Visar resultat för..."Kaunitz-Olsson"

En gång betalade Pieter Tham dyrt för två centimeter av ett lakan som medlemmarna i The Beatles påstods ha sovit på. Beviset? Att linnet var svagt missfärgat. Han skriver också om badkrukans hemliga skräck för att näcka och att bli gäddbiten på ett onämnbart ställe. Eller när han hamnade som körsångare åt jazz­legenden Monica Zetterlund. Alla möjliga och omöjliga felsteg finns med i denna varmt humoristiska och skarpsynt mänskliga samling kåserier. Pieter Tham har frilansat för svenska tidningar i Paris, San Francisco och London. Jobbat som journalist på Dagens Industri, Veckans Affärer och Privata Affärer. Varit studioreporter på ­Aktuellt, Lilla Aktuellt och A-Ekonomi och ingick i den trojka som startade TV8. Arbetat inom eget företag som medietränare av offen­­­t­liga personer i näringsliv och politik. Nu delar han stadslivet med tillvaron på en gård i Sörmland. Han har tidigare givit ut bland ­annat Skuggor över Golden Gate (2019) och Rekord­vinnaren (2012)

"Rakt av" är det sjätte boken som samlar Marianne Lindberg De Geers vardagsbetraktelser från sitt liv på Södermalm i Stockholm. Här får vi följa med i både vardag och yrkesliv: debatter inom kultur­scenen och våndorna över privatekonomin blandas med middagarna framför det senaste avsnittet av veckans Netflix-serie med ­maken Carl Johan De Geer. Med skarpsynt penna fångar hon vardagens alla små och stora ögonblick. Lindberg De Geer skriver dagbok för att förstå sin omgivning. Hon reflekterar över det politiska spelet på den globala arenan och de pågående krigen runt om i världen. Med sin personliga, och ofta humoristiska, blick på livet erbjuder "Rakt av" en inblick i både det vardagliga och det som gör oss mänskliga. Boken samlar dagboksanteckningarna från maj 2024 till och med mars 2025.

Den kritikerhyllade regissören och författaren Björn Runges farfar blev avrättad i amerikansk uniform den 18 december 1944, under Ardenner­offensiven. SS-officeren Joachim Peiper, som gav ordern om avrättningen, levde efter kriget ett stilla liv i en liten fransk by, tills han 1976 kändes igen av en gammal medlem av motståndsrörelsen. ­Natten mot den franska nationaldagen sattes ­Peipers hus i brand. Efteråt fann polisen ett förkolnat lik, 60 centimeter långt, omgivet av laddade vapen. Peiper dog som han levde. Vem var Joachim Peiper? Den ökände officeren som haft stor inverkan på Runges liv? Och vem var furiren Rolf Runge? Vad lämnade han efter sig i Sverige? Hur hamnade han i den amerikanska armén och senare i helvetet Ardenneroffensiven? Varför har Björn Runges pappa aldrig velat tala om honom? Runge följer i spåren av sin farfar och den tyske officeren som beordrade avrättningen, han tecknar ett porträtt av krigets mekanismer och de människor som fått sina liv formade av ödet – eller av slumpen. "Ingen ska sova!" är en familjekrönika och ett historiskt dokument, en berättelse om Europas våldsamma 1900-tal och vår egen tid, där hotet om ett nytt stormaktskrig lurar bakom hörnet.

”Fadren har ringt upprepade gånger. Det sitter ljusgula post-it-lappar på anslagstavlan i slussen i Ladan varje gång jag passerar: ’Helen, din pappa har ringt’, står det på dem. Jag rycker bort dem, skriver dit mina accenter och mitt stumma ’e’ och slänger dem i det trattformade cementröret utanför entrén. Men det kommer nya direkt, som ogräs.” Året är 1991 och tjugoettåriga Hélène har precis lämnat hemstaden Ängelholm för att läsa in gymnasiet på en folkhögskola i Östergötland. Där hoppas hon slippa undan sina trassliga familjerelationer och sitt förflutna och framför­allt: att uppleva verklig passion. Sakta men säkert tar hon sig ur sitt skal, men när kärleken väl uppenbarar sig lurar katastrofen runt hörnet. "Sörja" är en gripande och klaustrofobisk skildring av en ung människas desperata försök att bryta sig loss från sina vanföreställningar och kliva in i verkligheten, i hopp om att möta en annan människa.

"Brandenburger Tor, Brecht & Berghain – det bästa med Berlin" är en guidebok till Berlin med fokus på stadens kultur- och nöjesliv. Mats Almegård skildrar den tyska huvudstaden genom dess konst, musik, litteratur och film, snarare än genom traditionella sevärdheter. Men både tevetornet på Alexanderplatz och Förintelsemonumentet i närheten av Brandenburger Tor får plats. Boken följer en personlig väg genom staden, där författaren låter filmer, böcker och musik fungera som utgångspunkt för sina besök. Och sina egna erfarenheter. Han tar sig till klubbar, museer, biografer och bokhandlar, och placerar dem i ett sammanhang som förklarar Berlins särställning som kulturell metropol. "Brandenburger Tor, Brecht & Berghain – det bästa med Berlin" fungerar både som reseguide och som kulturhistorisk introduktion till det moderna Berlin. Den erbjuder konkreta tips och adresser, men också korta reflektioner kring stadens utveckling, dess kreativa miljöer och de människor som format den. Genom kombinationen av praktisk information och kulturjournalistiskt berättande ger boken en aktuell och nyanserad bild av Berlin – en stad i ständig förändring, där konsten och nattlivet fortsätter att prägla både vardag och identitet – även om många Berlinbor idag klagar på att svenskar köper lägenheter så att konstnärer och musiker nu måste hitta nya hem för sin kreativitet.

Malmö, sommaren år 2000. En tid då staden stod inför sin största omvandling på decennier: industristaden blev kunskapsstad, Kockumskranen revs och ersattes av Turning Torso, och Öresundsbron öppnades som en väg mot framtiden. Mitt i denna förändring står romanens huvudkaraktär, nyss student, på tröskeln till vuxenlivet. Genom kärlek, vänskap och tvivel tvingas han ifrågasätta sig själv och sitt sammanhang. Det är en historia om identitet, om nya och gamla värderingar, och om vad det innebär att hitta sin plats i en stad och i en tid som är i ständig rörelse. Malmös unika nutidshistoria och samtid såväl som den analoga erans sista bastion skildras träffsäkert, precis innan allt blev digitalt. Här möter vi slang, musik och miljöer som många känner igen – och som andra kommer upptäcka för första gången. Carl Johan Lundgren (född 1980) är kanske mest känd som sångare i Vit Päls och Laser & bas – band som båda gjort sig kända för sin unika berättarförmåga. Med "Mitt eget bull Hawaii" visar han att samma känsla för tonträff och skildring nu fått nytt liv i romankonsten. "Mitt eget bull Hawaii" är Carl Johan Lundgrens debutroman.

Dåtiden pågår hela tiden. Historien är inget avslutat kapitel – den är ett levande material, i ständig rörelse, som varje generation måste återerövra på nytt. I "En annan historia" gör Jan Stenmark just detta: han tar historien i besittning och gör den till sin. Resultatet är, som alltid, betydligt roligare än den officiella versionen. I denna nya bok utsätts historiens största gestalter och mest välbekanta ögonblick för Stenmarks oefterhärmliga bild- och textkollage. Columbus, Napoleon, Adam och Eva, Karl XII, Stalin, Jesus, Beethoven, Darwin, Freud, Newton, vikingar, greker, Karin Månsdotter, högertrafikomläggningen och de olympiska spelens barndom – alla får de sina roller omförhandlade när historierevisionisten Stenmark kliver in på scenen. Med sitt skarpa bildseende och sin förmåga att vända det vardagliga till något absurt och filosofiskt, öppnar Jan Stenmark dörren till en alternativ historieskrivning där inget är hugget i sten. Vad vet vi egentligen om hur det gick till? Och varför skulle den version som blivit nedtecknad vara den mest underhållande?

Kungälv, några år in på 00-talet. Felix, Eddie, Mikko och Andy startar ett band för att bli något. För att komma bort från sig själva. Från allt. För att LEVA. De lyckas direkt. Men bara med att komma bort från sig själva. Vägen hem visar sig vara svårare.

Det enda jag ville var att befinna mig på en bra plats i skallen, styra in det portabla tankehotellet i en fredad zon. Alla medel var tillåtna, bokstavligt ­talat.

Marcus Berggren, f. 1990, är uppvuxen i Kungälv utanför Göteborg. Han jobbar som komiker och skribent. En bra plats i skallen är hans debutroman.

En fruktansvärt rolig roman som samtidigt lyckas vara en förkrossande fin kärleksförklaring till ungdomen. - Fredrik Backman

Marcus Berggren kan som ingen annan komiker hantera metaforer, vränga meningar, skapa bilder och ställa det vardag­liga mot det absurda. I detta är han en språkvirtuos. – Göteborgs-Posten

Marianne Lindberg De Geer har länge svarat på frågor i Allvarligt talat i Sveriges Radios P1 och hennes program har varit bland de mest lyssnade. Ämnena rör sig mellan humor och allvar, mellan stora frågor och små observationer. Den på­ minner om att livet inte går att lösa – bara att leva. Och kanske är det just där, i försöket, i samtalet och i nyfikenheten, som något­ meningsfullt uppstår. "Marianne Lindberg De Geers svar på frågorna i Allvarligt talat är tidlösa, kloka och skoningslösa. John Lennon sa: 'Ärlighet ger dig kanske inte många vänner, men det kommer att ge dig de rätta.' När du läser de här sidorna – tänk att du sitter i telefon med någon som sett mer, tänkt längre och inte räds att säga emot. Som kanske inte odlar tomater, men som odlar tankar. Och som likt min svärmormor på franska landsbygden kan bli just den där rösten vi alla behöver ibland: klar, erfaren, kärv och klok." Ur förordet av Kristoffer Triumf.

"Årets by" är en serieroman som skildrar livet i Kiruna – den grå gruvstaden som av många invånare liknas vid ett arbetsläger. Mitt i den pågående stadsflytten, där marken spricker och människor tvingas lämna sina hem, växer en kollektiv känsla av oro och ångest fram. Kärleken till de närliggande byarna och hatet till storstaden är påtaglig. Hilda flyttar från Stockholm till sin mors hemstad i ett försök att hitta sin identitet och komma närmare sina rötter. Men samtidigt som staden förändras i grunden blir det tydligt att hon själv måste konfrontera sprickorna i sitt eget fundament. Med en teckningsstil som för tankarna till Owe Gustafson och Marie-Louise Ekman, samt ett formspråk som påminner om tekniska instruktionsböcker, förenar "Årets by" samhällsskildring och komiskt drama i en berättelse som är både drabbande och visuellt särpräglad.

”Jag har alltid spelat tre matcher parallellt. En mot min kultur, en mot jantelagen och den faktiska matchen på basketplanen. Jag förstod tidigt att jag ville bli bäst på basket, men vad jag inte visste då var att vägen till toppen skulle bli så tuff.” Nina Baresso växer upp som den enda dottern i en stor assyrisk familj i Södertälje. Tidigt hittar hon kärleken till basketen och drömmer om att bli en av de bästa. Men för att få göra det hon älskar måste hon ta sig förbi kulturens normer och förväntningar. Det som är självklart för hennes bröder, är inte självklart för henne. På planen och i omklädningsrummen får Nina höra att hon tar för mycket plats, att hon är en diva, att hon inte passar in, och plötsligt har hon en ny kamp framför sig – den mot jantelagen. Men hur rättar man in sig i ledet när ingen berättar vad man gör för fel? Hur gör man det utan att svika sig själv och sina ambitioner att nå toppen? "Aldrig ge upp!" är en personlig berättelse om kampen för att få vara den man är och fortsätta spela på elitnivå trots skador, ålder och föräldraskap. Det är också en berättelse om att hantera motgångar och livet i stort – om kärlek, sorg och starka familjeband i ett samhälle som blir allt kallare och våldsammare. Nina Baresso (född 1975) är basketlegenden från Södertälje som med fjorton säsonger i högsta ligan fortfarande spelar på elitnivå. Med tre SM-guld och proffsspel i Spanien är hon en av svensk baskets stora profiler. Hon är även expertkommentator för Sveriges radio, coachar barn i idrottssvaga områden och jobbar som fritidspedagog. Katja Tydén (född 1980) är författare och förlags redaktör.

Under det senaste decenniet har samtidshistorien blivit radioaktiv. Det går idag att påstå vad som helst om historiska händelser på sociala medier utan att bli motsagd. Som att Förintelsen i själva verket var Sveriges ansvar. Eller att Ukraina överföll Ryssland 2022. Den sortens propaganda får själva verkligheten att svaja. Och historieförfalskningen har blivit ett politiskt vapen. Som flera historiker och specialister på psykologisk krigföring återkommer till är målet med desinformationen inte att i första hand propagera för en viss ideologi eller politisk linje utan att underminera tilltron till fakta över huvud taget. Om inget är sant kan vad som helst vara det. Sverigedemokraternas ihärdiga och tyvärr mycket framgångsrika försök att smutskasta socialdemokraterna i sociala medier och Trumps återkomst till Vita Huset är väl de mest aktuella och mest talande exemplen på det. Vad är då sant? Finns det ens något som heter ”objektiv sanning”? Jodå, det finns gott om viktig historisk forskning, och det går att skilja agnarna från vetet. Om historikerna själva får komma till tals. Men hur ska sådana röster skära genom bruset? Hur ska den ”vanliga läsaren” kunna slå fast vad som faktiskt har hänt? I den här volymen möter vi några av Sveriges mest kända historiker som resonerar om just detta. Vad gör historieförfalskningen med oss? Och vilket är historikernas eget ansvar?

En gång i tiden var Karin Gomboff hög polis­chef inom Stockholmspolisen. I efterspelet till en rutten korruptionshärva offrades hon av sina chefer och tvingades bort. Numera är hon privatdeckare och kör sin rosa Fiat Panda mellan snaskiga otrohetsaffärer och bittra vårdnads­tvister. Kontoret har hon på kvarterskrogen Vesslan i Hökarängen, öppet varje dag kl. 15–19. Happy hour. En dag får hon i uppdrag att utreda ett mord i fashionabla Djursholm. Ett fall som leder henne ut på farliga vägar och till slut tvingar henne att göra upp med sitt förflutna. Krimgenren har haft fokus på utredande poliser alldeles för länge, nu kliver privatdetektiv Karin Gomboff in på arenan. Hämnden tar inte pen­sion. Jörgen Hjerdt, f.1973 i Göteborg, är manus­författare, dramatiker och författare. Han ­debuterade 2015 med den hyllade romanen ­Befriad. Han har skrivit för scen, film, tv och ­radio – bland annat på kritikerrosade Taelgia, Heajastallan/Bröllopsfesten och ljuddramat ­Före-Efter: Anna Lindh 2003, som tilldelades Prix Europa. Döda på semester är hans andra roman.

”Jag tänkte på de sjukaste tjejerna i Lund och skämdes för att jag aldrig hade lyckats äta fullt så lite, bli fullt så skeletal.” Det börjar som ett sätt att lindra ångest, men spårar snart ur. För Siri kretsar nu tillvaron kring en enda sak: att kontrollera den egna kroppen. Hon fastnar i en ond cirkel av svält, behandling och återfall, och blir i allt högre grad en åskådare till sitt eget liv. "Hunger" är en närgången, autofiktiv berättelse om ett liv med anorexi, och ett försök att skildra en sjukdom som sällan beskrivs i sin fulla komplexitet. Siri LIdbeck (född 1991) är serietecknare och illustratör bosatt i Malmö. Hon är utbildad på Fatamorgana i Köpenhamn, Akademin Valand i Göteborg och Serieskolan i Malmö och har illustrerat för bland annat Galago, Lilla Piratförlaget och Sahlgrenska Universitetssjukhuset. "Hunger" är hennes debutbok.

Kjell Höglund är i dag mer populär än då han gav ut skivor och uppträdde på scen. Hans sånger har inte bara levt vidare, de har stärkts genom åren, talar till nya generationer lyssnare. De tolkas av yngre sångare och, inte minst, sångerskor. Hans skivor säljs till höga priser, om de går att få tag på. T-shirts, tygkassar och handdukar säljs med citat ur Höglunds sångskatt: Man vänjer sig, Rötterna blir starka när det blåser, Hellre full än glad.

Privatpersonen Kjell Höglund är dock föga känd. Aldrig har han talat ut om familj, barndom, ungdom. Aldrig koketterar han med outsiderns roll, spelar förfördelad, åsidosatt. Ingenstans i hans sånger finns en upplysning av tydlig privat karaktär. Han kunde ha kommit var helst ifrån: en trubadur från kung Arturs England, en herrelös hund, en desertör.

Anders Sundelin har tagit sig an gåtan Kjell Höglund. Med reportern envishet tar han läsaren tillbaka till trakten för hans barndom och ungdom, spårar de äldsta vännerna, reder ut hur det egentligen gick till när han spelade in sin första platta. Han lyssnar ordentligt på sångerna, låter andra berätta om sina möten med den egensinnige Höglund, bland dem Annika Norlin, Ellen Sundberg och Lars Winnerbäck. Själv träffade han Kjell Höglund redan innan denne spelade in den första skivan.

Anders Sundelin, född 1948 i Örnsköldsvik, är reporter och författare som har gett ut ett femtontal böcker.

När A-laget i Sollentuna centrum vaknade upp denna fredag i februari 1986 var siktet inte högre ställt än på ännu en dag med fylla och knark. Föga anade att de skulle bli statister i ett drama som skulle komma att utspela sig på världsscenen. Och att en av dem skulle ha huvudrollen. Christer Pettersson. Fyrtio år har hunnit gå sedan Sveriges statsminister Olof Palme mördades på öppen gata i Stockholm. Den lösning som polisutredning och åklagare till sist tyckte sig kunna presentera har inte vunnit större tilltro. Journalisten och författaren Thomas Kanger skrev den allra första boken om dådet, "Mordet på Olof Palme: utredning på villospår". Den kom att citeras i rättegångarna mot Christer Pettersson och blev en skildring av Palmeutredningen som håller måttet än idag. Nu återvänder han till mordplatsen för att berätta om kretsen kring Christer Pettersson, de vinddrivna existenser vars tillvaro kom att påverkas för resten av deras liv. Vid sin noggranna granskning av materialet kring mordfallet ?nner han att centrala händelser aldrig ?ck sin förklaring, trots att svaren fanns inom räckhåll. Mordet på Olof Palme är den största enskilda händelsen i svensk historia. Det här är en bok för alla oss som ställer sig frågan vad som egent-ligen hände den där dagen. Thomas Kanger (f. 1951) är journalist och författare. Han tilldelades Stora journalistpriset 2021 för sitt arbete om Vipeholmsanstalten.

"Rakt av" är det sjätte boken som samlar Marianne Lindberg De Geers vardagsbetraktelser från sitt liv på Södermalm i Stockholm. Här får vi följa med i både vardag och yrkesliv: debatter inom kultur­scenen och våndorna över privatekonomin blandas med middagarna framför det senaste avsnittet av veckans Netflix-serie med ­maken Carl Johan De Geer. Med skarpsynt penna fångar hon vardagens alla små och stora ögonblick. Lindberg De Geer skriver dagbok för att förstå sin omgivning. Hon reflekterar över det politiska spelet på den globala arenan och de pågående krigen runt om i världen. Med sin personliga, och ofta humoristiska, blick på livet erbjuder "Rakt av" en inblick i både det vardagliga och det som gör oss mänskliga. Boken samlar dagboksanteckningarna från maj 2024 till och med mars 2025.

Mona längtar efter den stora kärleken och vill skapa en familj, men hon är ensam och har svårt att tolka andra människor.Hon slits mellan kraven från omvärlden och behovet av egentid. I hennes väg står inte bara samhällsstrukturer, utan också hon själv.

Marianne Lindberg De Geers romantrilogi om Mona är en stark berättelse om ensamhet, beroende, makt och att ta kontrollen över sitt eget liv. Och om den stora kärleken. MONA innehåller de tre romanerna På drift, Under belägring och Sig själv närmast.

Jag gick till en läkare med mitt depressiva tillstånd. Jag ville ha piller.Han sa bara torrt efter att vi pratat en stund: Det finns inga piller mot Din personlighet.Det var inte riktigt sant. Jag har poesin.Den kan ingen ta ifrån mig. Allra minst jag själv. För mig är den ett sätt att se på världen som gör att jag orkar fortsätta. För mig över­träffar verkligheten bara dikten om den blir en dikt. Men det är bara ord. Det är bara allt.

Marcus Berggren debuterade 2022 med den kritikerhyllade och delvis självbiografiska romanen En bra plats i skallen, en bråddjupt sorglig och rått humoristisk uppväxtskildring som inte väjde för de stora frågorna eller de stora anspråken. Förra året utkom poesidebuten, "Den lilla oron och den stora oron", som välkomnades och fick ett väldigt positivt mottagande. Göran Greider skrev bland annat att här finns en enkel och orolig nervositet som ofta saknas i ny poesi. Det är en anspråkslös och vidöppen bok. Den blev också 2023 års mest sålda diktsamling. Nu följer han upp debuten med en ny samling dikter: "Åland".

Rom, den eviga staden, har varit ett resmål i över två tusen år och redan på kejsar Neros tid visste romarna vad som brukar visas barbarer. Så nog finns det att se, nya och gamla pärlor att upptäcka – och många fällor att gå i.

Kanske har det aldrig varit roligare att suga i sig den där kunskapen än i sällskap med Herr B. Rom på listigare vis förenar kåseriets lätthet med den moderna guidebokens användbarhet och ger konkreta tips för den som är på plats – vare sig målet är den mjukaste barockskulpturen, den mysigaste medeltidsgränden eller den glassigaste glassen. Men den fungerar minst lika bra för den som vill värmas och entusiasmeras hemifrån, för den som, med amiral Ehrensvärds ord, frusit sig lessen i Sverige.

Herr B är en uppskattad kåsör i Dagens Nyheter och en pseudonym för Harald Bergius, som varken är historiker, språkforskare, etrusk, katolik eller ens särskilt intresserad av fascism – men igen och igen och igen har han rest till Rom som turist. Det är hans specialområde. Det är därför han kan allt om sevärdheter, snuskigt klotter, fotbollsklubben Roma och på vilka restauranger man blir helmätt på romerskt sätt.De vackra bilderna av hans älskade stad har Stina Wirsén gjort.

Pappan är en roman om krigets offer. Om tystnad som gör ont i huvudet och trauman som går i arv. Pappan gick ut i kriget för att välta en orättfärdig regim över ända. Blott sexton år gammal anslöt han sig till den eritreanska gerillan E.L.F. som utkämpade ett tvåfrontskrig mot andra gerillagrupper och mot grannlandet Etiopien. Han drömde om frihet och rättvisa och ­skydde inga medel för att nå dit. Men drömmarna krossades, kriget gick inte att vinna och han tvingades fly till Europa och hamnade i Sverige. Här fanns fred och frihet, och enkla jobb på samhällets botten. Här förenades han med sin flickvän, bildade familj och fick en dotter. Här fanns inget krig och inga vapen. Men varför blev då inte allt bra? Tänk om förtrycket sitter i huvudet? Tänk om striderna, blodet och döden sitter på insidan av kroppen? Hans dotter ärvde inte bara fattigdomen och utanförskapet från honom utan också kriget. Hon, som föddes i Olof Palmes land och under folkhemmets tak, hon som äger både språket och rätten till sin egen historia, hon borde väl åtminstone få vara fri?

Pappan är en ursinnig skildring av det orättvisa klassamhället och av flyktingens öde, det tysta trauma som förs vidare genom generationerna. Pappans och dotterns minnen och drömmar korsklipps till en brutal uppgörelse som blottlägger villkoren för dagens svenska arbetarklass. Kriget tar inte slut bara för att vapnen tystnar.

Segen Meles (f.1983) är frilansande kultur­journalist och författare.

Hela världen är desperat efter kärlek. Varje dag uppstår ett nytt dejtingprogram och det kommer allt fler dejtingappar – den ena mer nischad än den andra. Standarden är hög och är man inte nöjd med den man har finns det andra snygga singlar bara ett svajp bort.

Iris tillhör generationen som vuxit upp i romcom­filmernas guldålder. Men var tog romantiken vägen? Finns den på riktigt? Varför finns den inte för alla? Iris idé om kärlek har lagt sig snett i hjärnan och gjort allting skevt och ouppnåeligt. Hon ser saker ­genom en slöja som döljer allt hon inte vill se. Hon är girig. Hon vill ha det där som alla andra verkar ha. I en samtid som kväver kärleken.

Att skriva är nog vad som passar mig bäst nu. Och det gör jag. Varje dag. Kanske är det bara pandemins inflytande över svårigheterna med verklig gemenskap som fallit över mig idag, men jag tror nog att det handlar om åldrandet i sig. Man kanske måste tröttna på livet för att våga dö? För att man gjort sitt. Eller kanske är det i våra gener att bli mer håglös och innesluten i sig själv och till sist sakta vissna bort och somna in? Om man slipper svår cancer eller annan terminal sjukdom de här sista åren.Gläds åt handbolls-EM halv nio ikväll. Sverige – Spanien. Det blir en svår match

”Montgomery säger ofta att jag statistiskt sett bara har sex till åtta år kvar att leva. Som genomsnittlig svensk man. All right, så får det bli. Fördelen är att jag kommer att slippa allt det krångel som livet innebär.” Följ med på en resa genom vardagens små ögonblick och reflektioner, där Carl Johan De Geer – en flanör – finner ro i kaffet, böckerna och ordningen på sitt kafébord tillsammans med vännen Montgomery. Det de båda har gemensamt är jakten efter konst, litteratur och upplevelser ”bortom begreppen bra och dåligt”.

Genom samtal och fynd på loppmarknader, där människor möts och lika snabbt försvinner, upptäcker han livets djupare mening. För honom handlar livet inte om stora dramatik, utan om de små detaljerna som skapar vår verklighet och ger oss en känsla av att vara hemma, även i en föränderlig värld.

Matti Ollikainens bok Silverkulor i svart natt är en roman som utspelar sig under årets tolv månader. I det flöde av minnen som bildar ett liv gör han nedslag och fångar konsten och humorn i att vara människa. Hur ska jag kunna jaga ikapp det flyende förgångna? Om jag får tag på det, kommer det förstås att rinna ur mina händer. För flyter, det gör det.

Matti Ollikainen (f. 1973) är musiker och låtskrivare i bland annat Franska trion. År 2022 utkom han med boken Trasiga toner, som handlar om hans forna missbruk, förlusten av en nära vän och bandkollega, men också om de fina stunderna från barndomen i norr som format honom som textförfattare och människa.

Ett av Nina Hemmingssons mest fascinerande projekt, En Hemmingsson om dagen, pågår just nu på Instagram och sträcker sig över 365 dagar. Här delar Nina dagligen en ny, unik teckning – utan att ge sig själv möjlighet att redigera eller censurera sig. Det gör att varje bild blir ett ­omedelbart, autentiskt uttryck för hennes känslor och tankar, vilket ger ett resultat som inte hade kunnat upprepas om hon hade haft tid att tänka om eller justera sina intryck. Det är just denna ofiltrerade och spontana skapandeprocess som gör projektet så kraftfullt och genuint. För Nina är tecknandet inte bara ett yrke eller en passion, utan också en terapeutisk handling – en möjlighet att få ut sitt undermedvetna på papper för att sedan kunna släppa taget om det. Hennes projekt är dock inte bara en personlig process. För många av hennes följare fungerar hennes bilder som en tröst i tider av ensamhet, sorg och ångest. Hennes konst ger en känsla av gemenskap och förståelse i stunder när livet känns tungt.

”Mamma ligger hela dagarna på sin sida av sängen i sitt och pappas sovrum. Det är bara en tofs av hennes mörka hår som sticker fram under täcket. Hon går inte upp. Hon klär inte på sig. Hon pratar inte. Jag vågar inte gå in. Pappa går upp och sitter hos henne när han kan. Kanske pratar han med henne. Kanske stryker han henne över håret. Kanske är han frustrerad över att hon inte tar sig samman och kliver upp. Han skulle ha hetat Emmanuel. Ingen vet varför han dog. Han låg i mammas mage när han slutade leva.” Det är början av 1980-talet. Marta är en brådmogen nioåring som växer upp med sin djupt religiösa familj i ett litet svenskt samhälle. När hennes efterlängtade lillebror plötsligt dör i mammans mage hamnar familjen i kris. Kommer ett ofött barn till det utlovade paradiset på jorden? Om inte, vart tar han då vägen? Marta tvingas på kort tid hantera både sin och familjens sorg, och de religiösa komplikationer som följer. Hur ska de gå kunna vidare med sina liv? Familjen slits mellan samfundets bibeltolkning och det allt överskuggande behovet av mening. Det enda Marta är säker på är att hon måste hitta en lösning. "Den minsta av mina bröder" är en nyanserad gestaltning av innerlig religiös tro, skildrad ur barnets perspektiv. *

Nazityskland och det andra världskriget berör oss fortfarande, 65 år efter krigets slut. Filmer, dokumentärer, romaner, historieböcker – intresset är enormt. En orsak till det är naturligtvis att Nazityskland och Förintelsen på ett djupare plan ifrågasätter våra föreställningar om det moderna samhället och den moderna människan. Det visade sig att Ondskan var möjlig även i vår tid, i samhällen som vi trott var civiliserade, moderna, bland människor som var ungefär som vi själva.

Hur ska vi då se på Sveriges agerande och hållning gentemot Nazityskland? Finns det överhuvudtaget mer att säga? Klas Åmark sammanfattar för en bredare publik de senaste decenniernas innehållsrika svenska forskning om Sveriges förhållande till nazismen, Nazityskland och Förintelsen. Genom att välja nya utgångspunkter och perspektiv bygger han upp en ny bild av ett dramatiskt och komplicerat skeende. Här möter vi analyser av nazityska försök att infiltrera det svenska samhället på olika områden, av rasism och antisemitism, av den svenska flyktingpolitikens dramatiska förändringar. Han gör också en nytolkning av neutralitetspolitiken och presspolitiken.

Klas Åmark är professor emeritus i historia vid Stockholms universitet. Han var samordnare för forsknings­programmet Sveriges förhållande till nazismen, Nazityskland och Förintelsen . Tidigare har han givit ut bland annat Förövarna bestämmer villkoren och Främlingar på tåg. Han har bedrivit omfattande och tongivande forskning om Sveriges hållning och ­position under andra världskriget.

Vad Åmark erbjuder sina läsare är en stor syntes, en lika lättläst som fascinerande samman­vävning av tidigare och helt ny forskning. –Sydsvenskan