas samlingar.  

Antologin Bakom stadens kulisser är ett resultat av forskningsprojektet Bekönade rum. Mångdimensionella vandringar i stadens historia. Genom ett nära samarbete mellan arkivarier, antikvarier och forskare har projektet syftat till att skriva fram en mer mångfacetterad stadshistoria med utgångspunkt i de spår av levt liv som speglas i kulturarvsinstitutionernas föremål, bilder och foton.

Nästan alla vuxna svenskar använder dagligen digitala bank-id:n, för betalningar och bankärenden, men också för kontakter med myndigheter, skolor och vårdinstitutioner. Ett bank-id har blivit en förutsättning för att kunna delta i samhället. Hur kommer det sig att vi har gjort oss beroende av ett identifikationsbevis utfärdat till oss i vår egenskap av bankkunder när vi agerar som medborgare, föräldrar och patienter? Vad har banken med våra identiteter att göra? Och hur har vi hamnat i denna identitetsekonomi?   

Riksbankens Jubileumsfond publicerar under 2022 en samling essäer på temat Efter digitaliseringen -- ett "efter" som rymmer ett "i kölvattnet av" såväl som ett "i enlighet med". Idéhistorikern Orsi Husz förklarar i sin essä hur det gick till när digitala id:n som kontrolleras av affärsbanker blev ett så självklart inslag i de allra flesta svenskars vardag. Även om detta är en del av digitaliseringen har bankdrivna identiteter en längre historia. Det ekonomiska intresset för våra identiteter existerade långt innan ettor och nollor genomsyrade våra liv.   

Orsi Husz är professor i idéhistoria vid Uppsala universitet och har fram till 2021 arbetat som professor i ekonomisk historia vid samma lärosäte. Hennes forskning kretsar kring frågor om det ekonomiska livets kultur, konsumtion, pengar, krediter och finansernas roll i vardagslivet. Hon driver projektet "Identitetsekonomin. Pengar och identifiering i 1900-talets Sverige" och ingår i forskningsprogrammet "Nyliberalism i Norden".  

Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond (RJ) publicerar årligen en samling texter på ett aktuellt tema. Ambitionen är att ge en bild av kvaliteten och bredden i dagens forskning inom humaniora och samhällsvetenskap. Identitetsekonomin är ett av sex häften i boxen RJ 2022: Efter digitaliseringen.

Köket brukar kallas hemmets hjärta. Det är platsen för hemmatillvarons mest basala sysslor, som matlagning, ätande och vardagligtfamiljeliv. Köket ses som en given del av bostaden, med vissa förväntade funktioner och inventarier. Inget kök, inget riktigt hem.

Historiskt sett har det renodlade köksrummet inte varit så självklart som det är i dag. Kring år 1900 var Stockholm en av Europas mest trångbodda huvudstäder och under stora delar av seklet har kökssoffan också varit sängplats och köksbänken använts för såväl disk som tvättning, rakning och badning av små barn. På 2000-talet gör bostadsbristen åter att många får nöja sig med en vattenkokare eller mikrovågsugn som enda köksutrustning.

Köket speglar samhällsförändringarna. Det har i högre grad än andra rum påverkats av strävan efter ett enklare och bekvämare vardagsliv med standardiserade och rationella lösningar. Den här boken handlar om hur köket som rum har formats av drömmar, ideal och vardagslivets realiteter under det långa 1900-talet. Hur har köksrummet gestaltats och förändrats i takt medkonsumtionssamhällets framväxt? Och vart kommer köket ta vägen i framtiden?

Vad betydde konsumtionsdrömmar under en period då konsumtionssamhället började ta form i Sverige men ännu inte fullt utvecklats? Vad var konsumtionsdrömmar värda moraliskt och ekonomiskt? Hur pass modernt var det att drömma i början av 1900-talet? Vilka fick möjligheter att drömma och i vilka former?

Drömmars värde undersöker hur människor har tänkt kring konsumtion, och särskilt konsumtionsdrömmar under det tidiga 1900-talet. Bokens delstudier handlar om varuhuset Nordiska Kompaniet (NK) i Stockholm och om penninglotterier och lotterispel i Sverige. Både varuhus och lotteri länkades explicit till drömmar. NK, grundat 1902, upplevdes som ett "hypermodernt" drömpalats och lockade många åskådare, även sådana utan pengar. Varuhuset gjorde anspråk på att ha introducerat ett helt nytt sätt att konsumera. Penninglotterier hade funnits sedan 1700-talet i Sverige och blev åter aktuella 1897 efter en lång period av förbud. De var så populära att människor stod i långa köer för att få tag på en lott och dåtiden betraktade lotteriet som "de fattigas poesi" eller "drömfabriken". Frågan om ett eventuellt statligt lotteri diskuterades och ställde dåtidens politiker inför ett moraliskt dilemma.

Med hjälp av begreppen rationalitet, irrationalitet, hedonism och asketism analyseras här det tidiga 1900-talets konsumtionskultur så som det speglas genom ett färgrikt källmaterial, bland annat varuhusdetektivens rapporter, dåtida tidningsartiklar, politiska diskussioner och skönlitteratur.

Även om drömmar spelade en viktig roll i det tidiga varuhuset och i lotterispelet fanns de aldrig där i "ren" form. I varuhuset och lotterifrågans behandling gestaltades det tidiga 1900-talets föreställningar om gammalt och nytt, pengar och moral, kultur och kommers, färdigproducerade drömmar och individuella sådana, kvinnor och män, fattiga och rika samt hur kollektiv framtidsplanering tangerade de privata drömmarna.

I denna bok placeras det svenska varuhuset i ett internationellt sammanhang och lotteristudien belyser ett område som hittills glömts bort av den historiska forskningen.

Orsi Husz är historiker, verksam vid Stockholms universitet. Drömmars värde är hennes doktorsavhandling.

Belönad med Clio-priset 2005.