Johann Wolfgang von Goethe – författare

Odödligt mästerverk i klassisk svensk översättning

Heinrich Faust är en lärd men desillusionerad man som upplever att all den kunskap han samlat på sig är fåfäng och meningslös. Trots att han börjar komma till åren längtar han efter djupare mening och verklig tillfredsställelse. Uppgiven beslutar han sig för att tömma en bägare med gift, men innan han hinner skrida till handling uppenbarar sig Djävulen för honom i form av den kvicke och cyniske Mefistofeles. Faust blir erbjuden en pakt: Mefistofeles ska tjäna Faust på jorden, men om Faust någonsin blir så nöjd att han vill stanna i ett ögonblick ska hans själ tillfalla Mefistofeles i evigheten. Johann Wolfgang von Goethes Faust betraktas som den tyskspråkiga litteraturens främsta verk. Dramat skrevs och reviderades under många år, med den första publicerade versionen 1790 och den slutliga 1829. Sedan dess har det adapterats till och inspirerat otaliga andra verk, och än i dag har Faust en otvetydig plats i den västerländska kulturens absoluta centrum. Här i Viktor Rydbergs klassiska översättning.

JOHANN WOLFGANG VON GOETHE [1749–1832] var en tysk författare, dramatiker, poet, kritiker, forskare, teaterdirektör och statsman. Han skrev flera framstående verk inom biologi och botanik. Till hans främsta skönlitterära verk hör Den unge Werthers lidanden [1774] och Faust [1790].

Den unge konstnären Werther anländer till landsbygden och den lilla vackra orten Wahlheim.  Här slår han sig snart till ro, lär känna lokalbefolkningen och blir efter en tid bjuden med på bal. Där träffar han Lotte och blir blixtförälskad, trots att den unga vackra flickan redan är trolovad med en annan man. Detta är startpunkten på ett gastkramande ödesmättat drama som visar hur livsfarligt det kan vara att följa sitt hjärta.

Den unge Werthers lidanden har fascinerat läsare i snart 250 år. Sällan har en roman haft ett så stort inflytande på sina läsare som Johann Wolfgang von Goethes (1749-1832) odödliga förstlingsverk. Hela Europa var fyllt av unga som klädde sig som Werther, levde som Werther och förälskade sig som Werther.  Romanen är ett av litteraturens stora mästerverk om olycklig kärlek och dess ibland förödande konsekvenser.

Här presenteras Britt G. Hallqvists klassiska översättning i nyutgåva. Den har anpassats efter senare kritiska utgåvor av Faust. Ett omfattande förord av Thomas Steinfeld och ett efterord av Anne Pollok har inkluderats. Därtill har kommentarerna ut­ökats och reviderats. En översättning av Goethes text om Aristoteles Poetik och en kommentar till denna av Håkan Trygger ingår likaså. Detta är den hittills mest ambitiösa och omfattande utgåvan av Faust på svenska.

Den första delen av Johann Wolfgang von Goethes Faust utkom 1808 och den andra 1832. Verket är ett av världslitteraturens största, och Fausts vilja att nå kunskap – även om det innebär att han måste ingå en djävulspakt – är gränslös och har blivit synonym med människans kunskapshybris. Mefistofeles blir efter pakten Fausts tjänare och följeslagare, och äger både charm och humor. Det drygt tolvtusen rader långa dramat är inte bara berättelsen om Faust och hans kärlek till Margarete, det leker även med en rad genrer och litterära uttryck.

År 2024 var det 250 år sedan Goethes mästerverk Den unge Werthers lidanden utkom för första gången. Denna brevroman fick ett enormt genomslag och tillhör världslitteraturens allra viktigaste verk. Här föreligger romanen i nyöversättning av Linda Östergaard, ett arbete som andas liv i klassikern och förvandlar Werther till vår omistliga samtida följeslagare. 

Författaren Klas Östergren har skrivit förordet.

»Ni kommer att få träffa en mycket vacker ung dam, sade mitt sällskap när vi for genom den vida, röjda skogen mot jakthuset. Akta er, tillade kusinen, så att ni inte blir förälskad! Hur så? frågade jag Hon är redan bortlovad, svarade hon, åt en mycket hederlig man, som just nu är bortrest för att ordna upp sina angelägenheter efter faderns död, och för att söka sig en respektabel utkomst. Upplysningen lämnade mig tämligen likgiltig.«

Så förebådas Werthers möte med Charlotte S., en händelse som lämnar honom allt annat än likgiltig. Tvärtom finner han i henne sitt livs kärlek, någon nästan för god för denna värld. Ställd inför möjligheten att leva ett liv utan henne väljer han till sist att ta sitt liv.

Goethe fick av en dam höra vad hon tyckte om Valfrändskap: »Jag kan då rakt inte gilla den boken, herr von Goethe; den är verk­ligen omoralisk och jag råder inget fruntimmer att läsa den.« Heinrich Laube beskriver Goethes reaktion: »Därpå satt Goethe tyst och allvarlig en stund och sade till sist med stark känsla: Det smärtar mig, det är ju min bästa bok.«

Valfrändskap är historien om äktenskapet mellan Edvard och Charlotte. De bor på sin lantegendom och sysselsätter sig med att ordna landskapsparker. När Edvards vän, Kaptenen, anlitas för att hjälpa till i arbetet förändras det gifta parets relation. Och då Charlottes niece Ottilie också anländer förändras fullständigt förbindelserna för dem alla. Kaptenen tar över landskapsarbetet, Ottilie tar över hushållet. Ordet valfrändskap myntades först inom kemin för att beskriva hur vissa föreningar upplöses och nya bildas. I romanen ställs de mänskliga lagarna parallellt med de naturvetenskapliga. De båda parens öden framstår i den meningen som oundvikliga. Valfrändskap anses av många vara Goethes yppersta verk, lika gåtfullt som svårklassificerbart.

Denna utgåva innehåller även Walter Benjamins klassiska studie Goethes »Valfränd­skaperna«. 

Litteraturvetaren Birgitta Holm har skrivit förord. Britt G. Hallqvist har översatt Valfrändskap och Carl-Henning Wijkmark har översatt Goethes »Valfrändskaperna«.

År 2024 är det 250 år sedan Goethes mästerverk Den unge Werthers lidanden utkom för första gången. Denna brevroman fick ett enormt genomslag och tillhör världslitteraturens allra viktigaste verk. Här föreligger romanen i nyöversättning av Linda Östergaard, ett arbete som andas liv i klassikern och förvandlar Werther till vår omistliga samtida följeslagare.  Författaren Klas Östergren har skrivit förordet.

»Ni kommer att få träffa en mycket vacker ung dam, sade mitt sällskap när vi for genom den vida, röjda skogen mot jakthuset. Akta er, tillade kusinen, så att ni inte blir förälskad! Hur så? frågade jag Hon är redan bortlovad, svarade hon, åt en mycket hederlig man, som just nu är bortrest för att ordna upp sina angelägenheter efter faderns död, och för att söka sig en respektabel utkomst. Upplysningen lämnade mig tämligen likgiltig.«

Så förebådas Werthers möte med Charlotte S., en händelse som lämnar honom allt annat än likgiltig. Tvärtom finner han i henne sitt livs kärlek, någon nästan för god för denna värld. Ställd inför möjligheten att leva ett liv utan henne väljer han till sist att ta sitt liv.

Det var Goethe som myntade begreppet världslitteratur. Visst har hans unge Werther liksom Faust rest världen över, men det är Väst-östlig divan som mest radikalt korsar länders gränser. Diktsamlingen uppstod i den sista stora inspirationsvåg som slog över Goethe, och det var Persiens poesi och en sen kärlekshistoria som fick den att svalla.

De flesta av det begynnande 1800-talets tyskar hade obetydliga kunskaper om Österns värld, dess historia och diktning. Goethe lade därför ner en hel del arbete på en utförlig förklarande text, som kom att tryckas tillsammans med dikterna i den första upplagan av boken 1819.

För första gången finns nu Öst-västlig divan på svenska i sin helhet, tack vare Martin Tegens känsliga och tonsäkra tolkning. Det är en bok där författaren från väst möter dikten från öst på ett sätt som gör att ett okänt tredje uppstår. Önskan om att skriva en världens litteratur har givit resultatet världslitteratur.