Visar resultat för..."Toya"

Den här boken ger en bred introduktion till juridiken på socialtjänstens område. Utgångspunkten är socialtjänstens mål och principer och särskilda ansvar för att möta vissa slag av behov med insatser – inte minst för att därigenom kunna förverkliga mänskliga rättigheter för enskilda. Genom den nya socialtjänstlagen från år 2025 är den politiska avsikten att förebyggande, tidiga och tillgängliga insatser ska få en framskjuten plats i socialtjänstens verksamhet samtidigt som rättssäkerheten ska värnas.Det är viktigt – såväl för enskilda hjälpbehövande som av rättssäkerhetsskäl – att den som är verksam på socialtjänstens område är förtrogen med de lagar som reglerar verksamheten och kan använda juridiken som ett verktyg i det sociala arbetet. Detta gäller både för de som handlägger enskildas ärenden, för de som ska verkställa beslutade insatser och för socialarbetare som av annan anledning kan behöva hjälpa enskilda att tillvarata sin rätt i kontakt med socialtjänsten.Bokens femte upplaga är kraftigt reviderad och omstrukturerad med utgångspunkt i 2025 års nya socialtjänstlag. Ett nytt kapitel har tillförts om socialtjänstens ansvar samt den straffrättsliga regleringen avseende barn och unga som begår brott.Författarna är akademiskt verksamma jurister med gedigen erfarenhet av forskning och undervisning på de rättsområden som boken omfattar.Therése Fridström Montoya (red.) är docent och universitetslektor i civilrätt vid Juridiska institutionen samt föreståndare för Centrum för forskning om funktionshinder, Uppsala universitet. Tim Holappa (red.) är universitetslektor i förvaltningsrätt vid Juridiska institutionen, Uppsala universitet.Anna-Sara Lind är professor i offentlig rätt vid Juridiska institutionen, Uppsala universitet.Pernilla Leviner är professor i offentlig rätt vid Juridiska institutionen samt föreståndare för Barnrättscentrum, Stockholms universitet.Malou Andersson är universitetslektor i straffrätt vid Juridiska institutionen, Uppsala universitet.

Principen om allas likhet inför lagen betraktas, såväl politiskt som rättsligt, som en viktig utgångspunkt för samhällslivet. Den ska exempelvis, enligt svensk grundlag, prägla alla sammanhang där offentlig makt utövas. Att likhet inför lagen står för något viktigt är enkelt att vara överens om, men det är i ett nästa led betydligt svårare att enas om vad som faktiskt ska följa ur begreppet, vad det ska innebära. Bland annat begreppets starka känslomässiga kraft har medfört att det anses ha politisk sprängkraft, varför lagstiftarens hållning till det har varit och kanske fortfarande är ambivalent. Begreppet är också så öppet att det kan ges många betydelser och användningar. Därför har också i boktiteln försiktigtvis smugits in ett (o). Diskussioner i termer av likhet inför lagen glider gärna in i större frågor och en ständigt pågående debatt om vad som ska anses vara godtagbar likhet och rättvisa i samhället.

Denna lärobok ger en överskådlig introduktion till frågor om likhet inför lagen med såväl rättsfilosofiska som praktiska ingångar. Bokens exempel är till stor del hämtade från den offentliga rätten i bred bemärkelse, med tonvikt på allmän förvaltningsrätt, socialrätt och straffrätt. Begreppets varierande innebörder följs genom olika historiska faser och rättsområden. Även det närliggande begreppet diskriminering behandlas, liksom det ökande antal rättighetskonventioner som anknyter till likhetsrelaterade frågor.

Det är många fler än jurister som tillämpar lagar i sitt arbete och därför behöver veta hur det ska göras. Denna bok ger en introduktion till juridisk metod, lagstiftningens systematik, olika typer av normer och hur statens, regionernas och kommunernas verksamheter styrs. Juridisk metodbok för socialarbetare och andra offentliganställda riktar sig till studenter som läser utbildningar med juridiska inslag och yrkesgrupper som tillämpar rättsregler men som för den sakens skull varken ska bli eller är jurister. Eftersom socionomer är den yrkesgrupp som näst efter jurister är rättstillämpare i störst utsträckning, är exemplen främst utformade med tanke på denna yrkesgrupp. Boken innehåller också handfasta tips om hur

Förutom socionomer är boken skriven med tanke på bland annat blivande och yrkesverksamma samhälls- och beteendevetare, ekonomer, hälso- och sjukvårdspersonal, teknologer samt andra som arbetar inom offentlig sektor. I denna sjätte upplaga har bokens innehåll uppdaterats och i viss mån omarbetats och utökats efter värdefulla synpunkter från pedagoger och studenter. Därigenom är vår förhoppning att Juridisk metodbok för socialarbetare och andra offentliganställda är än mer tillgänglig och användbar för rättstillämpande icke-jurister.

Regler om sekretess och tystnadsplikt gäller inom både offentligt och enskilt bedriven verksamhet på socialtjänstområdet. I den här boken redogörs först kortfattat för offentlighetsprincipen och för bestämmelserna om sekretess i allmänhet. Därefter behandlas de grundläggande bestämmelserna om sekretess som gäller inom socialtjänsten, följt av en presentation av vissa sekretessbrytande bestämmelser som reglerar förutsättningarna för socialtjänsten att lämna uppgifter till andra myndigheter. Även utlämnande av uppgifter till vårdnadshavare, god man, förvaltare och andra enskilda tas upp. Temat för boken är hur uppgifter får lämnas från socialtjänsten till en annan aktör, även om det i boken också finns vissa beskrivningar av hur socialtjänsten kan få del av uppgifter.

I denna fjärde upplaga har kapitlet om utlämnande av uppgifter till de brottsbekämpande myndigheterna genomgått en större omarbetning och har även kompletterats med nya sekretessbrytande bestämmelser. Hänsyn har också tagits till den nya socialtjänstlagen.

Boken kan med fördel användas av både praktiskt verksamma tjänstemän och studenter på exempelvis socionomutbildningen.