Visar resultat för..."Svenska vitterhetssamfundet"

Fredrika Bremers Hertha, eller En själs historia utkom första gången 1856 och har som bärande tema ogift kvinnas rätt till myndighet. Hertha är en emancipatorisk idéroman, som väckte en hel del rabalder när den först utkom. Den hör till en av den svenska litteraturens klassiker som nu för första gången utkommer i en textkritisk utgåva, efter originalets text. Utgivarna Åsa Arping och Gunnel Furuland redogör i inledningen och den textkritiska kommentaren för romanens tillkomsthistoria, det bevarade tryckmanuskriptet, mottagandet av originaleditionen och den efterföljande forskningen.

Pål Värning av Emilie Carlén (eller Flygare-Carlén) publicerades första gången 1844 och hon var då en av Sveriges mest folkkära författare. Handlingen tilldrar sig på västkusten och romanen skildrar Påls mognad och utökade självinsikt men är även en folklivsskildring,i olika dåtida miljöer.

Före debuten i bokform med Gösta Berlings saga (1891) hade Selma Lagerlöf publicerat noveller och berättelser i skilda periodiska publikationer. 1894 samlade hon ihop prosastycken hon skrivit, och mestadels redan publicerat på annat håll, för en novellsamling som fick titeln Osynliga länkar. Berättelse. Svenska Vitterhetssamfundet ger nu ut Osynliga länkar efter första upplagan från 1894, vilken inte har omtryckts sedan dess.

Fredrika Bremers roman Syskonlif publicerades i maj revolutionsåret 1848. Romanen knyter an till utopisk socialism, men på liberal grund. Syskonen Dalberg bygger ett idealsamhälle, en vision av ett framtida folkhem. Samtidigt rymmer Bremers roman tankegods, som vi idag knappast förknippar med välfärdsstaten: en kristen utvecklingstanke, fornnordiska gudar i nationalistisk anda, och en stark emotionell laddning av förlusten av Finland. Två av romanens syskon reser till Amerika och förmedlar inspiration till det nya samhällsbygget. Syskonlif frilägger bortglömda rötter till den svenska folkhemstanken. Syskonlif har inte återutgivits sedan 1848 och utkommer nu i en textkritisk utgåva. Gunnel Furuland och Anna Bohlin redogör i inledningen för den idéhistoriska kontexten samt för romanens tillkomst, utgivning och mottagande i samtiden och i forskningen.

Fredrika Bremers fjärde roman, Grannarne, utkom 1837 och blev hennes största framgång. Det är till stor del en brevroman, om den unga Fransiska som gifter sig och flyttar till Småland. Lantlivets lugn bryts när den mystiske främlingen Bruno flyttar in på det mörka Ramm. Det börjar hända konstiga saker...

Detta är Fredrika Bremers (1801-1865) debutroman, publicerad första gången 1830-31 och brukar räknas som Sveriges första borgerligt realistiska roman.

När C.J.L. Almqvists roman Det går an gavs ut i december 1839, följde en av den svenska litteraturens stora fejder. Med sitt budskap om frihet och självständighet för kvinnor, ekonomiskt och erotiskt, utmanade berättelsen samhällets eliter. Under våren 1840 och framöver kom en rad följdskrifter, böcker där romanens budskap diskuterades och där Almqvists motståndare diktade vidare på berättelsen för att visa hur fel Sara och Albert resonerar när de beslutar att leva samman utan att vara lagvigda. Men för eftervärlden har bilden av romanen långsamt ändrats; dess liberala frihetslära verkar förutseende snarare än samhällsupplösande, dess vardagsrealism charmerande snarare än chockerande. 1838 års version har tidigare utgivits inom Almqvists Samlade Verk, men det var alltså versionen från 1839, d.v.s. den som nu utges, som gav upphov till alla debatter om bokens innehåll. Nu utges 1839 års version för första gången i en vetenskaplig utgåva, redigerad och kommenterad av Johan Svedjedal.

Emilie Flygare-Carlén (1807-1892) var Sveriges mest lästa romanförfattare vid mitten av 1800-talet. Svenska Vitterhetssamfundet ger nu ut romanen Ett köpmanshus i skärgården för första gången på över 100 år i fullständigt skick och första gången i en vetenskaplig utgåva. Denna volym är del 3 av 3.

Utgiven i tre delar med inledning och kommentarer av Yvonne Leffler

Drömmeriidkarna var ett stadium på vägen fram mot det som blev Kriser och kransar (1926) och består av korta samtal i dagsaktuella frågor mellan tre karlar, som sitter på ett kafé. Samtalen rör sig kring vitt skilda ämnen, mellan dröm och verklighet. Verket har aldrig tidigare utgivits i sin helhet och endast en mindre del av materialet arbetades in i Kriser och kransar. Utifrån ett mycket svåröverskådligt manuskriptmaterial har Eva Hættner Aurelius rekonstruerat Drömmeriidkarna, som utges tillsammans med ett kort förord och en kommentar.

Tredje delen av Fredrik Bööks textkritiska utgåva av Stagnelius Samlade skrifter innehåller bl.a. Gunlög, Wladimir den store, Eröfringen av Ceuta.

Körkarlen är en socialrealistisk berättelse om stadsslum, tuberkulos och alkoholism, i vilken den ondskefulle David Holm tvingas konfronteras med följderna av sina illgärningar. Berättelsen handlar om ondska, passion, andlighet och botgöring – men den utspelar sig även i en spöklik hinsidesvärld, där gränsen mellan liv och död är upphävd.

Om Svenska Rim: I juni 1851 lämnade Carl Jonas Love Almqvist Sverige och reste till Nordamerika, på flykt undan anklagelserna för giftmordsförsök och ekonomiska bedrägerier. Från åren i exil finns en mängd egenhändiga manuskript – buntar av utkast, anteckningar och renskrifter. Det till omfånget ojämförligt största av manuskripten är den nästan 1 500 sidor långa Om Svenska Rim. Den volym som nu utges är den första av fem planerade volymer Om Svenska Rim, som utges inom ramen för Svenska Vitterhetssamfundets textkritiska utgåva av Almqvists Samlade Verk.

C.J.L. Almqvists ofullbordade versepos Karmola dateras till 1817 och trycktes aldrig under hans livstid. Det har heller aldrig tidigare tryckts efter manuskriptets ortografi. Karmola är starkt influerad av Swedenborgska tankegångar. Verket består av 12 ”sånger” och var tänkt att symbolisera himlens och helvetets kamp om jorden och människan. Handlingen ger associationer till J.R.R. Tolkiens trilogi Ringarnas herre (The fellowship of the ring, i tidigare svensk översättning Sagan om ringen). Manuskriptet utgör en rik källa till information om hur Almqvist arbetade med verket. I den textkritiska kommentaren redogörs för ändringarna och marginalanteckningarna och i inledningen finns även analyser av dessa.

Harry Martinson var en av den svenska litteraturens stora språkkonstnärer. Dit nådde han genom att intensivt omarbeta och redigera sina verk, ofta långt in i korrekturstadiet. I denna volym belyses hur det gjordes genom faksimil av korrektur till romanen Den förlorade jaguaren. Där finns en reseskildring som Martinson förtätar och lyser upp med sina ändringar. Resultatet blev så bra att han lade undan det, förmodligen för en framtida roman. Sedan blev det liggande bortglömt. Materialet utges nu av Johan Svedjedal, som sätter in det i sitt sammanhang. Material är Svenska Vitterhetssamfundets nya serie för att lyfta fram textkritiska problem och material som illustrerar litterära skapandeprocesser. Detta är den första delen.

Gustaf Fröding (18601911) var intagen på Uppsala hospital mellan den 28 december 1898 och den 21 mars 1905. Detta innebar dock inget avbrott i författarskapet; tvärtom! På hospitalet skrev han mycken intressant, originell och nyskapande dikt. En hel del bevarades endast som fragment och utkast. Utgivaren Eva Jonsson redogör i en fyllig inledning för dikternas tillkomst m.m.

Emilie Flygare-Carlén (1807–1892) var Sveriges mest lästa romanförfattare vid mitten av 1800-talet. Svenska Vitterhetssamfundet ger ut romanen Ett köpmanshus i skärgården för första gången på över 100 år i fullständigt skick och första gången i en vetenskaplig utgåva. Detta är del 1 av 3.

Antologin innehåller bidrag från forskare verksamma inom skilda editionsfilologiska fält, såsom klassisk och norrön filologi, New Philology, litteraturvetenskap, epigrafik, digital utgivning och musikvetenskap.

I denna bok, som bygger på föredrag från en konferens 1990, redogör några erfarna utgivare för teoretiska och praktiska problem vid utgivning av litterära verk. Boken var den första i sitt slag, när den utkom.

Denna version av Det går an trycktes 1838 - men utkom aldrig, eftersom Almqvist i sista stund drog tillbaka den. Han gjorde ändringar i texten och året därefter, 1839, utkom sedan första upplagan av Det går an. Versionen från 1838 har alltså aldrig tidigare publicerats. I denna utgåva redogörs för omständigheterna kring detta i en inledning av Johan Svedjedal. I kommentaren kan man sedan se vilka skillnader som finns mellan versionerna från år 1838 resp. 1839.