Pappan är en roman om krigets offer. Om tystnad som gör ont i huvudet och trauman som går i arv. Pappan gick ut i kriget för att välta en orättfärdig regim över ända. Blott sexton år gammal anslöt han sig till den eritreanska gerillan E.L.F. som utkämpade ett tvåfrontskrig mot andra gerillagrupper och mot grannlandet Etiopien. Han drömde om frihet och rättvisa och skydde inga medel för att nå dit. Men drömmarna krossades, kriget gick inte att vinna och han tvingades fly till Europa och hamnade i Sverige. Här fanns fred och frihet, och enkla jobb på samhällets botten. Här förenades han med sin flickvän, bildade familj och fick en dotter. Här fanns inget krig och inga vapen. Men varför blev då inte allt bra? Tänk om förtrycket sitter i huvudet? Tänk om striderna, blodet och döden sitter på insidan av kroppen? Hans dotter ärvde inte bara fattigdomen och utanförskapet från honom utan också kriget. Hon, som föddes i Olof Palmes land och under folkhemmets tak, hon som äger både språket och rätten till sin egen historia, hon borde väl åtminstone få vara fri?
Pappan är en ursinnig skildring av det orättvisa klassamhället och av flyktingens öde, det tysta trauma som förs vidare genom generationerna. Pappans och dotterns minnen och drömmar korsklipps till en brutal uppgörelse som blottlägger villkoren för dagens svenska arbetarklass. Kriget tar inte slut bara för att vapnen tystnar.
Segen Meles (f.1983) är frilansande kulturjournalist och författare.
