Kaunitz-Olsson – förlag

Det vackraste med judendomen är dess motsägelser. För vad är en jude egentligen? En bankir med lockigt hår? Infödd eller konverterad? Talar hon jiddisch eller hebreiska? Vilar hon på lördagar? Äter hon fläsk? Svaret på samtliga frågor är ja (och nej). Vi är en spretig folkgrupp på omkring 15–16 miljoner som innefattar en uppsjö av olika etniciteter, trosuppfattningar, kulinariska traditioner, högtider, seder och förhållningssätt. En av få saker som vi med säkerhet kan säga enar oss är humorn.

Med utgångspunkt i den judiska kulturens motsägelser samlar poeten och redaktören Jonathan Brott berättelser och vitsar från Bibeln och Talmud till vår tids Jerry Seinfeld och Jonatan Unge. 

"Under. Genom. Mot" är den sjunde boken i Marianne Lindberg De Geers pågående dagboksserie – en osentimental och samtidigt ömsint skildring av livet, tänkandet och vardagen på Södermalm i Stockholm. Genom korta, koncentrerade anteckningar rör sig boken mellan det privata och det offentliga, det lilla och det världsomspännande. Här samsas reflektioner om konstnärskap, åldrande och relationer med iakttagelser från kulturlivets debatter, oro över ekonomi och stillsamma kvällar hemma framför tv:n tillsammans med maken Carl Johan De Geer. Det vardagliga ges samma tyngd som de stora frågorna: krigen som pågår, den globala politiken, maktens språk och människans oförmåga att stå ut med sin samtid.

Dagboken fungerar som ett verktyg för förståelse – av omvärlden, av tiden vi lever i och av jaget självt. Med sin karakteristiska blandning av skärpa, självironi och humor skriver Lindberg De Geer rakt in i det som skaver, roar och oroar. Resultatet är en bok som både är djupt personlig och allmängiltig.

När Donald Trump svor presidenteden för andra gången gjorde han det på samma plats som där hans anhängare hade genomfört ett våldsamt kuppförsök bara fyra år tidigare. Stormningen av Kapitolium beskrevs som en attack på demokratin och när Trump lämnade presidentämbetet 2021 gjorde han det som paria, utstött och borträknad av sitt eget parti. Men det skulle visa sig vara tillfälligt.   

Redan 2025 var han tillbaka vid makten efter vad som måste beskrivas som en av de största politiska revanscherna i modern historia. Med sig hade han en helt ny uppsättning människor och idéer. Den här gången skulle hans vision för USA förverkligas och andra nationer tvingas ner på knä eller få möta presidentens vrede.    

"Uppståndelsen" är berättelsen om Donald Trumps återkomst till Vita huset och hur han förändrade sitt land och världen – kanske för alltid.

Sara Stenholm (f. 1971) är programledare för USApodden på Sveriges Radio. Hon har arbetat som journalist i trettio år, bland annat som korrespondent i USA för Sveriges Radio och som programledare för Godmorgon världen .   

Viktor Mattsson (f. 1985) är producent för USApodden på Sveriges Radio. Han har arbetat som journalist i femton år, bland annat som nyhetsreporter och som producent för Ekots lördagsintervju och Det politiska spelet .  

"Rakt av" är det sjätte boken som samlar Marianne Lindberg De Geers vardagsbetraktelser från sitt liv på Södermalm i Stockholm. Här får vi följa med i både vardag och yrkesliv: debatter inom kultur­scenen och våndorna över privatekonomin blandas med middagarna framför det senaste avsnittet av veckans Netflix-serie med ­maken Carl Johan De Geer. Med skarpsynt penna fångar hon vardagens alla små och stora ögonblick. Lindberg De Geer skriver dagbok för att förstå sin omgivning. Hon reflekterar över det politiska spelet på den globala arenan och de pågående krigen runt om i världen. Med sin personliga, och ofta humoristiska, blick på livet erbjuder "Rakt av" en inblick i både det vardagliga och det som gör oss mänskliga. Boken samlar dagboksanteckningarna från maj 2024 till och med mars 2025.

”Fadren har ringt upprepade gånger. Det sitter ljusgula post-it-lappar på anslagstavlan i slussen i Ladan varje gång jag passerar: ’Helen, din pappa har ringt’, står det på dem. Jag rycker bort dem, skriver dit mina accenter och mitt stumma ’e’ och slänger dem i det trattformade cementröret utanför entrén. Men det kommer nya direkt, som ogräs.” Året är 1991 och tjugoettåriga Hélène har precis lämnat hemstaden Ängelholm för att läsa in gymnasiet på en folkhögskola i Östergötland. Där hoppas hon slippa undan sina trassliga familjerelationer och sitt förflutna och framför­allt: att uppleva verklig passion. Sakta men säkert tar hon sig ur sitt skal, men när kärleken väl uppenbarar sig lurar katastrofen runt hörnet. "Sörja" är en gripande och klaustrofobisk skildring av en ung människas desperata försök att bryta sig loss från sina vanföreställningar och kliva in i verkligheten, i hopp om att möta en annan människa.

I centrum för denna halsbrytande roman står Widström – alkoholiserad före detta center­partist – och hans gåtfulle följeslagare Mahbub. Tillsammans driver de genom ett Sverige som snabbt glider ur led: från Rågsved till riksdagens plenisal, vidare till Bollnäs och Norrtälje, i ett virrvarr av fylla, hallucinationer, politiska intriger och existentiella uppdrag. Runt dem samlas ett myller av excentriska gestalter: den mystiska fru Varg, politikern Östros, landshövdingen Abelin, den åldrande socialdemokraten Tobiz och en parade av korvgummor, gummigubbar och talmanslika figurer. Tillsammans bildar de så småningom de allierade – en grupp som försöker förstå vilket syfte de är kallade att uppfylla. Genom kryptiska tal, ritualer, visioner och demoniska teorier söker de mening i tillvaron, först genom att värna gångtrafikantens väl och ve, senare genom en än mer storslagen idé: att resa en femtio meter hög bronsstaty av Thorbjörn Fälldin. Texten är vild, rolig och skoningslös. Med absurda dialoger, poetiska utsvävningar och slapstickhumor skildras ett samhälle där logiken ständigt rämnar. Under satiren finns en allvarlig botten: en berättelse om missbruk, lojalitet och vänskap, om politisk baksmälla och människans okuvliga längtan efter ett högre mål – hur vansinnigt det än må vara. Detta är en roman för den som uppskattar politisk satir, surrealism och litteratur som vågar gå hela vägen.

Dåtiden pågår hela tiden. Historien är inget avslutat kapitel – den är ett levande material, i ständig rörelse, som varje generation måste återerövra på nytt. I "En annan historia" gör Jan Stenmark just detta: han tar historien i besittning och gör den till sin. Resultatet är, som alltid, betydligt roligare än den officiella versionen. I denna nya bok utsätts historiens största gestalter och mest välbekanta ögonblick för Stenmarks oefterhärmliga bild- och textkollage. Columbus, Napoleon, Adam och Eva, Karl XII, Stalin, Jesus, Beethoven, Darwin, Freud, Newton, vikingar, greker, Karin Månsdotter, högertrafikomläggningen och de olympiska spelens barndom – alla får de sina roller omförhandlade när historierevisionisten Stenmark kliver in på scenen. Med sitt skarpa bildseende och sin förmåga att vända det vardagliga till något absurt och filosofiskt, öppnar Jan Stenmark dörren till en alternativ historieskrivning där inget är hugget i sten. Vad vet vi egentligen om hur det gick till? Och varför skulle den version som blivit nedtecknad vara den mest underhållande?

När A-laget i Sollentuna centrum vaknade upp denna fredag i februari 1986 var siktet inte högre ställt än på ännu en dag med fylla och knark. Föga anade att de skulle bli statister i ett drama som skulle komma att utspela sig på världsscenen. Och att en av dem skulle ha huvudrollen. Christer Pettersson. Fyrtio år har hunnit gå sedan Sveriges statsminister Olof Palme mördades på öppen gata i Stockholm. Den lösning som polisutredning och åklagare till sist tyckte sig kunna presentera har inte vunnit större tilltro. Journalisten och författaren Thomas Kanger skrev den allra första boken om dådet, "Mordet på Olof Palme: utredning på villospår". Den kom att citeras i rättegångarna mot Christer Pettersson och blev en skildring av Palmeutredningen som håller måttet än idag. Nu återvänder han till mordplatsen för att berätta om kretsen kring Christer Pettersson, de vinddrivna existenser vars tillvaro kom att påverkas för resten av deras liv. Vid sin noggranna granskning av materialet kring mordfallet ?nner han att centrala händelser aldrig ?ck sin förklaring, trots att svaren fanns inom räckhåll. Mordet på Olof Palme är den största enskilda händelsen i svensk historia. Det här är en bok för alla oss som ställer sig frågan vad som egent-ligen hände den där dagen. Thomas Kanger (f. 1951) är journalist och författare. Han tilldelades Stora journalistpriset 2021 för sitt arbete om Vipeholmsanstalten.

Den kritikerhyllade regissören och författaren Björn Runges farfar blev avrättad i amerikansk uniform den 18 december 1944, under Ardenner­offensiven. SS-officeren Joachim Peiper, som gav ordern om avrättningen, levde efter kriget ett stilla liv i en liten fransk by, tills han 1976 kändes igen av en gammal medlem av motståndsrörelsen. ­Natten mot den franska nationaldagen sattes ­Peipers hus i brand. Efteråt fann polisen ett förkolnat lik, 60 centimeter långt, omgivet av laddade vapen. Peiper dog som han levde. Vem var Joachim Peiper? Den ökände officeren som haft stor inverkan på Runges liv? Och vem var furiren Rolf Runge? Vad lämnade han efter sig i Sverige? Hur hamnade han i den amerikanska armén och senare i helvetet Ardenneroffensiven? Varför har Björn Runges pappa aldrig velat tala om honom? Runge följer i spåren av sin farfar och den tyske officeren som beordrade avrättningen, han tecknar ett porträtt av krigets mekanismer och de människor som fått sina liv formade av ödet – eller av slumpen. "Ingen ska sova!" är en familjekrönika och ett historiskt dokument, en berättelse om Europas våldsamma 1900-tal och vår egen tid, där hotet om ett nytt stormaktskrig lurar bakom hörnet.

”Jag tänkte på de sjukaste tjejerna i Lund och skämdes för att jag aldrig hade lyckats äta fullt så lite, bli fullt så skeletal.” Det börjar som ett sätt att lindra ångest, men spårar snart ur. För Siri kretsar nu tillvaron kring en enda sak: att kontrollera den egna kroppen. Hon fastnar i en ond cirkel av svält, behandling och återfall, och blir i allt högre grad en åskådare till sitt eget liv. "Hunger" är en närgången, autofiktiv berättelse om ett liv med anorexi, och ett försök att skildra en sjukdom som sällan beskrivs i sin fulla komplexitet. Siri LIdbeck (född 1991) är serietecknare och illustratör bosatt i Malmö. Hon är utbildad på Fatamorgana i Köpenhamn, Akademin Valand i Göteborg och Serieskolan i Malmö och har illustrerat för bland annat Galago, Lilla Piratförlaget och Sahlgrenska Universitetssjukhuset. "Hunger" är hennes debutbok.

Kjell Höglund är i dag mer populär än då han gav ut skivor och uppträdde på scen. Hans sånger har inte bara levt vidare, de har stärkts genom åren, talar till nya generationer lyssnare. De tolkas av yngre sångare och, inte minst, sångerskor. Hans skivor säljs till höga priser, om de går att få tag på. T-shirts, tygkassar och handdukar säljs med citat ur Höglunds sångskatt: Man vänjer sig, Rötterna blir starka när det blåser, Hellre full än glad.

Privatpersonen Kjell Höglund är dock föga känd. Aldrig har han talat ut om familj, barndom, ungdom. Aldrig koketterar han med outsiderns roll, spelar förfördelad, åsidosatt. Ingenstans i hans sånger finns en upplysning av tydlig privat karaktär. Han kunde ha kommit var helst ifrån: en trubadur från kung Arturs England, en herrelös hund, en desertör.

Anders Sundelin har tagit sig an gåtan Kjell Höglund. Med reportern envishet tar han läsaren tillbaka till trakten för hans barndom och ungdom, spårar de äldsta vännerna, reder ut hur det egentligen gick till när han spelade in sin första platta. Han lyssnar ordentligt på sångerna, låter andra berätta om sina möten med den egensinnige Höglund, bland dem Annika Norlin, Ellen Sundberg och Lars Winnerbäck. Själv träffade han Kjell Höglund redan innan denne spelade in den första skivan.

Anders Sundelin, född 1948 i Örnsköldsvik, är reporter och författare som har gett ut ett femtontal böcker.

I Jan Stenmarks kretsloppstänkande är inga detaljer obetydliga. Bilder tagna ur sitt sammanhang visar sig snart innehålla helt andra berättelser. Vilka är vi? Vad gör vi här? Vad har vi gemensamt med en desorienterad ishockey spelare, skaparen av Termometerkyrkan eller en trädkramare som går för långt? Jo, vi befinner oss alla i presens, på väg mot imperfektum. Så passa på att njuta av halvfartens tjusning!

»Som att glutta i ett apokryfiskt familjealbum.«Svenska Dagbladet

»Jan Stenmark är något av en nationalklenod.«Dagens Nyheter

»Hur gör karln för att hålla samma nivå i årtionde efter årtionde «Aftonbladet

Från en av Sveriges mest hyllade bildkonstnärer kommer nu "This is it" – en bok som öppnar dörren till Jesper Walderstens unika universum. Här möts poesi, träffsäkra oneliners och svart humor i ett flöde av ­visuella kollage som både underhåller och utmanar. I "This is it" får vi ta del av Walderstens senaste års produktion: ­målningar, teckningar, fotografier, texter och kollage. Ord och bild vävs samman och bildar en ny helhet, en suggestiv blandning långt bortom den traditionella konstboken.

Under det senaste decenniet har samtidshistorien blivit radioaktiv. Det går idag att påstå vad som helst om historiska händelser på sociala medier utan att bli motsagd. Som att Förintelsen i själva verket var Sveriges ansvar. Eller att Ukraina överföll Ryssland 2022. Den sortens propaganda får själva verkligheten att svaja. Och historieförfalskningen har blivit ett politiskt vapen. Som flera historiker och specialister på psykologisk krigföring återkommer till är målet med desinformationen inte att i första hand propagera för en viss ideologi eller politisk linje utan att underminera tilltron till fakta över huvud taget. Om inget är sant kan vad som helst vara det. Sverigedemokraternas ihärdiga och tyvärr mycket framgångsrika försök att smutskasta socialdemokraterna i sociala medier och Trumps återkomst till Vita Huset är väl de mest aktuella och mest talande exemplen på det. Vad är då sant? Finns det ens något som heter ”objektiv sanning”? Jodå, det finns gott om viktig historisk forskning, och det går att skilja agnarna från vetet. Om historikerna själva får komma till tals. Men hur ska sådana röster skära genom bruset? Hur ska den ”vanliga läsaren” kunna slå fast vad som faktiskt har hänt? I den här volymen möter vi några av Sveriges mest kända historiker som resonerar om just detta. Vad gör historieförfalskningen med oss? Och vilket är historikernas eget ansvar?

Med "Hoppas, hoppas" återvänder den folkkäre Fredrik Lindström till lyriken, femton år sedan den senaste samlingen utkom. Här samsas de eviga existentiella frågorna med vardags­funderingar och humoristiska iakttagelser – allt på Fredrik Lindströms oefterhärmeliga sätt. Han har med åren utvecklat ett visst allvar och vågar nu gå in det närmast hisnande tankeflöde som högfungerande människor kan upp­leva när det försöker maximera sin livsupplevelse i ett obegripligt universum. Känslan av att man måste ”passa på” och samtidigt rädslan – tänk om jag lever helt i onödan? Lindström är något av en specialist på att hitta det absurda mötet mellan högt och lågt, mellan barnens kvarglömda tuschpennor och känslan av förlåtelse man känna när man träffas av kvällssolen. "Hoppas, hoppas" är en bok för alla som någon gång oroat sig för hur sommardäcken ska ha det på däckhotellet hela vintern eller som kommit på sig själva med att tänka: Nej, jag får ju inte dö nu när jag äntligen fått det lite snyggt i vardags­rummet.

Marianne Lindberg De Geer har länge svarat på frågor i Allvarligt talat i Sveriges Radios P1 och hennes program har varit bland de mest lyssnade. Ämnena rör sig mellan humor och allvar, mellan stora frågor och små observationer. Den på­ minner om att livet inte går att lösa – bara att leva. Och kanske är det just där, i försöket, i samtalet och i nyfikenheten, som något­ meningsfullt uppstår. "Marianne Lindberg De Geers svar på frågorna i Allvarligt talat är tidlösa, kloka och skoningslösa. John Lennon sa: 'Ärlighet ger dig kanske inte många vänner, men det kommer att ge dig de rätta.' När du läser de här sidorna – tänk att du sitter i telefon med någon som sett mer, tänkt längre och inte räds att säga emot. Som kanske inte odlar tomater, men som odlar tankar. Och som likt min svärmormor på franska landsbygden kan bli just den där rösten vi alla behöver ibland: klar, erfaren, kärv och klok." Ur förordet av Kristoffer Triumf.

I alla fall är den femte boken som samlar Marianne Lindberg De Geers tankar, från september 2023 till augusti 2024. Här blandas högt och lågt precis som vanligt: vånda och eufori inför det egna skapandet och den snåriga relationen till barn och barnbarn. Hon ger oss en osminkad skildring av livet som 78-åring. Hon skriver om relationer, konsten och karriären.

Marianne Lindberg De Geer (f. 1946) är konstnär, dramatiker och författare.

"Brandenburger Tor, Brecht & Berghain – det bästa med Berlin" är en guidebok till Berlin med fokus på stadens kultur- och nöjesliv. Mats Almegård skildrar den tyska huvudstaden genom dess konst, musik, litteratur och film, snarare än genom traditionella sevärdheter. Men både tevetornet på Alexanderplatz och Förintelsemonumentet i närheten av Brandenburger Tor får plats. Boken följer en personlig väg genom staden, där författaren låter filmer, böcker och musik fungera som utgångspunkt för sina besök. Och sina egna erfarenheter. Han tar sig till klubbar, museer, biografer och bokhandlar, och placerar dem i ett sammanhang som förklarar Berlins särställning som kulturell metropol. "Brandenburger Tor, Brecht & Berghain – det bästa med Berlin" fungerar både som reseguide och som kulturhistorisk introduktion till det moderna Berlin. Den erbjuder konkreta tips och adresser, men också korta reflektioner kring stadens utveckling, dess kreativa miljöer och de människor som format den. Genom kombinationen av praktisk information och kulturjournalistiskt berättande ger boken en aktuell och nyanserad bild av Berlin – en stad i ständig förändring, där konsten och nattlivet fortsätter att prägla både vardag och identitet – även om många Berlinbor idag klagar på att svenskar köper lägenheter så att konstnärer och musiker nu måste hitta nya hem för sin kreativitet.

"Årets by" är en serieroman som skildrar livet i Kiruna – den grå gruvstaden som av många invånare liknas vid ett arbetsläger. Mitt i den pågående stadsflytten, där marken spricker och människor tvingas lämna sina hem, växer en kollektiv känsla av oro och ångest fram. Kärleken till de närliggande byarna och hatet till storstaden är påtaglig. Hilda flyttar från Stockholm till sin mors hemstad i ett försök att hitta sin identitet och komma närmare sina rötter. Men samtidigt som staden förändras i grunden blir det tydligt att hon själv måste konfrontera sprickorna i sitt eget fundament. Med en teckningsstil som för tankarna till Owe Gustafson och Marie-Louise Ekman, samt ett formspråk som påminner om tekniska instruktionsböcker, förenar "Årets by" samhällsskildring och komiskt drama i en berättelse som är både drabbande och visuellt särpräglad.

Kungälv, några år in på 00-talet. Felix, Eddie, Mikko och Andy startar ett band för att bli något. För att komma bort från sig själva. Från allt. För att LEVA. De lyckas direkt. Men bara med att komma bort från sig själva. Vägen hem visar sig vara svårare.

Det enda jag ville var att befinna mig på en bra plats i skallen, styra in det portabla tankehotellet i en fredad zon. Alla medel var tillåtna, bokstavligt ­talat.

Marcus Berggren, f. 1990, är uppvuxen i Kungälv utanför Göteborg. Han jobbar som komiker och skribent. En bra plats i skallen är hans debutroman.

En fruktansvärt rolig roman som samtidigt lyckas vara en förkrossande fin kärleksförklaring till ungdomen. - Fredrik Backman

Marcus Berggren kan som ingen annan komiker hantera metaforer, vränga meningar, skapa bilder och ställa det vardag­liga mot det absurda. I detta är han en språkvirtuos. – Göteborgs-Posten

En gång i tiden var Karin Gomboff hög polis­chef inom Stockholmspolisen. I efterspelet till en rutten korruptionshärva offrades hon av sina chefer och tvingades bort. Numera är hon privatdeckare och kör sin rosa Fiat Panda mellan snaskiga otrohetsaffärer och bittra vårdnads­tvister. Kontoret har hon på kvarterskrogen Vesslan i Hökarängen, öppet varje dag kl. 15–19. Happy hour. En dag får hon i uppdrag att utreda ett mord i fashionabla Djursholm. Ett fall som leder henne ut på farliga vägar och till slut tvingar henne att göra upp med sitt förflutna. Krimgenren har haft fokus på utredande poliser alldeles för länge, nu kliver privatdetektiv Karin Gomboff in på arenan. Hämnden tar inte pen­sion. Jörgen Hjerdt, f.1973 i Göteborg, är manus­författare, dramatiker och författare. Han ­debuterade 2015 med den hyllade romanen ­Befriad. Han har skrivit för scen, film, tv och ­radio – bland annat på kritikerrosade Taelgia, Heajastallan/Bröllopsfesten och ljuddramat ­Före-Efter: Anna Lindh 2003, som tilldelades Prix Europa. Döda på semester är hans andra roman.

”Jag har alltid spelat tre matcher parallellt. En mot min kultur, en mot jantelagen och den faktiska matchen på basketplanen. Jag förstod tidigt att jag ville bli bäst på basket, men vad jag inte visste då var att vägen till toppen skulle bli så tuff.” Nina Baresso växer upp som den enda dottern i en stor assyrisk familj i Södertälje. Tidigt hittar hon kärleken till basketen och drömmer om att bli en av de bästa. Men för att få göra det hon älskar måste hon ta sig förbi kulturens normer och förväntningar. Det som är självklart för hennes bröder, är inte självklart för henne. På planen och i omklädningsrummen får Nina höra att hon tar för mycket plats, att hon är en diva, att hon inte passar in, och plötsligt har hon en ny kamp framför sig – den mot jantelagen. Men hur rättar man in sig i ledet när ingen berättar vad man gör för fel? Hur gör man det utan att svika sig själv och sina ambitioner att nå toppen? "Aldrig ge upp!" är en personlig berättelse om kampen för att få vara den man är och fortsätta spela på elitnivå trots skador, ålder och föräldraskap. Det är också en berättelse om att hantera motgångar och livet i stort – om kärlek, sorg och starka familjeband i ett samhälle som blir allt kallare och våldsammare. Nina Baresso (född 1975) är basketlegenden från Södertälje som med fjorton säsonger i högsta ligan fortfarande spelar på elitnivå. Med tre SM-guld och proffsspel i Spanien är hon en av svensk baskets stora profiler. Hon är även expertkommentator för Sveriges radio, coachar barn i idrottssvaga områden och jobbar som fritidspedagog. Katja Tydén (född 1980) är författare och förlags redaktör.

Personligt, med värme och humor, berättar ­Marie Nilsson Lind om sin syster Josefin, artisten och skådespelaren. I boken som Marie lovade Josefin att skriva alldeles innan hon gick bort, blott 46 år gammal, skriver hon om systerskap och konstnärskap, glädje, sorg och kärleken till livet och scenen. Men också om hur man klarar av att gå vidare efter att ha förlorat sin själsfrände.

Josefin Nilssons liv skildrades våren 2019 i den mycket uppmärksammade SVT-dokumentären Josefin Nilsson. Älska mig för den jag är. ­Marie Nilsson Linds sommarprogram var ett av de mest uppskattade under sommaren 2019.

Kompositören och textförfattaren Marie Nilsson Lind (1961–2024) skrev moderna klassiker som Lassie och Älska mej. Hennes författardebut Josas bok – min berättelse hyllades av kritikerna och älskades avläsarna.

Josefin Nilsson (1969–2016) var en älskad artist som berörde många med sin starka närvaro, sin lyskraft och sin fantastiska röst. Men hennes hudlösa inlevelse vittnade om ett inre mörker som stod i skarp kontrast till den vackra ytan. Josas bok – min berättelse skildrar hennes gnistrande karriär och korta liv, från den berusande glädjen i att stå på scen till tystnaden efteråt när strålkastarna slocknat.

"Rakt av" är det sjätte boken som samlar Marianne Lindberg De Geers vardagsbetraktelser från sitt liv på Södermalm i Stockholm. Här får vi följa med i både vardag och yrkesliv: debatter inom kultur­scenen och våndorna över privatekonomin blandas med middagarna framför det senaste avsnittet av veckans Netflix-serie med ­maken Carl Johan De Geer. Med skarpsynt penna fångar hon vardagens alla små och stora ögonblick. Lindberg De Geer skriver dagbok för att förstå sin omgivning. Hon reflekterar över det politiska spelet på den globala arenan och de pågående krigen runt om i världen. Med sin personliga, och ofta humoristiska, blick på livet erbjuder "Rakt av" en inblick i både det vardagliga och det som gör oss mänskliga. Boken samlar dagboksanteckningarna från maj 2024 till och med mars 2025.

”Montgomery säger ofta att jag statistiskt sett bara har sex till åtta år kvar att leva. Som genomsnittlig svensk man. All right, så får det bli. Fördelen är att jag kommer att slippa allt det krångel som livet innebär.” Följ med på en resa genom vardagens små ögonblick och reflektioner, där Carl Johan De Geer – en flanör – finner ro i kaffet, böckerna och ordningen på sitt kafébord tillsammans med vännen Montgomery. Det de båda har gemensamt är jakten efter konst, litteratur och upplevelser ”bortom begreppen bra och dåligt”.

Genom samtal och fynd på loppmarknader, där människor möts och lika snabbt försvinner, upptäcker han livets djupare mening. För honom handlar livet inte om stora dramatik, utan om de små detaljerna som skapar vår verklighet och ger oss en känsla av att vara hemma, även i en föränderlig värld.