Norstedts Klassiker – serie

Få böcker kan mäta sig med Mästaren och Margarita när det handlar om att få nya entusiastiska läsare! Det är 1930-tal i Moskva när en mystisk främling dyker upp. I hans sällskap finns en naken kvinna, en man i jockeymössa och en cigarrökande jättelik svart katt. Märkliga saker börjar hända. Det är som om djävulen själv kommit till Moskva för att skapa oro och panik bland litteratörer, pampar och svartabörshajar. Saken blir ännu mer intrikat när främlingen börjar berätta om ett möte mellan romaren Pontius Pilatus och en ung upprorsman som gripits i Jerusalem och som översteprästerna vill se avrättad. Amanda Svensson har skrivit förordet till Bulgakovs klassiska romansatir som kommit att bli ett av mästerverken i den moderna litteraturen, för evigt förknippad med halsbrytande fantasteri, vild komik och bitsk satir.

Mattis lever sedan många år tillsammans med sin älskade syster Hege i ett litet hus vid en sjö. Det är hon som ser till att de har mat på bordet genom att sticka koftor och tröjor. Mattis gör nog vad han kan, men han har svårt att få sin fantasi att gå ihop med det praktiska livet.När han ser morkullan flyga över taket tar han det som ett tecken. Kort därefter slår en blixt ner i ett träd som på bygden kallas Mattis-och-Hege. Är det en varning?En dag får Mattis för sig att bli färjekarl och ro folk över sjön. Hans första passagerare heter Jörgen och har kommit till trakten för att hitta jobb som skogshuggare. Han slår sig ner i huset tillsammans med de båda syskonen och plötsligt är Mattis inte längre ensam om kärleken till sin syster.Romanen, som utkom 1957 och betraktas som den främsta i Tarjei Vesaas rika författarskap, ges här ut i nyöversättning av Staffan Söderblom och med ett förord av författaren Tomas Bannerhed."Den bästa norska roman som någonsin skrivits." - Karl Ove Knausgård

Ludwig Wittgensteins Tractatus hör till de mest gåtfulla verk som skrivits. Den har lockat människor både utanför och innanför filosofin att försöka tolka de ibland ganska dunkla raderna i denna klassiker. Trots att boken skrevs för snart hundra år sedan är den lika levande i dag.Men det är inte bara själva texten som lockar. Wittgenstein skrev den under mycket dramatiska förhållanden, i första världskrigets skyttegravar. Medan bomberna briserar sitter han och plitar ner lösningen på filosofins gåta.Även om Tractatus är ett filosofiskt verk, där Wittgenstein lägger fram en helt ny filosofi om hur världen är uppbyggd, har boken mycket att ge alla läsare. Med nyskrivet förord av Sten Andersson.

Året är 1895 och Henry James nya pjäs gör dunderfiasko i London samtidigt som Oscar Wildes senaste går för fulla hus på teatern bredvid. James bestämmer sig omedelbart för att fly staden och slicka såren. I sin självvalda exil börjar han att minnas tillbaka på sitt liv: systerns tragiska död som länge plågade honom, hur han höll sig undan det amerikanska inbördeskriget, de hemska minnena av sårade och döda soldater, uppväxten i New England och brodern som i familjen alltid hölls före honom intellektuellt och socialt.Men ett stort glädjeämne för honom var den mycket märkliga och hemliga vänskapen med författaren Constance Fenimore Woolson, hur de brevväxlade, hyrde våningarna intill varandra i Venedig och bokade in sig på samma pensionat i England. Så nås han plötsligt av ett telegram som berättar att Constance helt oväntat har tagit sitt liv genom att slänga sig ut från sitt lägenhetsfönster i Venedig.Henry James kom att under sitt liv kallas för "Mästaren". Skälet var hans skarpa blick för mänskliga relationer, vilket även kännetecknar hans böcker. Colm Tóibín fångar i sin roman - som redan kort efter sin första publicering utropades till klassiker - en man som privat plågades av sin ensamhet samtidigt som han i sin sociala verksamhet kunde njuta av litterära framgångar och gärna frotterade sig med alla dåtidens stora författare.Med ett nyskrivet förord av Klas Östergren."Mästaren är underbart rik, ett verkligt kraftprov i den ofta misslyckade genren ´roman om känd, verklig person´ ... Den ger en enastående ingång till ett av de stora författarskapen i modern tid. Den är i sig själv ett litet mästerverk." SvD

"Det är en kulturgärning att denna klassiker nu har återuppväckts och nyöversatts av den skickliga Johanna Hedenberg." - Expressen

"De Céspedes följer en neorealistisk linje som präglat många kvinnliga italienska författare fram till i dag; från Natalia Ginzburg och Dacia Maraini till Silvia Avallone och Elena Ferrante. Hur närgångna deras kvinnoporträtt än är tillåts vi aldrig glömma att varje enskilt liv är del av ett samhälle. Valeria är inget undantag: hennes högst privata liv är sannerligen politiskt." - Expressen

"Det är en gåva till läsaren, att ha detta författarskap framför sig." - Svenska Dagbladet

"En strålande återupptäckt romanpärla från efterkrigstidens Italien." - Borås Tidning

"Utgivningen av Förbjuden skrivbok, i tonsäker översättning av Johanna Hedenberg, är en välgärning. Det här är inte enbart en berättelse om en kvinnas uppvaknande i efterkrigs-Italien, det är också en roman om skrivandets kraft." - Dagens Nyheter

"Nu stundar kultstatus för den italienska författaren Alba de Céspedes dagboksroman." - Upsala Nya Tidning

"Den som älskar Elena Ferrante och hennes neapolitanska bokkvartett kommer att bli lycklig av att hitta en bortglömd föregångare." - Borås Tidning

"Texten utgör en utsökt läsupplevelse."

Helhetsbetyg: 5/BTJ

Rom, 1950. Valeria Cossati är ute för att köpa cigaretter till sin man när hon, på en plötslig ingivelse, köper en anteckningsbok. Det är inte tillåtet att köpa annat än tobak på söndagar, men tobakshandlaren ger henne skrivboken under disk, ett förbjudet om än harmlöst inköp. Men köpet av skrivboken kommer att förändra Valerias liv. Genom sina anteckningar om vardagslivet i efterkrigs-Italien, om klass och (bristen på ) pengar, om hennes egen roll i familjen, mannen och tonårsbarnen, om hur hon ständigt måste hitta nya ställen att gömma skrivboken på, får hon syn på sig själv. Och den hon får syn på är inte den hon vill vara. Förbjuden skrivbok är en återupptäckt pärla, ett fängslande feministiskt testamente i efterkrigstidens Rom.

Alba de Céspedes var en bästsäljande italiensk-kubansk författare och journalist. Hennes antifascistiska engagemang gjorde att hon arresterades två gånger, först redan 1935 och sedan under kriget. Hon deltog aktivt i motståndsrörelsen. Efter kriget startade Alba de Céspedes den litterära tidskriften Mercurio. Ny svensk översättning av Johanna Hedenberg och med förord av Lina Wolff.

Xenophon (430-354 f.Kr.), atensk militär och författare (och en av Sokrates lärjungar), kom från en relativt välbärgad och aristokratisk familj.Han deltog 401 f.Kr. i det fälttåg som den persiske prinsen Kyros ledde mot sin bror, storkonungen Artaxerxes II. Sedan den grekiska legohärens anförare mördats ledde Xenophon skickligt de grekiska soldaternas strapatsrika reträtt från Babylonien genom Armenien och Mindre Asien till Svarta havets sydkust, där det fanns grekiska kolonier så att de kunde återvända till hemlandet. Det är härifrån den litterära frasen Thalatta, thalatta! (Havet, havet!) stammar, från när de grekiska soldaterna först fick syn på havet framför sig. Anabasis lär vara en av de första självbiografierna.Medryckande, klart och med en mängd geografiska och etnografiska detaljer skildrar Xenophon återmarschen i sitt bästa och mest kända verk.Anabasis presenteras nu i översättning av Ingemar Lagerström och med ett nyskrivet förord av Jesper Högström.

"Det var i Hamilcars trädgårdar i Megara, en förstad till Kartago. Fältherren själv var bortrest och de legosoldater han fört befäl över på Sicilien firade årsdagen av slaget vid Eryx med en stor festmåltid."Salammbô (1862) är en av världslitteraturens stora historiska romaner, av oerhörd intensitet, lika bräddfullt av must och kraft som dryckeskärlen fyllda med vin under legosoldaternas orgier vid den belägrade stadens portar och lika fascinerande i dag som när boken kom ut.

Karel Capeks Salamanderkriget från 1935 är en munter och burlesk men också mörk satir om kolonialism, fascism, segregation, konsumtionshets och överproduktion. Träffande i sin samtid, men också otäckt aktuell för oss.En äventyrlig sjökapten upptäcker en okänd salamanderart i Ostindien. Djuren är mycket läraktiga och samarbetsvilliga. Kaptenen lär dem att hämta upp pärlmusslor och gör sig en förmögenhet på dem. Snart lär de sig tala några ord, och särskilt intelligenta salamandrar blir ledare för de övriga.Efter några år upptäcks deras existens av vetenskapsmän, affärsmän och politiker. Man utnyttjar dem som billig och effektiv undervattensarbetskraft, de lär sig att hantera verktyg och sprängämnen, de får bygga hamnar och till och med militära anläggningar. Salamandrarna förökar sig och blir allt mäktigare. Snart finns det fler salamandrar än människor på jorden. Upproret är oundvikligt ...

Under tio års tid har Dora sörjt sin döde make som lämnade henne och dottern totalt arvlösa. Så en kväll avslöjar Doras svärmor en förkrossande hemlighet om deras äktenskap och i ett slag är Doras bild av hennes eget liv slagen i bitar. Hon måste börja leva sitt liv på nytt. Tre generationer av kvinnor - Dora, hennes dotter och svärmor - tvingas navigera i en värld som skapats av frånvarande män som ändå lyckats diktera villkoren för de kvinnor de kallar mor, hustru eller älskarinna.

Tomma skåp, Maria Judite de Carvahlos knivskarpa roman från 1966, översätts för första gången till svenska av Örjan Sjögren med ett förord av Karolina Ramqvist.

Tomma skåp är en liten poetisk och samtidigt exakt bok om olyckliga omständigheter, som trots sin tunga tematik aldrig känns tyngd av bitterhet eller självförakt.

Lope de Vega (1562-1635) och Pedro Calderón de la Barca (1600-1681) är två av de främsta dramatikerna från seklet som kallas Spaniens guldålder. Ingen annanstans i Europa skrevs så mycket teater som i Spanien vid den här tiden. Federico García Lorca (1898-1936) räknas som Spaniens störste dramatiker sedan guldåldern.I Fårakällan (ca 1612-1614) speglar Lope de Vega med inträngande psykologi, ironi och humor sin tids sociala verklighet. Pedro Calderón de la Barcas Livet en dröm (1635) ställer frågor om människans villkor och ansvar och är en plädering för eftertanke och försoning. Detta står i bjärt kontrast till temat i Federico García Lorcas Blodsbröllop (1933), där modern kan bära vad som har hänt i det förflutna men aldrig förlåta.

Werther, en ung och passionerad konstnärssjäl, anländer till den lilla orten Wahlheim. Han fascineras genast av det enkla livet på landsbygden och träffar Lotte, en vacker flicka som tar hand om sina syskon efter moderns död. Trots att hon är trolovad kan inte Werther undgå att bli hejdlöst förälskad i henne.Den unge Werthers lidande var Goethes stora genombrott. Redan när den publicerades 1774 blev den arketypen för det som kallas Sturm und Drang-perioden och snart var både wertherdräkt och wertherfeber begrepp runt om i Europa.

När nazisterna tog makten bodde 4 675 judar i Dresden. I februari 1945 fanns endast 174 i livet. En av dem var litteraturprofessorn Victor Klemperer, som trots att han var jude överlevde nazisttiden och aldrig hamnade i koncentrationsläger.Klemperers dagböcker från Tyskland åren 1933-1945 återger författarens upplevelser vid nedskrivningsögonblicket och har aldrig bearbetats. De skildrar vardagslivet i Hitlers Tyskland med stor detaljrikedom och visar hur nazismen växer från att vara "ett övergående obehag" till att bli ett allomfattande förtryck.Intill slutet vill jag vittna är ett enastående verk och ett av de mest skakande vittnesbörden från Nazi-Tyskland.Ola Larsmo har skrivit ett nytt förord till denna utgåva, som även innehåller Thomas von Vegesacks introduktion från 1999, när dagböckerna utkom första gången på svenska.

"Célines tidigare outgivna roman Krig är rasande angelägen även i vår tid." Borås tidning

"Stor kulturgärning." Expressen

"Att läsa romanen är att kastas in det mest fruktansvärda man kan tänka sig och sedan plötsligt ryckas ut igen. Det är en bok som borde vara obligatorisk läsning i ett land där den stora majoriteten inte har en aning om vad krig faktiskt innebär." Dagens Etc

"Man frustar av motvilligt eller i alla fall motstridigt skratt – inför all grotesk slapstick och hårresande komik som sstiger ur stanken och lervällingen som gladlynta flugsvärmar ur ett kadaver." Sydsvenskan

"Sen december -14 sover jag alltså ständigt i detta förfärliga larm. Jag drog på mig kriget i min skalle. Det fastnade i min skalle."

Den franske soldaten Ferdinand vaknar till sans omgiven av lera, lik och förödelse någonstans i Flanderns under första världskriget. Han lyckas undgå döden på slagfältet och tar sig, förvirrad och svårt skadad, till ett militärsjukhus där han, i sällskap av en parisisk hallick, försöker förstå vad som hänt sedan han förlorade medvetandet i strid. Och framför allt hur krigets barbari, moraliska kaos och motbjudande meningslöshet bara tycks pågå.

Louis-Ferdinand Céline skrev Krig omkring 1934, kort efter Resa till nattens ände. Manuskriptet försvann mystiskt under befrielsen av Paris och orsakade stor uppmärksamhet när det återfanns i Frankrike 2020. Romanen är en kraftfull, orubblig, och mörkt komisk utforskning av västfrontens fysiska och mentala trauma, och ger nya ledtrådar till ett av Europas största och mest kontroversiella författarskap, stilistiskt för sin naturalistiska och grovhuggna stil, men främst på grund av författarens uttalade antisemitism som han efter andra världskrigets slut dömdes till fängelse för.

Kristoffer Leandoer fortsätter sin översättargärning med att ge svensk språkdräkt åt Céline, samt skriver ett introducerande förord. Samtidigt utges Resa till nattens ände i pocket.

KOMMENTARER FRÅN FÖRLÄGGAREN FÖR DEN SVENSKA UTGÅVAN

Den franska originalutgåvan av Krig är transkriberad utifrån ett handskrivet manusutkast i ett enda exemplar. Redaktörerna har gjort ett gediget arbete i att tyda, iordningställa och tolka Célines handskrift och ibland klottriga manusblad. Texten, som första gången gavs ut sextio år efter Célines död, är på sätt och vis både ett utkast och en fullständig roman. I den svenska utgåvan har vi följt det franska originalets markeringar där ord och meningar varit svårtydda eller oläsliga. Hakparenteser anger att texten inom dem är osäkert transkriberade och kursiv text inom hakparentes anger oläslig originaltext.