Visar resultat för..."Bokförlaget Nya Doxa"

Patañjali skrev sin yoga-sutra för mer än 1500 år sedan. Hans bok är ändå fortfarande högst aktuell, inte bara för att yoga idag är populärare än någonsin tidigare, utan framför allt för att de problem han brottas med lika mycket rör nutidsmänniskan. Hurdant är människans sinne? Kan alla hennes bång-styriga tankar stillas? Kan hon bryta destruktiva tankemönster? Och finns kanske något bortom tanken? Yoga-s tra handlar som namnet säger om yoga, men på ett filosofiskt genomgripande sätt, där Patañjali inte nöjer sig med att beskriva människans och världens beskaffenhet, utan också presenterar en konkret metod för att bryta de bojor som fjättrar oss. Texten ger oss en fascinerande inblick i en världsåskådning som vid första anblick kan verka främmande, men som vid ett närmare studium på många sätt kan kännas bekant. För översättningen av Yoga-s tra den första direkt från sanskrit till svenska står docent Måns Broo från Åbo Akademi. Han har också försett texten med utförliga förklaringar som sammanfattar hur de klassiska indiska kommentatorerna uppfattat Patañjalis verk.

Upanisadernas många anonyma författare levde under de sju sista århundradena före vår tideräkning en tid av dramatiska förändringar i norra Indien, då nya läror som buddhismen och jainismen uppstod. Deras verk ger oss en fascinerande inblick i människans sökande efter sanningen, ofta i form av dialoger mellan mästare och lärjungar. Här möter vi för första gången i den indiska idéhistorien begrepp som karma och yoga, föreställningar om återfödelse och om andlig frigörelse genom självinsikt. Denna bok innehåller de tolv äldsta och mest välkända upanishaderna, som nu för första gången föreligger i direktöversättning från sanskrit till svenska. Den texttrogna översättningen grundar sig på den senaste forskningen, men riktar sig till en bred publik. Detta är ett av hinduismens mest kända verk vid sidan om Bhavadgita (utgavs av Norstedts i översättning av Martin Gansten).

Överallt präglas vårt samhälle och våra relationer av maktsträvan. Makt kräver alltid våld och leder i sin förlängning till konflikter, rädsla och livsförstörelse. Först när vi ger upp drömmen om makt kommer vi att kunna skapa verkliga lösningar på dagens problem.

Som första bok i sitt slag blev boken uppgörelse med den tidigare förhärskande etnocentriska forskningen på området. Den har bidragit till förståelse för hur social ordning avspeglas i de skilda kulturernas sätt att se på renhet och smuts.

Russinkungen är den tredje och sista delen i den svit fristående essäer vars inledande delar är Flugfällan (2004) och Flyktkonsten (2006), båda stora kritiker- och publikframgångar. Berättelsens hjälte är Gustaf Eisen (18471940). Som vanligt kan man förstås hävda att bokens egentliga hjälte är författaren själv, men Eisen är åtminstone hans kamrat på en äventyrsfylld och minst sagt osannolik resa. Denne man, som i barndomen var så klen att hans överlevnad ansågs oviss, kom nämligen att leva ett liv som torde sakna motstycke i vårt land. Redan 1869 skrev han en avhandling om Gotska Sandöns naturhistoria, slog sedan igenom som daggmaskforskare och var därmed en föregångare till Darwin (som han korresponderade med) och hann under tiden med att inviga sin gamle vän August Strindberg i oljemåleriets mysterier. Eisen reste på 1870-talet till Kalifornien inte bara för att samla maskar. Han slog sig också på vinodling och skrev ett epokgörande verk om russinindustrin. I Russinkungen fullföljer Fredrik Sjöberg en del spår från de två tidigare böckerna. Läsaren av Russinkungen får veta hur vet hur det gick med flugsamlingen, hur samlandet blev litteratur och litteraturen blev konst och hur flugorna från Flugfällan hamnade i konstvärlden.

Virtuella verkligheter, cyberspace, multimedia, hypermedia, elektroniska motorvägar modetermer som Janlert gärna tar ned på jorden. Vad finns egentligen under dessa väl (eller över-) använda benämningar? En orientering om människan och datorn, och en beskrivning av ett möjligt framtida informationssamhälle.

När den sydafrikanske människorättskämpen, Nelson Mandela, föddes, hade jorden mindre än 2 miljarder invånare. I dag, på hans ålders höst, har vi blivit drygt 7 miljarder, varav 2 miljarder utfattiga. Ingen enskild faktor spelar en större roll för slitaget av vår planet, rovdriften på våra naturresurser och arternas utdöende än den pågående befolkningsexplosionen. Om man inte inser detta faktum, är man antingen galen eller ekonom. Ändå har det blivit tabu att ens vidröra detta ämne i debatten. Det är dags att ta av skygglapparna. För det finns lösningar. Om vi vågar se verkligheten som den är. Alla människor kan få ett bra liv. Alla kan äta sig mätta. Alla kan dra nytta av civilisationens välsignelser. Under förutsättning att antalet människor minskar till en nivå som jorden tål. Det kommer att ta några generationer. Men det går. Detta hävdar de båda författarna med rader av väl underbyggda och ibland överraskande argument. Norrman har ett långt förflutet som diplomat och ambassadör med u-landsbistånd som ett av sina viktigaste arbetsfält. Han leder i dag European Cultural Parliament (ECP). Boisen är kommunikationsstrateg och varumärkesbyggare med ett lika långt förflutet inom reklambranschen. Författarnas ovanliga bakgrund bidrar starkt till den initierade, provocerande och mycket lättillgängliga analysen av vad som behöver göras för att ge våra barn och barnbarn och barnbarns barn chansen till en sådan framtid som vi önskar dem. Möt Karl-Erik Norrman och Lars A Boisen på bokreleasen i ABF-huset, Sveavägen 41 onsdagen den 5 december, kl 16.00 17.30. Efter presentationen följer frågestund och debatt då du har rika möjligheter att ställa frågor och diskutera innehållet. Boken kommer att finnas till försäljning till release-pris.

Första världskriget upplevdes av samtiden som ett sammanbrott för europeisk civilisation. Nordin ser på hur filosoferna uppfattade krigets etiska, historiefilosofiska eller metafysiska innebörd, och hur kriget förändrade det filosofiska landskapet. Ett 50-tal filosofer får exemplifiera olika aspekter av den europeiska krigsupplevelsen. Ur recensionerna: "...en myllrande och fängslande studie i filosofiska reaktioner på första världskriget." DN "Bara en mästare kan vara så pedagogisk." Norra Västerbotten

Det kritiska tänkandet är själva grunden för att kunna forma en åskådning. Förmågan att pröva argument och se till att man inte faller för floskler, plattityder och truismer blir allt viktigare. I denna skrift ges ett ideal för det goda samtalet, samt en systematiskt utformad genomgång av olika debattekniska tjuvknep och hur dessa kan undvikas.

Zarathustra är en sägenomspunnen gestalt från forntiden. Friedrich Nietzsche uppkallade sin filosofiska dikt efter honom, och även andra diktare och tänkare har svärmat för Zarathustra. Men om den historiske Zarathustra är föga känt. Denna bok ger en allmänt tillgänglig överblick av aktuell religionshistorisk forskning om Zarathustra och den religion som går tillbaka på honom, zoroastrismen. Det handlar här i själva verket om en av mänsklighetens äldsta religiösa traditioner, historiskt utvecklad i växelverkan med judendom, kristendom, islam och hinduism. Den zoroastriska religionen har anhängare också i våra dagar framför allt i Indien och Iran, men också i Sverige. Michael Stausberg är professor i religionhistoria i Bergen och har tidigare varit verksamvid Uppsala universitet. På Nya Doxa har han tidigare varit redaktör för antologin Riter och ritteorier. Detta är den första introduktionen på svenska till zoroastrismen.

Människors typiska beteende är ofta en mask eller ett önsketillstånd - vårt rätta jag visar sig i det som inte är typiskt. I avvikelsen. Och ibland hamnar människor i så avvikande situasioner eller blir vittne till så mystiska händelser att inget annat återstår. Än att ringa polisen. Lyssna till deras röster. Våra röster.

Wittgensteins filosofi betraktas av många som betydelsefull för vår syn på religion. I detta arbete ges en stimulerande vägledning till Wittgensteins filosofiska metod och en klargörande genomgång av hur den kommer till uttryck i hans anmärkningar kring religion. Många av de filosofiska problem som vi antar att vi måste lösa innan vi kan vara berättigade att ha en religiös tro uppkommer i själva verket då vi förbiser hur religiösa uttryck används. Stefan Eriksson visar att även de som på denna punkt söker ta Wittgenstein på orden riskerar att negligera både religionens konkreta karaktär och de religiösa uttryckens olika användningar.