Visar resultat för..."Kungl. Vitterhetsakademien"

Trädgårdarna får under perioden 1500–1800 platser för rekreation, växthus med exotiska frukter och iscensatta historier med fontäner, utöver produktionen av grönsaker och frukt. I högreståndsmiljöerna och för borgerligheten blir trädgården en statussymbol. Den vetenskapliga kunskapen kring trädgården fördjupas och specialiseras, särskilt under upplysningen, och förkroppsligas i trädgårdsmästaren och trädgårdsarkitekten.Vardagens kvinnor och andra trädgårdsarbetare skapar de breda folklagrens kålgårdar och övriga odlingar, som under den här tiden blir mer varierade. Det är nu trädgården – som vi känner den – träder fram, intimt förknippad med våra behov av nytta, mening och skönhet.Åsa Ahrland är hortonom, docent i agrarhistoria och universitetslektor i landskapsarkitektur vid Sveriges lantbruksuniversitet.Maria Flinck är trädgårdsantikvarie, författare och hedersdoktor vid Göteborgs universitet.Jens Heimdahl är docent i geoarkeologi och forskar kring forntida trädgårdar och äldre växtbruk.

ISBN: 91-7402-307-1 (IV:1) ISBN: 91-7402-308-X (IV:2) ISBN: 91-7402-309-8 (IV:3) The Viking Age Artefacts from Gotland in Swedish and foreign museums are described. The material is sorted according to parish and findspot (church and churchyard; farmsteads alphabetically; bog finds; the parish without defined findspot). The inventory numbers are sorted in the following order: SHM, KMK, GF, other Gotlandic collections, other Swedish museums, museums outside Sweden. The find circumstances of the objects or complexes are given. The objects (with type numbers) of the most important categories are collected in 47 find lists (for instance, penannular brooches, dress pins, knives, swords, horse equipment, vessels). In a short word list the most important terms are translated from German into English and Swedish.

Svensk trädgårdshistoria – förhistoria och medeltid är första bandet av tre i en kulturhistorisk studie av trädgårdens historia i Sverige. Med hjälp av arkeologiska fynd, lämningar av växter och skriftliga källor får vi följa människans villkor och möjligheter till samverkan med naturen, från förhistorisk tid genom medeltiden fram till år 1500. Såväl trädgårdens kulturväxter som mystik och magi är pusselbitar i vår förståelse av människans trädgårdsodlande. Trädgården står för arbete och försörjning, men är också en symbol för det goda livet. Anna Andréasson Sjögren är arkeolog med inriktning mot trädgårdsarkeologi och kulturmiljövård, verksam vid Stockholms universitet. Jens Heimdahl är kvartärgeolog med inriktning mot arkeobotanik, verksam vid Statens historiska museer. Matti Wiking Leino är agronom och docent i genetik, forskare vid Arkeologiska forskningslaboratoriet, Stockholms universitet. Utgiven med stöd från Kungl. Skogs- och lantbruksakademien, C.F. Lundströms stiftelse och Stiftelsen Lagersberg.

The primary material essentially consisting of church doors with ornamental, symbolig and apotropaic representations in wrought iron is accounted for in a catalogue comprising 536 items and illustrated by 1120 photos and drawings. The catalogue is supplemented with a reasoned exposition consisting of: a regional survey of Swedish ironwork, a comparison with ironwork from the rest of Europe, an iconographic chapter which examines the extent to which the position of the ironwork on a door has influenced the choice of motifs, an analysis of the legal aspects - particularly regarding right of asylum - of the ringhandle, an illustration of the importance of material and technique in the absolutely unique development of wrought-iron forms, a survey of the carpentry construction of ironed doors and, finally, a chapter on chronology. THe reasoned passages are illustrated by 380 photos and drawings.

Under modern tid har intresset för trädgårdsodling ökat stadigt – så även samhällets strävan att styra över odlandet med hjälp av parker som föredömen och inrättandet av både institutioner och nya yrkesgrupper. I den här delen av Svensk trädgårdshistoria, som behandlar 1800- och 1900-talen, framgår hur våra planteringar återspeglar sin tillkomsttid. Naturens förutsättningar har påverkat valet av enskilda plantor och utformningen av större anläggningar, men som kulturell företeelse hänger trädgården också samman med andra samhällsprocesser och avslöjar därmed normer, värderingar, praktiker och livsvillkor. Historien om trädgårdarna i Sverige under de senaste 200 åren är ett stycke modern kulturhistoria med fokus på odling. Det handlar om vad människan gjort med sin trädgård – men också om vad den gör med oss. Utgiven med stöd från Kungl. Skogs- och lantbruksakademien, C. F. Lundströms stiftelse och Stiftelsen Lagersberg.

The Viking Age, Period VIII of the Scandinavian Iron Age, is here divided into four phases (VIII:1-4) for Gotland, and the phases dated c. 800-900, 910-990, 1005-1090, 1110-1200. The material culture of Viking-Age character thus overruns the border between the historical Viking Age and the Middle Ages. The Period-VIII artefacts are systematized into types and subtypes, which are described as to morphology, and assigned to their respective phases VIII:1-4. The morphology of graves, cemeteries and settlements, including trading places and harbours, is detailed. Certain phenomena such as Thing- and cult-places are discussed separately, as is Visby. Dress and weaponry are described from the evidence in inhumations and picture stones. Contacts between Gotland and its surroundings are commented upon under the heading Politics, Trade and Religion, as well as in a chapter on Gotlanders abroad and foreigners on Gotland. Relative chronology is demonstrated in relation to the cemetery at Ire in Hellvi and to the churchyard finds, and means of absolute dating are discussed. A final chapter provides a synthesis of the author's view of Gotland during the period in question.

The Viking Age, Period VIII of the Scandinavian Iron Age, is here divided into four phases (VIII:1-4) for Gotland, and the phases dated c. 800-900, 910-990, 1005-1090, 1110-1200. The material culture of Viking-Age character thus overruns the border between the historical Viking Age and the Middle Ages. The Period-VIII artefacts are systematized into types and subtypes, which are described as to morphology, and assigned to their respective phases VIII:1-4. The morphology of graves, cemeteries and settlements, including trading places and harbours, is detailed. Certain phenomena such as Thing- and cult-places are discussed separately, as is Visby. Dress and weaponry are described from the evidence in inhumations and picture stones. Contacts between Gotland and its surroundings are commented upon under the heading Politics, Trade and Religion, as well as in a chapter on Gotlanders abroad and foreigners on Gotland. Relative chronology is demonstrated in relation to the cemetery at Ire in Hellvi and to the churchyard finds, and means of absolute dating are discussed. A final chapter provides a synthesis of the author's view of Gotland during the period in question.

I April 1628 gav Gustav II Adolf i uppdrag till Anders Bure, nyutnämnd generalmatematiker, att genomföra en systematisk storskalig kartering av hela det dåvarande Sverige. Under två decennier utbildades en kår av statliga lantmätare och ett unikt arbete med att kartera den svenska landsbygden inleddes. Tack vare stormaktstidens arkivhållning och senare tiders lantmäteri har kartmaterialet bevarats - ensamt i sitt slag i världen. För första gången kan vi nu följa lantmätarnas idoga arbete och karteringens utveckling över tid. I de storskaliga kartorna framträder en detaljrik bild av landskapet, markanvändningen och olika slags bebyggelser och anläggningar i stormaktstidens Sverige.

År 1780 lämnade Christfrid Ganander in en tävlingsskrift in till Lovisa Ulrikas Vitterhetsakademie i ämnet historia: Undersökning om De så kallade TATTARE eller Zigeuner, Cingari, Bohemiens, Deras härkomst, Lefnadssätt, språk m.m. samt om, när och Hwarest några satt sig ner i Sverige? Handskriften förvaras i Drottning Lovisa Ulrikas arkiv i Antikvarisk-Topografiska Arkivet och tillgängliggörs här som faksimil med ett förord av Birgitta Svensson.

I det kristna kyrkorummet - det katolska såväl dom det lutherska - intar bilden en central plats. Här rör det sig inte om l'art pour l'art, "konst för konstens egen skull". Nog har man alltid bemödat sig om den yttre formens skönhet och kvalitet, även om smaken och förmågan har skiftat. Men viktigast har dock varit att bilden blev meningsbärande, att den tillsammans med det talade ordet i liturgi och predikan bidrog till att klargöra och konkretisera budskapet. Den ikonografiska forskningens sökarljus riktas oftast mot "den stora konsten", mot skulpterade portaler och målade kyrkvalv. Men vid sidan härav finns de många föremål, som är nödvändiga för liturgien; dopfunt och altarkärl, prästens skrud och altarets, böcker och klockor. De är av praktisk form, betingad av sin funktion. Men de har också en symbolisk laddning, ofta uttryckt i de bilder de bär - mindre dominerande, men i gudstjänsten samverkande med målningar och andaktsbilder. I själva verket är det först i den fungerande liturgien, i sig en levande "bild", som allt får sin rätta plats.

This series is published together with the Stockholm Numismatic Institute at Stockholm University. 1. Kenneth Jonsson, The New Era. The Reformation of the Late Anglo-Saxon Coinage. 1987. ISBN 91-7192-709-2. 2. Inger Hammarberg, Brita Malmer and Torun Zachrisson, Byzantine Coins Found in Sweden. 1989. ISBN 91-7192-790-5. 4. Brita Malmer, The Sigtuna Coinage c. 995-1005. 1989. ISBN 91-7192-766-2. 6. Kenneth Jonsson and Brita Malmer (ed.), Sigtuna Papers. Proceedings of the Sigtuna Symposium on Viking-Age Coinage 1-4 June 1989. 1990. ISBN 91-7192-804-9. 7. Gert Hatz, Vera Hatz, Ulrich Zwicker, Noel und Zofia Gale, Otto-Adelheid-Pfennige. 1991. ISBN 91-7192-827-8. 9. Brita Malmer, The Anglo-Scandinavian Coinage c. 995-1020. 1997. ISBN 91-7402-271-7. 15. Christoph Kilger, Pfennigmärkte und Währungslandschaften. Monetarisierungen im sächsisch-slawischen Grenzland ca. 965-1120. 2000. ISBN 91-7402-301-2.

This series is published together with the Stockholm Numismatic Institute at Stockholm University. 1. Kenneth Jonsson, The New Era. The Reformation of the Late Anglo-Saxon Coinage. 1987. ISBN 91-7192-709-2. 2. Inger Hammarberg, Brita Malmer and Torun Zachrisson, Byzantine Coins Found in Sweden. 1989. ISBN 91-7192-790-5. 4. Brita Malmer, The Sigtuna Coinage c. 995-1005. 1989. ISBN 91-7192-766-2. 6. Kenneth Jonsson and Brita Malmer (ed.), Sigtuna Papers. Proceedings of the Sigtuna Symposium on Viking-Age Coinage 1-4 June 1989. 1990. ISBN 91-7192-804-9. 7. Gert Hatz, Vera Hatz, Ulrich Zwicker, Noel und Zofia Gale, Otto-Adelheid-Pfennige. 1991. ISBN 91-7192-827-8. 9. Brita Malmer, The Anglo-Scandinavian Coinage c. 995-1020. 1997. ISBN 91-7402-271-7. 15. Christoph Kilger, Pfennigmärkte und Währungslandschaften. Monetarisierungen im sächsisch-slawischen Grenzland ca. 965-1120. 2000. ISBN 91-7402-301-2. 16. Gert Hatz, Die Deutschen Münzen des Fundes Von Burge 1, Ksp. Lummelunda, Gotland (tpq 1143) 2001. ISBN 91-7402-316-0.

Vadstena slott brukar betecknas som Nordens främsta renässansbyggnad. Påbörjat 1545 som ren befästning i inrikespolitiskt oroliga tider fick det snart en mera representativ karaktär som blivande residens för Gustav Vasas näst yngste son Magnus, hertig av Östergötland. Under den mycket byggnadsintresserade Johan III fick slottet sin slutliga form i modern renässansstil under ledning av framstående nederländska arkitekter och byggmästare som Arendt de Roy och senare Hans Fleming och under medverkan av konstnärer som Peter de la Roch för stenarbetena, målarna Arendt Lambrechtz och Håkan Wedbjörsson och snickarmästaren Claus Wolter. Byggnadsarbetena slutfördes kring 1620 under personlig ledning av Karl IX med de båda östra och västra praktgavlarna. EYVIND UNNERBÄCK, tidigare bl.a. länsantikvarie i Kristianstad resp. Nyköping, har forskat i slottets byggnadshistoria sedan 1958 och tidigare utgivit två volymer om slottsbyggets äldre historia. Föreliggande arbete är den avslutande och sammanfattande delen i denna trilogi och skildrar slottets historia fram till våra dagar. Han ger en i många avseenden helt ny syn på det mäktiga slottets successiva framväxt och dess plats i vår svenska och europeiska konsthistoria.

De konstfulla broderierna anses vara bland det vackraste som medeltiden lämnat i arv åt oss. Ofta utfördes de i mycket invecklade tekniker som nu till stora delar fallit i glömska. I bokens titel används ordet prydnadssömmar i stället för broderi, då det senare ordet är av sen härkomst. Sömma, sticka och sänkia är benämningar som användes under medeltiden; brodörer kallades ofta pärlstickare. Här presenteras i ord och bild ett fylligt urval av de prydnadssömmar som gjort de medeltida textilierna så berömda; sömmar utförda både som skön konst i ateljéer och som lite mer anspråkslöst arbete i hemmet: atlassöm, korssöm, tvistsöm, neddragen läggsöm, lasursöm och många andra. Prydnadssömmar under medeltiden utkommer nu i en utökad fjärde utgåva. Det är en bok för den som själv vill brodera, för den som undervisar i broderiteknik, för konsthistorikern samt inte minst för den som är intresserad av konsthantverk och textilhistoria från medeltiden. Margareta Nockert, professor i textilvetenskap, har i denna bearbetning av Anne Marie Franzéns (d. 1975) första utgåva kompletterat med text och många nya illustrationer, nu i fyrfärg.

När Harald Hårfager erövrade Norge fanns i hans skara en hövding med det keltiska namnet Kormak. Hans son Ögmund utvandrar till Island och slår sig ner vid Midfjorden i nordväst. Där föddes Kormak skald, som Kormaks saga handlar om. Den är unik bland isländska sagor. Sagans röda tråd är skaldens eget verk, hans 64 lausavísur, "enstaka visor" på skaldeversmått, som berättar skaldens levnadsöde men också tillsammans utgör de isländska sagornas mest omfattande kärleksdiktning. Kormak förälskar sig häftigt i den vackra Stengerd, dotter till Torkel i Tunga, och friar till henne, men "onda vättar" står i vägen, och han får henne aldrig. Hon blir bortgift, först med den ärrade kämpen Holmgångs-Berse, som får ordet i 14 visor, och sedan med Torvald tintein("tenndragaren"). Men Kormak återkommer hela livet till Stengerd i sina visor, vad han än annars diktar om, i fejder med sina rivaler och under livet till sjöss i handel och härnad. Kormak levde ca 930-975, Han blev tidigt berömd som skald, hans verk bevarades i minnet och i traditionen. Hans kärlekshistoria berättas i hans visor, men de följdes från början av en prosaberättelse om händelser och personer i visorna, som blev sagans sammanbindande text. Den har en ålderdomlig prägel, och är troligen nedskriven i början av 1200-talet. Dess stil ligger nära den muntliga berättelsen, vilket tyder på att den kom till innan "sagastilen" hade utvecklats i de stora kända sagorna som Laxdölasagan och Gunnlög ormstungas saga, till vilkas kärleksskildringar den kan ses som föregångare. Ingegerd Fries är fil. mag. i latin, grekiska och nordiska språk och fil. dr hc. Hon talar isländska och har ägnat sig åt översättning från isländska och annat språkligt arbete.

De tio bidragen i denna volym är resultatet av ett symposium om diplomater och deras berättelser från resor eller stationeringsorter som hölls på Kungl. Vitterhetsakademien 2021. Här undersöks diplomaters skrivande under trehundra år i länder som Ryssland och Spanien, och i städer som Konstantinopel och Alger, alltifrån depescher till privatbrev och anekdoter. Diplomaterna var inte turister utan hade rollen som sitt lands företrädare på främmande ort. De stannade så länge att de hann få tillräcklig kunskap om landet de befann sig i, samtidigt som de förblev utomstående betraktare som ville förmedla sina iakttagelser till sina landsmän. I artiklarna undersöks om det finns en gemensam nämnare för de olika berättelserna som representerar så många genrer, om man kan tala om en särskild diplomatskrivandets poetik beroende på diplomatens särställning i ett främmande land.

Inhaltsverzeichnis, Einleitung, Die Kirchspiele A-K. The Viking Age Artefacts from Gotland in Swedish and foreign museums are described. The material is sorted according to parish and findspot (church and churchyard; farmsteads alphabetically; bog finds; the parish without defined findspot). The inventory numbers are sorted in the following order: SHM, KMK, GF, other Gotlandic collections, other Swedish museums, museums outside Sweden. The find circumstances of the objects or complexes are given. The objects (with type numbers) of the most important categories are collected in 47 find lists (for instance, penannular brooches, dress pins, knives, swords, horse equipment, vessels). In a short word list the most important terms are translated from German into English and Swedish.

Die Kirchspiele L-V, Gotland (ohne nähere Angaben). The Viking Age Artefacts from Gotland in Swedish and foreign museums are described. The material is sorted according to parish and findspot (church and churchyard; farmsteads alphabetically; bog finds; the parish without defined findspot). The inventory numbers are sorted in the following order: SHM, KMK, GF, other Gotlandic collections, other Swedish museums, museums outside Sweden. The find circumstances of the objects or complexes are given. The objects (with type numbers) of the most important categories are collected in 47 find lists (for instance, penannular brooches, dress pins, knives, swords, horse equipment, vessels). In a short word list the most important terms are translated from German into English and Swedish.

Band 1, Översättning av Kurt Johannesson Band 2, Kommentar av Kurt Johannesson och Hans Helander Band 1 och 2 ges ut tillsammans i en klädd kassett HISTORIA DE OMNIBUS GOTHORUM SVEONUMQUE REGIBUS ("Historia om goternas och svearnas alla kungar") skrevs av Johannes Magnus, Sveriges siste katolske ärkebiskop, som dog i exil 1544. I det väldiga verket berättar författaren om Sveriges alla kungar, ända från rikets grundande kort tid efter syndafloden, och dessutom om goternas utvandring och deras öden i främmande länder. Boken väckte intresse i Europa, och den fick stor betydelse för Vasakungarnas självbild och senare för stormaktstidens historieskrivning. "Goticismen" blev påbjuden svensk statsideologi. Johannes Magnus menade att hans historieverk skulle läsas också som en furstespegel och inte minst som ett passionerat försvar för den katolska kyrkans absoluta maktanspråk. Kurt Johannessons översättning är den första kompletta översättningen av verket från latin till svenska och ges här ut med originaltryckets illustrationer. Det andra bandet innehåller inledande texter samt utförliga kommentarer av Kurt Johannesson och Hans Helander. Kurt Johannesson (f. 1935) är professor emeritus i retorik. Hans Helander (f. 1942) professor emeritus i latin.

Det har gått tvåhundra år sedan Johan Ludvig Runeberg föddes, men ännu kan enskilda manuskript återuppväckas av en återvunnen kontext. De manuskript som diktaren av en eller annan anledning inte ansett sig kunna publicera under sin livstid kanske ter sig särskilt intressanta. Ett sådant manuskript är ”Kajorna”, Runebergs äldsta bevarade prosastycke. Det är en skenbart bagatellartad allegori om de högljudda kajorna som väsnas kring Åbo domkyrkas tom. Nar "Kajorna" trycktes första gången i Efterlämnade skrifter, 1 8 78, väckte det ingen större uppmärksamhet. Samtidskontexten var bortglömd och texten tedde sig därför obegriplig. I denna uppsats vill Johan Wrede visa vilket anmärkningsvärt innehåll det lilla prosastycket har och vilken kontexten är. Professor emeritus JOHAN WREDE var professor i svensk litteratur vid Helsingfors universitet 1968-1995. Han arbetar för närvarande på ett större biografiskt-idéhistoriskt arbete om Runeberg med arbetsrubriken ”Världen enligt Johan Ludvig Runeberg”.